Superkondensatorer

supercaps.jpg

Bilden ovan visar en annan produkt, nämligen prototypen till sk supercaps, kondensatorer utskrivna i exempelvis grafen. Dess fördel är att det går väldigt fort att fylla den med laddning och tömma ur laddningen igen.

Metoden banar väg för massframställning av riktigt stora kondensatorer som kan ersätta batterier i elbilar och intelligenta kraftnät.

Ett annat, mycket stort problem för kretstillverkare är att det är svårt att integrera stora kondensatorer på kisel. Med grafenkondensatorer är den saken löst och man kan därmed göra kretsar som innehåller sina egna batterier. Med samma metod kan man skriva ut motstånd och spolar direkt på kislet.

Masstillverkade, billiga sensorer

Grafen är ett membran som stänger inne alla sorters gasmolekyler och atomer. Inte ens helium slinker igenom.

trycksensor.jpg

Bild: Anderson Smith

Skapar man en grop i kislet, täcker den med grafen och skapar en elektrod på var sin sida om gropen, kan man mäta resistansen i grafenet och se hur den ändras när grafenet buktar upp när trycket ovanför minskar, eftersom ökad dragkraft i grafenet ökar dess resistans. På så sätt har man skapat en tryckmätare. En mycket liten och billig tryckmätare.

andningssensor.jpg

Bild: Anderson Smith

Det visar sig också att när vattenmolekyler fäster på ett grafenskikt, sjunker dess resistans. Och det går fort. Så fort, på delar av en sekund, att metoden kan användas till exempelvis en andningssensor, enligt figuren ovan.

Slår man ihop trycksensorn, fuktsensorn, grafenkondensatorer som batterier och vanlig kiselelektronik kan man till exempel bygga en andningssensor på en krets. Tillsammans med en radiosändare på samma krets skulle man kunna bygga en mycket billig sensor för medicinskt bruk, en sensor som kan kopplas upp på sjukhusets radionät och registrera en patients livstecken. En radiobaserad sensor som knappt kostar något alls, som kan mäta en patients andning, hjärtrytm, temperatur – vad som helst, som kan anslutas till sjukhusets digitala radionät och slängas efter användning, är en idealkomponent.

Det skulle bli ett så kallad System on a Chip (SoC) eller systemkrets. Billiga sensorer för engångsbruk kan bli en mycket stor produkt inom sjukvården, särskilt i och med utvecklingen av Sakernas Internet (eng. Internet of Things).

Att inte bara krympa komponenter enligt Moores lag, utan dessutom lägga till nya funktioner brukar kallas för "More than Moore", något som KTH ser som extra lovande, nu när just GBT inte tycks vara framtidens mirakelkomponenter i sig själva.