|
Jag började sedan vanilla-tiden med en hunter, lärde mig klassen och hade många knep och tricks i mitt arsenal, vilket folk runtom gillade väldigt mycket. Många påstod till och med att dem har aldrig sett någon hantera en hunter så väl.
Sedan kom expansionerna. En efter en, blev allt enklare och enklare (Trodde först att jag blev bättre, men så var inte fallet)
Efter ett tag behövdes inte mina strategier längre, ingen behövde Crowd Control längre. Det var bara att storma igenom instanserna på löpande bana med hjärnan avstängd. Detta även med den högre svårighetsgraden "heroic".
I expansionerna "Burning Crusade" och "Wrath of the Lich King" körde jag och några vänner heroic dungeons på löpande bana utan några som helst besvär, även när andra ansåg att man var otillräckligt rustat för det. (Blandat blå/grön gear).
Strategi behövdes inte längre. Det vara bara att rusa igenom allt i bästa splatter-anda.
Vi gav oss på dem större 25-manna raids med PUGs (Pickup Groups: Slumpmässiga spelare som kommer med)
Likadant där, efter ett litet tag röjde man igenom 25-manna utan större problem. Det svåraste var att få icke engesktalande människor att förstå vad man vill.
Visst att dem största bossarna var "svårare", men det behövdes enbart lite reflexer och kännedom om bossens attackmönster.
Behovet av ren strategi och nyttjande av klassernas egenskaper var fortfarande som bortblåst. (Mönsterigenkänning och goda reflexer är inte strategi)
Vi skapate ett gille (Eng: Guild) och började samla folk för dem större och svårare instanserna, men många av oss blev snabbt uttråkade, dels för att ingen strategi behövs, dels för att människor runtom är rena praktarslena.
Ni kommer väl ihåg på den gamla goda tiden, då man satte ihop ett 5-manna-team och planerade varje spelares egenskaper och klass noga, innan man begav sig in i instansen. Så är det inte längre, numera är det enbart en enda regel: 3 Damage Dealers, 1 Healer, 1 Tank.
Nu, med Cataclysm körde jag och några vänner igenom mest för storyn och för att se dem nya miljöerna. Kort därefter la de flesta, inklusive mig av igen. Har inte rört wow sedan dess.
Vad jag blir mest irriterad på:
Att det inte behövs samma strategi längre, som man behövde i vanilla-wow. Det är bara hjärndött slaktande genom allt och inget.
Det jag också blir irriterad över är att det enda som betyder något för andra spelare är kvaliten på ens utrustning. Folk vill att man skall vara över-utrustad för att köra instanser vars belöning har lägre kvalitet lägre än det man har på sig.
Jag har dock lyckats ett par gånger, överraska partyt jag gick med i, att det fungerar utmärkt med "lägre kvalitet" på ens utrustning, så länge man nyttjar hela sitt arsenal på rätt sätt, och till rätt moment. (Nyttja hela arsenalet är det få som gör, då dem siktar på maximal dps/hps)
När det kom till PvP-biten, startade jag faktist min hunter-karriär i ett RP-WPvP gille på en RP-PvP-server.
Mycket roligt, och tidvis var vårt gille (Alliance) väl känt även på Horde-sidan. Många World-PvP-evenst planerades med Horde-gillen och det röjdes mycket i battlegrounds.
Jag var själv relativt högt rankad ett tag.
På sistone har PvP-utrustning har blivit "svårare" att få tag i. (Med "svårare" menar jag all den tid man måste lägga ner på att samla poäng för att köpa utrustningen. Extremt tråkigt i längden. Mycket repetitivt och hjärndött)
Jag gick så småningom över till PvE för att få erfara storyn, landskapen och dem knäppa och hysteriskt roliga uppdragen runtom.
Senast redigerad av SysGhost 2012-06-26 klockan 18:28.
__________________
-"Om primaterna som vi härstammar ifrån, visste att det en dag skulle uppstå politiker ur genmassan, skulle de ha stannat i träden och avskrivit hela evolutionen som en dålig idé."
Capt. John Sheridan. Babylon 5
|