Intel Labs Barcelona
Att vara en av världens största komponenttillverkare kommer inte helt utan sitt pris. Intel lägger varje år enorma summor på forskning och utveckling för att ständigt ligga ett steg framför konkurrenterna. Där majoriteten av företagets produkttillverkning är belagd till Nordamerika utförs en förvånansvärt stor del av forskningen i olika delar av Europa.
I dagsläget har Intel cirka 4000 anställda utspridda på ett 40-tal laboratorium och utvecklingsanläggningar i Europa. Många av dessa drivs som samarbeten med andra företag och forskningsinstutitioner som exempelvis Nokia, SAP och CERN openlab. En stor del av forskningen som utförs i Europa har starkt fokus mot teknik och mikroprocessor-arkitektur anpassad för framtidens superdatorer.
Ett stenkast från Barcelonas berömda fotbollsstadion Camp Nou ligger det glasbeklädda kontorskomplexet Nexus II, hemmaplan för Intel Labs Barcelona. Byggnaden huserar även lokaler för Barcelonas Tekniska Universitet samt Barcelona Supercomputing Center som drivs i nära samarbete med Intel.
Hela byggnadens tredje våning förfogas av Intel och för den oinvigde kan skylten ovan antyda att företaget samarbetar med den nederländska internetoperatören UPC. Detta är givetvis inte fallet utan det rör sig istället om ett nära samarbete med Barcelonas Tekniska Universitet UPC (Universitat Politècnica de Catalunya).
Samarbetet innebär bland annat vissa utbyten där ingenjörer från Intel föreläser hos UPC samt att studenter får chansen att utföra projekt och examensarbeten hos företaget. För Intels del rör det sig givetvis inte bara om att hjälpa till med utbildningen i samhället, utan även att det är ett enkelt sätt för företaget att ta nytta av och värva nya förmågor.
Besökarna hälsades välkommna av Antonio González, en av de ursprungliga grundarna av Intel Labs Barcelona. Förutom sitt arbete på labbet arbetar även González deltid som professor hos UPC, universitet som han själv tog sin fil.kand. examen hos i slutet på 80-talet.
Intel Labs Barcelona såg dagens ljus 2002 och hade vid den tiden 15 anställda med inrikting på mikroprocessorteknik. Idag, 10 år senare, är antalet anställda uppe i dryga 80 samtidigt som anläggningen har kommit att betyda allt mer för Intels framtida utveckling på processorsidan.
Labbet har arbetat på ett antal olika projekt under årens gång och bland höjdpunkterna syns deras nyckelroll vid utvecklingen av den fysiska registerfilen i Intels Sandy Bridge-arktitektur. Fokus i dagsläget ligger dock på ett helt annat område, nämligen framtidens superdatorer.
Som vi nämnde tidigare är en stor del av forskningen som utförs av Intel i Europa inriktad på tekniken bakom superdatorer. Företagets behov av en arkitektur som på ett effektivt och energisnålt sett kan utföra generella beräkningar i klustermiljö är större än någonsin. Konkurrenten Nvidia har redan vunnit en massa mark med renodlade GPGPU-lösningar som Tesla och allt fler datortillverkare har valt att anamma det gröna lagets teknik. Kontringen från Intel stavas MIC, som står för Many Integrated Cores.
Intels MIC-projekt började som en avstickare på den numera nedlagda grafikarkitekturen Larabee, där ett stort antal x86-kärnor anpassade efter generella beräkningar kombineras på en och samma krets. Arkitekturen har genomgått ett antal olika prototypstadium genom åren och i somras mynnade utvecklingen ut i den nya produktserien Xeon Phi.
Det rör sig om ett instickskort för generella beräkningar med MIC-arkitekturen Knights Corner under huven. Knights Corner innehåller totalt 64 st. x86-kärnor med en maximal klockfrekvens på 2 GHz. Ungefär halva Barcelona-labbet har under de senaste åren arbetat på arkitekturen som ett gemensamt projekt ihop med Intels israeliska labb i Haifa.
Utvecklingen tar givetvis inte slut vid Knights Corner utan mycket spännande finns bakom lyckta dörrar. Intel var väldigt förtegna med att prata om framtida MIC-modeller, men ett av målen var att utveckla arkitekturen tillräckligt mycket att den ska kunna bidra till den första exaflop-kapabla superdatorn innan 2018. Rekordet hålls idag av IBM Sequoia som är kapabel till dryga 16 petaflops (en exaflop är 1000 petaflop).
Den som förväntade sig att se människor i labbrockar som springer runt och tittar i mikroskop kommer dessvärre att bli besvikna på Intels labb i Barcelona. Då 99 procent av tiden som används till att utveckla framtidens mikroprocessorer spenderas framför en datorskärm är det ett kontorslandskap med små kubiska kontorsytor som täcker större delen av våningen.
I varje litet skrymsle sitter en ingenjör bakom en myriad av monitorer och kör simulationsmjukvara mot det som någon gång kan bli framtidens processorarkitetkur. Värt att nämna är att många av de vi möter i Barcelona-labbet har värvats direkt från UPC, vilket tyder på att samarbetet med universitet har visat sig vara en succé.



























