Intel: 14 nanometer redo i slutet av 2013

Häftigt med 14 nm och sen 10 nm och DDR4.
Sen kanske något annat material än kisel.

Tänk om vid byte från kisel till något annat, så blir det ett jättekliv med processorer som är tusentals gånger snabbare.

Anledningen till att man vill göra chip med sådan liten yta som möjligt är att sannolikheten för att ett chip blir defekt vid tillverkning ökar med ökad area. Om jag inte helt missförstått det hela så ökar den sannolikheten till och med snabbare än arean ökar. I ekonomiska termer betyder det: större chip == dyrare chip.

Och samtidigt fortsätter det komma spel som fortsätter vara baserade på DirectX9 och begränsade till 30 fps.
Men det blir säkert trevligt för de som sysslar med filmrendering och liknande.

Förr eller senare kommes dock kislet förpassas till historieböckerna av grafen eller liknande material.

Det är väl inga spel som är begränsade till 30 fps?
Det är väl 60 fps som gäller?

Jo, många spel är begränsade till DirectX 9 men det är nog något som kommer att ändras.
Windows 7 har nu tagit över Windows XP som OS med flest användare.
Snart släpps Windows 8 och snart är det nyår, då blir det mycket nyinköp där ute i stugorna.

Den ökar (ungefär) enligt funktionen ny yield=gammal yield^(ny area/gammal area). Dvs, om du tex. har en yield på 50%, och så fördubblar du arean, kommer du att få en yield på 25% på samma tillverkningsprocess.

Men, å andra sidan så får man plats med mer på en större yta, så det är alltid en avvägning man får göra.

Detta är dock inte anledningen till varför man krymper transistorerna, eftersom funktionen inte går att använda mellan olika tillverkningsprocesser.

Varför skulle en lägre max-temperatur vara ett problem?

Jag överdrev lite, även om några spel faktiskt har den begränsningen. Min poäng var mest att jag faktiskt tycker evolutionen på mjukvarusidan generellt sett går lite väl sakta för att gå hand i hand med tillgänglig hårdvara. Utnyttjande av nya directx-versioner, övergång till 64-bit mjukvara samt flertrådade program är några exempel.

Absoult, men det kan vi tacka spelkonsolerna för (och alla som köper dom ;-))

Företagen anpassar ju sig efter minsta gemensamma nämnare.
Många spel släpps ju för konsoler, sen portas dom till PC.

På Windows sidan så utnyttjas inte 64-bit så mycket, men jag kör Linux och alla applikationer i mitt system är kompilerat för 64-bit.

Man skulle nog kunna sammanfatta anledningarna en smula till att för det första så finns det extremt många program där ute som är skrivna enkeltrådade och det är inte helt trivialt att ändra på detta. Sen finns det också många lägen där det inte direkt ger någon vinst eller för den delen är möjligt.

En annan enligt mig stor faktor är att man går ifrån lågnivåspråk som C och istället satsar på högnivåspråk. Det har fördelen att det ofta är betydligt enklare för utvecklaren att skriva sina program, men i många fall så innebär det en högre komplexitet (sett till binärblobben) och sämre prestanda. Det är helt enkelt en tradeoff som blir möjlig när processorprestandan ökar. Ett exempel taget ur luften för att illustrera: Det är möjligt att du får ut motsvarande prestanda i ett program skrivet i ett högnivåspråk på dagens processorer gentemot vad du får av ett C-program som körs på en säg 3 år gammal processor. Man väljer helt enkelt att använda sig av resurserna som finns tillgängliga på olika sätt.
Det är dock inte så enkelt. Ett program som inte är optimerat för 64bit men som kompilerar för 64bit kan till och med vara slöare än dess 32bit motsvarighet. Det kräver ofta lågnivåspråk och vissa situationer för att dra nytta av de fördelar som 64bit-arkiktekturer för med sig.

Dessutom så blir det ju som någon sa innan långsammare eftersom att avstånden ökar. Den totala effektutvecklingen skulle dessutom öka pga bland annat längre ledningar osv, så det är en rent dålig idé att sprida ut chippet bara för att öka ytan :-P

Redan för 10-15 år sa många att teoretiska gränsen var nådd. Så ingen vet väl vart gränsen går s.a.s.

I framtiden är det grafen som troligen gäller istället för kisel, är på tidigt forskningsstadium på universiteten.

Minns jag rätt så kan man överföra upp till 1 Tb/s på grafen (minns inte siffran exakt, går säkert att googla) , vilket är ca 100 ggr mer än kisel.

Edit: Finns massor att läsa, här är en av alla artiklar http://www.etn.se/index.php?option=c...ticle&id=54547

Ska väl säga det att jag inte är direkt insatt i x86-arkitekturen, så tack för en bra genomgång (sysslar så gott som uteslutande med inbyggda system).

Ja precis, jag generaliserade kanske lite väl mycket och fokuserade på de fall där, som du nämner, man bara utökat registren (min vardag ).

Grafen är ett atomlager tjockt och har inget 'bandgap', vilket betyder att det inte kan switcha mellan 1 och 0 på det sättet kisel gör. Och om du vill göra grafen mer än ett atomlager tjockt så blir det grafit, som fungerar helt olikt, och inte är särskilt användbart i detta område.

EDIT: Transistorerna man gjort med grafen är alltså analoga och kan inte användas till binära datorer.

När processorer tillverkar i lägre nm blir processorerna mindre ?

Är 22nm processorer mindre än 32nm ?

Stämmer inte helt, det kommer säkerligen göras en del modifieringar men processorer som innehåller grafen i en eller annan form kommer vi säkerligen få se.

En sak är i alla fall säker, utvecklingen går vidare. Intel blickar redan ner mot 5 nm. http://www.nordichardware.se/nyheter...naesta-ar.html

Vi kommer aldrig få se processorer av grafen av den enkla anledningen att den tillverknings industri av transistorer som finns idag kan man lika gärna skrota om man ska bygga processorer av grafen. Alla verktyg som finns för sån här tekniktillverkning är anpassad efter just det kisel... Ni kan ju räkna på kostnadseffektiviteten med grafen om man måse bygga en fabrik från scratch för att tillverka processorer i grafen. Det skulle bli väldigt dyrt med teknikprylar... Moores lag får nog skrivas om i slutet av detta årtionde för att anpassas till nya tider. Det finns dock nya rön som är lovande allra mest just nu är silicen som liknar grafen men är gjort av silikon. Teoretiskt sett skulle man kunna tillverka processorer av silicen i dagens fabriker om man kan ta fram kostnadseffektiva mängder av silicen. Men som sagt detta är år in i framtiden. Faktum är att när vi kommit ner till 2 nm tar kvantmekaniska lagar vid och den sämsta är Heisenbergs osäkerhets princip vilken stipulerar att inom kvantmekaniken går det inte att samtidigt känna en partikels position (elektron i detta fall) och dess hastighet med godtycklig noggrannhet. Men vi kan ju alla hoppas på att utomjordingarna landar innan dess och berättar för oss hur vi ska bygga skynet...

Ganska säker på att du kommer få fel. http://techworld.idg.se/2.2524/1.449...entransistorer

Vi får se, som sagt Heisenbergs osäkerhets princip blir svår att komma förbi oavsett material.

Du borde börja lära dig använda meningsuppbyggnad, fruktansvärt jobbigt att läsa det du skriver. Att säga att vi aldrig kommer att få se grafen i någon form i dagens processorer är ju bara ett dumt påstående, då tekniken kring det inte är färdigutvecklat. Då kan man omöjligt veta, bara spekulera.

Forskas mycket om grafen just nu som är tänkt att bli ersättare till kisel i framtiden. Grafen kan göras endast en atom hög.
Grafen wiki

Men suget i köptarmen är obotligt

Haha, ja det har du nog rätt i. Men du kan inte ignorera fysikens lagar även om du kan tillverka saker av grafen så måste du fortfarande lösa dom kvantmekaniska egenskaperna hos elektroner för att det ska funka. Många av oss vill se och tror på fantastiska saker i framtiden. Och dom kommer hända men inte med dom tids scheman som är satta idag. Jag doktorerade i fysik för 10 år sen och sen dess har man gjort framsteg som jag aldrig kunnat drömma om då. Titta på vilka verktyg man använder för att forska inom kvantmekanik. LHC i Geneve är en fantastisk maskin men den kostar en slant, mer än vad Samsung, Apple, Intel, AMD, Nvidia och Google tillsammans kan hosta upp. För vi glömmer ofta bort en parameter i ekvationen och det är pengar. Saker måste kunna göras kostnadseffektiva för att dom ska bli kommersiella produkter och hur du än vrider på det så är dom nya supermaterialen inte billiga att framställa i dom mängder som behövs och kommer inte vara det på många år. Ta memristor teknologin tex den har funnits i många år men det är inte förens nu vi kommer få se den i produkter. Vad som är mer troligt än att alla sitter på en egen dator hemma är att alla beräkningar börjar göras i molnet så fort många människor får tillgång till snabbt bredband.