Citat:
Ursprungligen inskrivet av
Palme_570
facepalm .... så du menar om man inte känner empati för döende folk man inte känner så har man fel i huvet ? De kanske anses som en störning om du tycker annorlunda än allmänheten i andra frågor med ? tex genomsnittet tycker blå är den finaste färgen medans "stackars" olof tycker röd är den finaste och har då därför fel i huvet ?
ta de på rätt sätt men varför leta fel där det inte finns något, alla är olika så är de bara. Skulle du visa empati för alla som dör skulle du gå under.
Personer som du får mig att känna mig onormal och alla andra kommentarer om empati också
Vid min morfars begravning försökte allt vad jag kunde för att visa medlidande, jag ville inte att folk skulle tro att jag var en egoistiskt jävel som inte kände medlidande. Tror du jag kan göra någonting åt för vad jag känner, och jag vill känna medlidande, jag gjorde allt vad jag kunde för att fälla en tår.
Jag känner mig varje gång helt jävla rädd när det sker dödsfall, eftersom jag vet inte hur jag ska reagera när man möter de som har förlorat sin far eller mor (men när jag hör gråt och lidande över deras förlust så blir reaktionen väldigt ledsamt) men jag känner inget för den som dör.
Snälla, det finns säkert folk som inte bryr sig om de andra men jag kan verkligen inte känna något medlidande.
Även när min far var nära döden så kände jag inget, jag hoppades knappt på något. Det ända jag kunder göra för att respektera honom var att uppfylla hans önskningar men någon medlidande skulle jag aldrig kunna visa och snälla får mig inte att känna mig Onormal
Hade jag varit först med kommentarerna så skulle ni verkligen inte se någon empati (Jag vet inte 100% vad empati är för något p.g.a min störning)
Varje dödsfall jag har sett eller när jag har sett deras närmaste vara nära döden som möjligt så gråter de och är hur rädda som helst, även i filmer.... medan jag inte gjorde det när min far var nära döden.
Så vad är normalt? jo det som majoriteten är, de som är onormala är minoriteten vilket jag är, jag kan inte sörja över någonting och jag känner mig som en väldigt ond människa för varje gång jag tänker på det.
Schizoid personlighetsstörning stämmer bra för mig eftersom jag har gått på terapi för att söka hjälp.
EDIT: Jag vet inte hur du tolkade mina förra kommentarer, men jag påstod aldrig att alla är helt störda i huvet bara för att de inte känner empati, jag sa bara att sådana kommentarer kommer alltid upp p.g.a det finns nästan alltid någon med den här störningen, som jag t.ex. Jag kan ju alltid låtsas att jag visar empati men innerst inne så känner jag inte ett skit och därmed hade jag kommit med en sådan kommentar ifall ni inte var först med empati kommentarerna.