Under sensommaren i augusti månad framgick att public service-kommittén avsåg föreslå ett avskaffande av Radio- och TV-licensen. Istället skulle denna ersättas av ett nyare system där avgiften läggs över på skattesedeln med en progressiv skala baserad på inkomst, dock utan att gå in på närmare detaljer.

Nu rapporterar Resumé genom flera oberoende källor att den nya skatten som mest ska kosta lite mer än hälften av dagens avgift, som är 2 340 kronor per år. Skatten föreslås får ett maxtak på 1 300 kronor per skattebetalare per år och brytpunkten för att nå upp till denna nivå är en årsinkomst om 130 000 kronor.

Enligt utredningens föreslagna brytpunkt skulle 70 procent av de svenskar som betalar skatt behöva betala maxbeloppet på 1 300 kronor per år. För 20 procent med en årlig inkomst under 130 000 kronor blir avgiften reducerad, medan omkring 10 procent helt slipper betala skatten.

Som tidigare rapporterat står samtliga av Riksdagens partier bakom slopandet av Radio- och TV-avgiften, där public service som blev introducerat år 1907 för första gången på 110 år blir omstrukturerad från grunden. Det här bekräftas också av Miljöpartiets mediepolitiske talesperson Niclas Malmberg, som till SVT berättar att "alla är överens" och det utan reservationer i utredningen.

Trots stark politisk förankring är inte alla nöjda, bland annat Kirunas kommunalråd Kristina Zakrisson (S) befarar att det blir ett hårt slag mot kommunen. Staden har i dagsläget låg arbetslöshet i stort tack vare dess gruvnäring, men försöker att bredda arbetsmarknaden på andra områden. Inklusive timvikarier har Radiotjänst 220 anställda, som således behöver söka sig till andra möjligheter.

Förslaget från public service-kommittén ska presenteras för regeringens kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) den 16 oktober, och skatten kan som tidigast träda i kraft den 1 januari 2019.