Med Full HD i varje hem och gott om datorskärmar med 2 560 × 1 440 pixlar är det dags att blicka framåt i jakten på högre upplösning. Under året har flera tillverkare presenterat produkter med 4K eller Ultra HD, som förutspås bli nästa stora steg i utvecklingen.

asus_pq321-1.jpg

Rent praktiskt innebär 4K-upplösning fyra gånger fler bildpunkter än "standardiserade" 1 920 × 1 080 pixlar – hela 8 294 400 stycken. Det betyder också högre krav på både hård- och mjukvara, där framför allt grafikkorten får dra det tyngsta lasset.

Det är även viktigt att användargränssnitten i operativsystem och program anpassas för den högre punkttätheten, annars kan upplevelsen bli lidande. Mindre ikoner, menyer och andra element blir lätt svåra att se, även på kortare avstånd.

Specifikationer: Asus PQ321

Egenskap

Värde

Storlek och format

31,5 tum (16:9)

Upplösning

3 840 × 2 160 pixlar

Uppdateringsfrekvens

60 Hz

Paneltyp

Sharp IGZO

Ljuskälla

LED

Reflexfilter

Matt

Kontrastförhållande

800:1 (max)

Ljusstyrka

350 cd/m2 (max)

Responstid

8 ms (grått till grått)

Mått (BxDxH)

750 × 256 × 489 mm

Vikt

13 kg (cirka)

Anslutningar

  • 1 st. Displayport 1.2

  • 2 st. 3,5 mm ljud in

  • 1 st. 3,5 mm ljud ut

Lägsta pris

I SweClockers testlabb landar Asus PQ321, en av de första konsumentskärmarna med 4K-upplösning. Modellen bygger på en IGZO-panel från Sharp, vilket bland annat tillåter mindre pixlar jämfört med alternativa tekniker och därmed högre upplösning på samma yta.

Detta kommer dock till ett pris. Asus PQ321 kostar närmare 35 000 kronor, nästan tio gånger mer än många modeller med 2 560 × 1 440 pixlar. Det innebär en rejäl investering, långt över vad de flesta är beredda att betala.

asus_pq321-2.jpg
asus_pq321-3.jpg
asus_pq321-4.jpg

Den europeiska varianten av skärmen ansluts med en ensam Displayport 1.2-kontakt och kan köras i två lägen, SST (Single Stream Transport) respektive MST (Multi Stream Transport). I korthet styr alternativen hur skärmen exponeras mot systemet, som en ensam bildyta på 3 840 × 2 160 eller som två "halvor" på 1 920 × 2 160 pixlar.

För både AMD och Nvidia innebär SST-läget att korrekt upplösning visas, men endast i maximalt 30 Hz. Det innebär en tydligt hackig upplevelse i allt från skrivbordsmiljö till webbsurfande och spelande. Inställningen fungerar för en kortare period, men blir snabbt ett irritationsmoment.

amdcatalyst.PNG

För AMD:s del går dock problemet att gå runt utan större bekymmer genom att slå om till MST. I drivrutinen Catalyst kan de två skärmhalvorna sedan kombineras till en ensam yta, precis som vid Eyefinity. Processen är förhållandevis smärtfri, och kräver endast ett par snabba klick.

Några baksidor finns dock, bland annat att vissa spel endast visar menyer och liknande på ena skärmhalvan. Systemet har också en tendens att "tappa" inställningen vid omstarter, vilket gör att processen måste upprepas. Förhoppningsvis kan upplevelsen finslipas med framtida mjukvara.

Med Nvidia-kort är det dock knivigare, för att inte säga omöjligt. I dagsläget hjälper inte MST alls, då företagets Surround-funktion inte klarar av att klistra ihop de två skärmhalvorna. Resultatet är pest eller kolera – två skärmhalvor i 60 Hz, eller korrekt upplösning i 30 Hz. Nvidia arbetar på en lösning, men i dagsläget finns ingen vidare information.

asus_pq321-5.jpg

Med upplösningen väl på plats går det snabbt att bli förälskad i alla pixlar. Arbetsytan är inget annat än enorm, där flera fönster i rimlig storlek kan samsas utan trängsel. Extra tydligt blir det när ett filmklipp i 1 920 × 800 pixlar spelas upp – trots "Full HD" handlar det inte om mer än en liten ruta.

Prestandatester

För att testa hur moderna grafikkort i toppskiktet klarar av upplösningen 3 840 × 2 160 pixlar laddar redaktionen testriggarna med några populära speltitlar. Systemen är de samma som för SweClockers vanliga recensioner. Observera att utan aktiverad vertikalsynkronisering presenteras "rätt" FPS-värden, trots Nvidia-systemens 30 Hz.

Inställningarna för Battlefield 3, Anno 2070 och Bioshock Infinite lämnas på samma värden som vid normala grafikkortstester, på grund av tidsbrist hinner vi helt enkelt inte experimentera vidare. Det innebär egentligen för höga nivåer, men gör samtidigt direkta jämförelser mot lägre upplösningarna 1 920 × 1 080 och 2 560 × 1 440 pixlar möjliga.

Som grädde på moset inkluderas även färska Metro: Last Light, samt DirectX 9-baserade The Elder Scrolls V: Skyrim som representant för lite äldre titlar. Inställningarna lämnas här i medelläge för tunga Metro, samtidigt som reglagen dras upp i topp för Skyrim.

Bildspel med resultat (observera pilarna för att bläddra)

Klart är att monsterupplösningen 3 840 × 2 160 pixlar kräver rejält med beräkningskraft för att fungera. Inget av de ensamma grafikkorten klarar av att hålla rimliga nivåer, möjligen undantaget i The Elder Scrolls V: Skyrim. Allra sämst presterar Geforce GTX 770, där endast 2 GB grafikminne ger märkbara hack på ett annat sätt än hos närmaste konkurrenten Radeon HD 7970 GHz.

Med dubbla grafikkort ser det lite bättre ut, i alla fall för de riktiga toppmodellerna. Dubbla Geforce GTX Titan och GTX 780 lyckas landa runt 50-60 FPS i flera tester, vilket öppnar upp för behaglig upplevelse med sänkta inställningar. AMD-modellerna klarar sig tack vare mer grafikminne bättre än Geforce GTX 770 rent FPS-mässigt, men lider tyvärr av ojämna renderingstider under vissa sekvenser.

asus_pq321-6.jpg

Det kan tilläggas att Full HD skalar perfekt med 4K-upplösningen 3 840 × 2 160 pixlar. Den som inte har kraft nog för 4K kan fortfarande kan spela spel eller titta på film utan bekymmer tack vare att varje pixel kan fyrdubblas och inte behöver "smetas ut" (interpoleras) över ett ojämnt antal bildpunkter.

Avslutande tankar

Med ont om tid för att titta närmare på Asus PQ321 är det svårt att dra några större slutsatser. Skärmen har en panel som är mycket trevlig, med subjektivt bra färgåtergivning och fina betraktningsvinklar. Paradnumret är dock upplösningen, där 3 840 × 2 160 ger enorm detaljrikedom jämfört med normala modeller.

Fördelarna kommer dock till ett pris, inte bara när det gäller över 30 000 kronor i inköp. Att få igång 60 Hz med Nvidia-kort verkar i dagsläget omöjligt, samtidigt som lösningen för AMD ger oönskade sidoeffekter i vissa speltitlar. Just spelande i sig är ytterligare ett problem, där dagens grafikkort helt enkelt har svårt att hänga med i svängarna.

Trots detta får Asus PQ321 det att vattnas i munnen på redaktionen. Det är med stor sorg vi åter packar ned skärmen i kartongen, med förhoppningen om att 4K-upplösning snart kan bli ett alternativ även i mer normala prisklasser.