"Optiska lagringsmedier har ingen framtid"

Lagringsmedier såsom CD-ROM, DVD och Blu-ray har funnits på marknaden sedan tidigt 80-tal. På den tiden var datorer i nätverk ovanligt, och internet fanns inte på samma sätt som idag. Även om kapaciteten har ökat från 650 MB till hela 50 000 MB under tidens gång är de optiska lagringsmedierna hopplöst föråldrade.

Tanken bakom CD-ROM-standarden som lanserades 1982 var att ersätta kassettbanden för lagring av musik. Datorer var något ovanligt och ytterst få familjer hade en så kallad Personal Computer, eller kort och gott PC, i sina hem. Eftersom musiken lagrades digital på detta optiska lagringsmedium var det möjligt att börja använda samma teknik i datorer för att lagra dokument, program och spel. Här skulle disketterna ersättas och för många var lagringsökningen från 1,4 MB till 650 MB något fantastiskt.

I mitten av 90-talet då CD-ROM-enheter började bli vanliga i hemmens datorer mättes hårddiskarnas storlek fortfarande i MB, och hårddiskar som kunde lagra 1 GB eller mer var mycket sällsynta. Med andra ord var det möjligt att med enbart en eller två CD-skivor lagra mer data än vad som rymdes på en hel hårddisk. Möjligheten att bränna egna CD-skivor dröjde dock till slutet av 90-talet på grund av det höga priset på dessa enheter.

Efterföljaren till CD-ROM kom i slutet av 90-talet i och med DVD. Här var det film istället för musik som skulle lagras och återigen var det möjligt att använda exakt samma teknik för att lagra valfri data för datorer. Kapaciteten blev sex gånger så stor som hos CD-ROM, men å andra sidan hade hårddiskarna ökat i storlek snabbt och kunde vid denna tidpunkt lagra tiotals GB. Det dröjde dock ända till 2003 innan det var ekonomiskt försvarbart att köpa en egen DVD-brännare. Vid denna tidpunkt fanns enheter för strax över 2000 kronor vilket då ansågs prisvärt.

Utvecklingen stannade inte av här utan två efterföljande standarder kom under 2006, Blu-ray och HD-DVD. Vinnande ur denna strid gick det första formatet som nu anses vara industristandard. Med hjälp av detta optiska lagringsmedium blev det nu möjligt att lagra högupplöst film, och återigen var kapacitetsökningen ungefär sex gånger jämfört med tidigare teknik.

Även om en Blu-ray-skiva kan lagra upp till 50 GB är detta en försvinnande liten mängd då hårddiskar precis har börjat mätas i TB, eller tusentals GB. Priset per GB skiljer sig också markant då det är möjligt att idag köpa hårddiskar med ett GB-pris på cirka 1 krona, medan detsamma för en Blu-ray-skiva är ungefär det femdubbla.

Det står med andra ord klart att optiska lagringsmedier har börjat spela ut sin roll. Från att initialt ha kunnat lagra lika mycket data som en enda hårddisk, kan en hårddisk idag lagra 20 gånger mer än en enda Blu-ray-skiva. Hårddiskar blir dessutom hela tiden större och priset sjunker alltjämt. Fler användare lockas därför av tanken att kunna lagra all sin data digitalt på en enda plats. En förutsättning för detta är stora och billiga lagringsmedium, två aspekter som hårddiskar idag uppfyller till skillnad från DVD och Blu-ray.

En första tendens till de optiska lagringsmediernas död kan ses i och med Itunes stora framgång med musikförsäljning via internet. Idag är Itunes den stora aktören på marknaden i USA och denna förändring i hur musik distribueras, lagras och används har resulterat i stora förändringar för industrin. Skivbutiker har tvingats slå igen och en Ipod ses numera i nästan var mans hand. Om musiken ändå skall över till digital form är det enklare att köpa den i rätt format direkt, istället för att inhandla en CD-skiva och sedan för över innehållet till datorn och vidare till musikspelaren.

Den förändring som har skett inom musikbranschen i och med Itunes intåg kommer oundvikligen att ske även för filmbranschen. Apple har insett detta och distribuerar och säljer redan idag film via Itunes. Jämfört med det bibliotek av musik som finns tillgängligt är antalet filmer få, men i takt med att internetuppkopplingar blir snabbare och lagringsmedierna växer i kapacitet kommer denna marknad att formligen explodera.

En annan klar tendens till vart marknaden är på väg är att fler företag börjar utveckla och ta fram så kallade multimediamaskiner för hemmet. Sony har med sin Playstation 3 försökt utveckla en produkt där all form av underhållning kan samlas på en plats, oavsett om det är spel, film eller musik. Jätten Microsoft har även de produkter avsedda för dessa mediamaskiner ute på marknaden, bland annat ett specialanpassade operativsystemet Microsoft Windows Media Center och hårdvarulösningar i form av specialframtagna tangentbord och fjärrkontroller. Användare världen över har börjat inse smidigheten med att ha all digital data, oavsett om det handlar om musik, film eller foton, samlad på en enda plats enkelt tillgänglig via en fjärrkontroll.

Något som är en förutsättning för att detta skall bli verklighet är snabbare internetanslutningar. Att distribuera musik över internet är möjligt även vid låga hastigheter, men för att kunna skicka en högupplöst film krävs betydligt bättre uppkopplingar.

Format

Bittakt

DVD

5 Mbit/s

Blu-ray

40 Mbit/s

SDTV

5 Mbit/s

HDTV-MPEG2

20 Mbit/s

HDTV-MPEG4

10 Mbit/s

En vanlig lågupplöst TV-sändning eller en DVD-skiva har en bittakt, enkelt förklarat upplösning på bilden, på ungefär 5 Mbit per sekund, en hastighet som idag de flesta internetanslutningar klarar av. Det är till och med möjligt att uppnå denna hastighet via en mobil 3G-anslutning. Det är därför inte förvånande att internetoperatörer har börjat leverera TV-kanaler direkt via sina egna nät och ut till kund. Företag som hyr ut filmer via internet har också börjat bli vanligare. Allt detta är starkt relaterat till den utveckling som har ägt rum i hastigheten för internetanslutningar. Från att nästan uteslutande ha haft uppringda modemanslutningar under CD-skivans storhetstid har idag majoriteten av den svenska befolkningen tillgång till en betydligt snabbare bredbandsuppkoppling.

Något som idag däremot inte är möjligt är att distribuera högupplösta filmer direkt över de flesta internetanslutningar på ett tidseffektivt sätt. Blu-ray-filmer har exempelvis en bittakt på hela 40 Mbit/s. Högupplösta TV-sändningar har en något lägre bittakt och med bättre komprimeringsteknik är det möjligt att kunna distribuera en sändning i hög upplösning med en så låg bittakt som 10 Mbit/s. Det är vid denna hastighet det kan börja bli intressant att skicka ut högupplösta filmer direkt till slutkonsumenten, detta eftersom denna hastighet är relativt enkelt att uppnå via ADSL-anslutningar eller andra tekniker med stor målgrupp.

Med andra ord kommer optiska lagringsmedier i form av Blu-ray fortfarande att ha en marknad en tid framöver på grund av de personer som vill ha sina filmer i mycket hög upplösning. Det kommer att dröja ytterligare innan internetanslutningarna har nått en sådan hastighet att även dessa medier går att distribuera helt digitalt på ett effektivt sätt ut till slutkonsumenten. Däremot är det inte alla användare som efterfrågar så här hög kvalitet på bilden eftersom HDTV-sändningar med MPEG4-komprimering på endast 10 Mbit/s ger en markant förbättring av bilden jämfört med vanliga TV-sändningar och DVD-filmer.

Det står med andra ord klart att de optiska lagringsmedierna går sin död till mötes. Om konsumenter inte längre än intresserade av att ha CD-skivor med musik och DVD- eller Blu-ray-skivor med film i sina bokhyllor utan istället vill ha allt samlat på en plats helt digital, kommer denna föråldrade teknik att gå i graven. Användningsområden som då kommer att finnas kvar för optiska medier är backup av data, där hårddiskar aldrig kommer att kunna ersätta denna döda lagringsteknik på samma sätt som skett och kommer att ske i övrigt.

Kommentarer till artikeln

104 debattinlägg

Skicka en rättelse
50

AMD Ryzen hittar ut på bild

Inom kort lanserar AMD sin nya processorarkitektur Ryzen. Nu har de första bilderna på de färdiga processorerna hittat ut på webben, samt även ingenjörsexemplar. Läs mer

61

Nintendo Switch plockas isär och hittar ut på webben

Inför den stundande lanseringen av Nintendo Switch dyker nu bilder på konsolen i isärplockat läge upp på webben, vilka skvallrar om enhetens komponenter. Läs mer

11

Microsoft kan lansera nytt Hololens 2019

Nya uppgifter talar för att nästa version av Hololens kan komma först 2019. Detta då Microsoft hoppar över en planerad inkrementell uppgradering till fördel för en mer omfattande. Läs mer

19

Phanteks lanserar skräddarsydda vattenblock för Geforce GTX 1080

Holländska Phanteks breddar sitt sortiment av heltäckande vattenblock för grafikkort med särskilt framtagna modeller för partnertillverkarnas egna varianter av Geforce GTX 1080. Läs mer

67

Geforce GTX 1080 Ti bekräftas i systemkrav

I systemkraven för kommande strategispelet Halo Wars 2 avslöjas nästa grafikkortsmodell från Nvidia, nämligen Geforce GTX 1080 Ti. Läs mer

177

Media Markt förnekar beslut om reträtt

Det är snabba turer i frågan runt huruvida Media Markt planerar att lämna den svenska marknaden. I ett meddelande förnekar företagets lokala VD att ett beslut är fattat. Läs mer

7

MSI lanserar Mini ITX-grafikkort i Aero-serien

MSI tar sikte på kompakta byggen med Aero-serien, som huserar Geforce GTX 1050, GTX 1050 Ti, GTX 1060 och GTX 1070 i krympta utföranden. Läs mer

177

Media Markt överger Sverige

Hemelektronikkedjan Media Markt lämnar den svenska marknaden och överför samtliga varuhus till norska Expert, som planerar svensk comeback under annat varumärke. Läs mer

19

Testpilot: Asustor AS3102T – NAS-enhet för vardagsrummet

En ny NAS från Asus lagringsvarumärke erbjuder allt från HDMI till 4K UHD-stöd och USB 3.0. Testpiloten Alvar "TheMadPanda" Berglind tar en närmare titt på Asustor AS3102T. Läs mer

31

Fredagspanelen 129: AMD Ryzen får prislapp och Bredbandsbolaget blockerar Pirate Bay

AMD Ryzen får svenska prislappar, läckta prestandasiffror och lanseringsdatum, vilket givetvis måste avhandlas av Jonas och Jacob i senaste avsnittet av Fredagspanelen. Läs mer

333

AMD Ryzen 5 1600X i prestandatest – jämförs mot Intel Core i5-7600K

Efter flera läckor om AMD:s åttakärniga Ryzen-processorer hittar prestandatest ut för en variant med sex kärnor, som jämförs mot Intels Core i5-7600K i samma prisklass. Läs mer

0

Fulkultur pratar fandom

I veckans avsnitt av Fulkultur pratar gänget om skaparna de älskar att följa genom både uppgång och fall. I vanlig ordning avhandlas allt ifrån filmer och spel till böcker och musik. Läs mer