Inledning
Den moderna biografen är helt digital. Traditionella projektorer för polyesterfilm finns bara kvar som reserv. Projektorerna kan numera liknas vid en sorts jättemodeller av hemmabioprojektorer som drivs av servrar i nätverk. 3D får man genom ett extra påhäng frampå projektorn som polariserar ljuset på ett särskilt sätt. Ljudet kommer ur jättelika högtalarsystem, drivna av pulsbreddsmodulerade slutsteg i mång-kilowattklassen.
Biografen Rigoletto på Kungsgatan 16 i Stockholm är SF Bios allra modernaste, utrustad med allt du kan önska av nätverk, kilowattstarka projektorer och digitalt ljud. Den invigdes 1939 och var tidigt modernast i Sverige. Den var Sveriges första biograf med Cinemascope och stereo när vidfilmen ”Den purpurröda manteln” med Richard Burton och Jean Simmons hade premiär är 1953. 70-mm-projektorer kom 1970. Idag räknas projektorerna inte i millimeter filmbredd utan i pixel och numera är det 4K som gäller.
Bakom glamouren och de sammetsröda sätena finns en värld av kablage, servrar och ruskigt starka lampor. Här för att guida oss igenom tekniken på en modern biograf, finns Tobias Eggeby, SF Bios specialist på filmvisningssystem.
– Rigoletto har idag fyra salonger, men hade fem innan den stora ombyggnaden nyligen. Den stora salongen har sitt originalutseende kvar, med den skillnaden att vi tunnat ut mellan raderna med åren och gjort om balkongen till VIP-avdelning. Människan vill dels ha mera benutrymme och dels har svenskarna blivit längre och bekvämare. Det rör sig om några centimeter per generation. Det märker man om man går på en gammal biograf som är kvar i orört skick, börjar Tobias.
Foajén har rustats upp ordentligt, vilket mött arkitekturkonservativt missnöje, men den var inte original före ombyggnaden heller. Numera är foajén modern, med digitala skyltar och storbildskärmar, biomater och en öppnare design i stort.
