Att välja kompatibla datordelar

En guide till att välja

Det första man bör bestämma är vilken processor (CPU) och moderkort man ska använda, eftersom CPU och moderkort är de delar som är starkast integrerade med varandra: Till skillnad från de andra komponenterna kan man inte bara byta CPU eller moderkort hur som helst.

För att underlätta valet kan man följa den här kedjan – dock inte nödvändigtvis i ordning, men det är detta man behöver ta hänsyn till:


1. Märke

Det finns två stora processortillverkare för PC: Intel och AMD. Generellt sett är Intels processorer kraftfullare, medan AMDs är mer prisvärda. Ska man bygga en bra speldator år 2012 rekommenderar jag en Intel, men AMD går också bra om man har en lite lägre budget.

Valet av märke på CPUn spelar stor roll för valet av moderkort, som jag beskriver nedan.


2. Sockel

När man väl har bestämt sig för vilket märke man ska ha behöver man bestämma sig för vilken sockel (eng. socket) man ska använda sig av. Sockeln är det fysiska gränssnittet mellan CPU och moderkort, och CPU och moderkort måste ha samma sockel.

De senaste socklarna från Intel är LGA 1155 för konsumentmarknaden och LGA 2011 för användare med extrema prestandakrav och/eller väldigt tjock plånbok. När jag pratar Intel kommer jag fokusera på LGA 1155, då man inte läser den här guiden om man behöver LGA 2011.

De senaste socklarna från AMD är AM3 och AM3+. Jag har dålig koll på AMDs socklar, men de är snällare än Intel med sockelkompatibilitet. Man kan t ex ofta (mha en BIOS-uppdatering) sätta en AM3-CPU i ett AM2/AM2+-moderkort, eller en AM3+-CPU i ett AM3-moderkort. Men eftersom jag är såpass osäker rekommenderar jag att ha exakt samma sockel på både CPU och moderkort.


3. Processorserie

Processorer släpps i regel i serier, där alla processorer inom samma familj har liknande namn och specifikationer, men olika prestanda.

Intels senaste generationer är Sandy Bridge (lanserad 2011) och Ivy Bridge (lanserad 2012). Inom dessa finns sedan kategorierna Core i3, Core i5 och Core i7, där den sistnämnda är kraftfullast.

Sandy Bridge är i skrivande stund på väg ut, så ska man bygga ett Intel-system sommaren eller hösten 2012 är det Ivy Bridge som gäller. Skillnaden mellan SB och IB är främst att IB är tillverkad med 22nm-process medan SB är tillverkad i 32nm, vilket gör att IB drar mindre ström. Den andra stora skillnaden är att den inbyggda grafiken i IB är bättre än i SB, men det har ingen betydelse i en speldator.

Så ska man ha i3, i5 eller i7? Svaret är ganska enkelt: För en budgetdator är i3 ett bra val, men för en bra speldator är i5 det rätta valet. Behöver man även extra prestanda i program som använder fler än 4 trådar kan det vara värt att titta på en i7, men det finns idag inga spel som drar nytta av det. Skillnaden mellan den bästa i7:an och den bästa i5:an för LGA 1155 är helt försumbar i spel, men prisskillnaden är närmare en tusenlapp i skrivande stund.

De AMD-serier som kan vara lämpliga är Phenom II X6, Phenom II X4 och Zambezi FX (ofta kallad Bulldozer). 

Jag har tyvärr inte jättebra koll på AMDs processorer, men Bulldozer var en väldig besvikelse när den släpptes, med hög strömförbrukning, hög värmeutveckling och relativt dåliga prestanda. Jag skulle välja en Phenom II X6 om jag byggde ett AMD-system, eller en Phenom II X4 om jag var på en tight budget.


4. Modell

OK, så nu har jag bestämt mig för en i5:a, men det finns ju flera att välja på. Vilken ska jag ta?

Jag säger utan tvekan så här: Välj den bästa i5:an – i dagens läge 3570K. Då har du en bra grundplattform som räcker några år, och du kan enkelt överklocka den om du behöver mer prestanda. Bokstaven K i slutet av namnet på en Intel-CPU betyder nämligen att den har upplåst multipel, vilket innebär att det är mycket enkelt att klocka den relativt högt.

Sandy Bridges motsvarighet till 3570K heter 2500K och var den populäraste processorn för speldatorer fram tills Ivy Bridge släpptes. Den är en mycket bra processor och är helt klart värd att köpa om du är på en lite tightare budget och hittar en begagnad till ett bra pris.

Om jag vill ha en AMD då?

Den enda anledningen jag kan se att välja en AMD-processor till sin första speldator är priset. Du kan få en Phenom II X4 965 BE eller en Phenom II X4 980 BE för ca 1000 kr. Båda är bra till spel, men kommer nog inte räcka lika länge som en 3570K. Det finns även Phenom II X6 1100T BE, om du behöver fler kärnor. Om du köper en AMD, se till att välja en Black Edition (BE), så att du enkelt kan överklocka den. 


5. Chipset

Chipsetet, som sitter på moderkortet, är en grupp integrerade kretsar som agerar gränssnitt mellan CPU och RAM, GPU, BIOS, USB etc. Valet av chipset har betydelse för hur bra och enkelt man kan överklocka och vilka funktioner man får stöd för.

De chipset som är intressanta för en Intel-baserad speldator är P67, Z68 och Z77. De två förstnämnda släpptes tillsammans med Sandy Bridge och det sista med Ivy Bridge, men man kan blanda hur man vill. Z68 och Z77 är lämpligare än P67 för överklockning. Jag rekommenderar starkt ett moderkort med Z77, eller Z68 om du hittar ett billigt.

Några vanliga chipset på moderkort med AM3 och AM3+ är 880G, 890FX, 890GX, 970, 990FX och 990X. Jag har tyvärr dålig koll på skillnaden mellan dessa, men jag antar att högre nummer är bättre.


6. Formfaktor

Formfaktorn är viktig för datorns expansionsmöjligheter, funktion och förstås storlek. Några vanliga formfaktorer är, från minst till störst:
- [url="http://www.prisjakt.nu/kategori.php?l=s91194261"]Mini-ITX (mITX) – så liten en stationär dator blir.
- [url="http://www.prisjakt.nu/kategori.php?l=s91193715"]Micro ATX (mATX) – mindre stationär dator.
- ATX – vanlig stationär dator.
- E-ATX – riktigt stor dator.

Formfaktorn hänger ihop med storleken på chassit. Köper du ett ATX-moderkort är det kanske lämpligast att montera det i ett chassi av storleken Midi Tower. (Det går dock utmärkt att sätta ett mindre moderkort i ett större chassi om chassit har fästen för den mindre formfaktorn. Jag har t ex ett ATX-moderkort i ett Full Tower-chassi.)


7. Moderkort

Om du nu till exempel har bestämt dig för att ett Z77-moderkort passar dig är det dags att välja vilket. Det finns en uppsjö moderkort med Z77, och jag rekommenderar att du kollar på Prisjakt för att hitta ett som passar dig.

Bygger du istället ett AMD-system kanske du letar efter ett 990FX-moderkort, och då filtrerar du förstås ut alla sådana på Prisjakt.

Oavsett vilket chipset du har bestämt dig för bör du ta hänsyn till följande saker när du väljer moderkort:
- Vilka funktioner behöver du? Vissa moderkort har t ex funktioner för att spara ström eller speciella knappar för att starta datorn, rensa CMOS etc.
- Hur mycket minne kan moderkortet ta? De minsta moderkorten har oftast bara två eller tre minnesplatser, medan de större har fyra eller sex.
- Vilka anslutningar behöver du? Jag rekommenderar starkt ett moderkort med både extern och intern USB 3.0. Andra anslutningar du kanske behöver är PCI, flera interna USB 2.0 och SATA 6 Gbit/s. Filtrera så att du endast ser moderkort som har tillräckligt många av de anslutningar du vill ha.
- Hur bra är den integrerade ljudkretsen? Ska du inte ha ett dedikerat ljudkort är det förstås en fördel om ditt moderkort har en bra inbyggd ljudkrets med de anslutningar du behöver. (Nästan alla moderkort har en hyfsad integrerad ljudkrets som duger åt de flesta.)
- Håller moderkortet hög kvalitet? Läs recensioner på Prisjakt och googla efter recensioner.


Sammanfattning

Du måste välja en CPU och ett moderkort med samma sockel. Du måste välja ett moderkort som får plats och går att montera i ditt chassi (eller vice versa), och du bör välja ett moderkort med ett chipset gjort för överklockning.

Nu har du förhoppningsvis fått ihop en CPU-moderkort-combo. Dags att gå vidare till minnena.

Att välja minnen

CPU och moderkort är ofta det svåraste att välja, men minnen är betydligt enklare. Det finns dock några saker att tänka på:

- Minnena måste vara av den typ som moderkortet stöder. Den typ som finns på alla nya moderkort är DDR3, efterföljaren till DDR2. Det går normalt inte att sätta DDR2-minnen i ett moderkort som kräver DDR3 eller vice versa.
- Minnena måste vara av samma fysiska formfaktor som moderkortets minnesplatser. Det finns i praktiken två stycken: DIMM och SO-DIMM. SO-DIMM är mycket mindre och till för laptop, så det enda som är intressant är DIMM.
- Minnen har en maximal garanterad klockfrekvens, som mäts i MHz. Du bör välja minnen med en klockfrekvens på minst 1600 MHz. Det finns dock ingen anledning att betala extra pengar för högre än 1600 MHz, eftersom skillnaden i princip endast är mätbar i syntetiska tester.
- Du bör försöka undvika att fylla alla minnesplatser. Köper du t ex 2 st moduler (stickor) på 4 GB vardera får du totalt 8 GB, som du sedan enkelt kan utöka till 16 GB, men om du köper 4 st moduler på 2 GB vardera har du ju fyllt alla dina minnesplatser, om du nu har fyra platser.
- Om ditt moderkort har en multipel av 3 platser ska du köpa en multipel av 3 minnen; annars ska du köpa en multipel av 2 minnen. Har du t ex sex platser på moderkortet ska du köpa tre eller sex moduler, men har du fyra platser ska du köpa två eller fyra moduler.

Här har jag filtrerat ut minnen som jag anser är lämpliga om du har 2 eller 4 minnesplatser.

Här har jag filtrerat ut minnen som jag anser är lämpliga om du har 3 eller 6 minnesplatser.

En annan sak som är viktig att tänka på är att du inte bör köpa minnen med höga kylflänsar om du planerar att sätta in en stor luftkylare, eller om det finns något annat som kan vara ivägen. Om du är osäker bör du välja minnen som heter Low Profile (LP) eller liknande, då de får plats under alla kylare.


Att utöka befintligt minne

Om du ska köpa till mer minne bör du köpa exakt likadana minnen. De ska åtminstone:
- vara från samma tillverkare.
- ha lika stor kapacitet per modul.
- ha samma klockfrekvens.
- ha samma latenser (anges t ex 9-9-9-24).

Grafikkortets uppgift

De allra flesta här vet förstås vad ett grafikkort är och gör, men jag tar det ändå kortfattat:
Grafikkortet renderar bilden du ser. Ska du spela krävande spel på höga inställningar behöver du ett kraftfullt grafikkort. Måttet på hur bra ett grafikkort är är vilken framerate, dvs hur många bildrutor per sekund (frames per second eller vanligen fps), grafikkortet klarar att mata ut.

Man brukar använda upplösningen 1920x1080 när man påstår att ett kort klarar en viss framerate. Frameraten som grafikkortet klarar skiljer sig enormt mellan olika spel, så man kan inte bara säga att ett grafikkort "klarar 100 fps", utan man måste säga att det klarar 100 fps i ett specifikt spel och på en specifik kvalitetsinställning (t ex Low, Medium eller High).

Ska man spela snabba spel som t ex first-person shooters vill man ha ett grafikkort som klarar minst 60 fps konstant. För långsammare spel som RTSer eller MMORPGer räcker det med mindre. Det viktiga är att flytet är tillräckligt bra för att man ska kunna spela utan problem.


Flaskhals

Du bör köpa ett grafikkort som är tillräckligt bra för de spel du ska spela, men inte för bra för dina övriga komponenter. Det är nämligen så att varje dator har en flaskhals, dvs en del som begränsar den totala prestandan i en viss tillämpning. För att förstå begreppet flaskhals kan du tänka dig följande scenario:

Du spelar Battlefield 3 på Ultra med en dator som har en Core i5 3570K och ett GTX 570. Du får kanske mellan 30 och 50 fps. Om du mha t ex MSI Afterburner kollar hur mycket grafikkortet arbetar kommer du se att det ligger på eller väldigt nära 100 %. Grafikkortet jobbar för fullt och kan inte prestera mer. Man säger då att grafikkortet flaskar [processorn].

I en bra balanserad dator ska grafikkortet vara flaskhalsen. Du bör inte balansera datorn så att processorn flaskar, exempelvis en Athlon II X2 250 tillsammans med ett GTX 680, för då kommer du inte få ut all prestanda som ett GTX 680 egentligen har.


Att välja grafikkort

Nu när jag har förklarat vad flaskhals innebär, är det dags att gå in på själva valet av grafikkort. Det viktiga är att ta reda på vad man behöver. Ska du bara spela League of Legends klarar du dig kanske med ett grafikkort för drygt tusenlappen, men vill du maxa Battlefield 3 måste du punga ut uppåt 4000 kr.

Det finns två stora tillverkare av GPUer*: AMD och Nvidia. Fram till 4000-serien, som släpptes 2008, hette AMDs grafikkort ATI, men sedan 5000-serien heter korten AMD och inget annat.

Just nu är det generellt Nvidias kort som är bättre, men det skiljer sig från spel till spel. Battlefield 3 är exempelvis ett spel där Nvidias kort dominerar, och i Metro 2033 är AMDs kort bättre. Ta hänsyn till det när du väljer. Nvidias kort är som sagt bättre, men AMDs kort är i gengäld oftast mer prisvärda.

* AMD och Nvidia tillverkar grafikprocessorer (GPU; graphics processing unit), som sedan grafikkortstillverkare (inklusive AMD och Nvidia själva) kan sätta på ett grafikkort.


Hur bra är grafikkortet?

Båda tillverkarna namnger sina GPUer enligt ett enkelt system som gör det lätt att förstå ungefär hur bra ett kort är utifrån namnet.


Nvidias system

Exempel: GeForce GTX 680

GeForce är namnet på deras GPUer. GTX anger att det är ett spelkort, medan GT är för kontor och multimedia. 680 är numret som anger hur nytt och hur bra kortet är. Numret tolkas så här:

Första siffran anger vilken generation eller serie kortet tillhör. En 6:a betyder att kortet tillhör 600-serien, som släpptes 2012.
Andra siffran anger vilken prestanda kortet har. Ju högre siffra desto högre prestanda. *80 och *70 är high-end, *60 är mid-end och *50 är low-end. (*40 och lägre är för kontorsbruk.) Dessutom finns *90, som betyder att kortet har två GPUer och alltså är extremt kraftfullt.

Vissa kort har även ett Ti-suffix, t ex GTX 560 Ti. Det är bättre än ett kort med samma namn utan Ti.


AMDs system

AMDs system gäller från och med 6000-serien. 5000-serien hade ett något annorlunda system.

Exempel: Radeon HD 7970

Radeon är samma som GeForce för Nvidia. HD kan sägas motsvara GTX, men det finns inget annat än HD. Även här anger numret hur bra kortet är, men lite mer specifikt än i Nvidias system:

Första siffran anger vilken generation eller serie kortet tillhör. En 7:a betyder att kortet tillhör 7000-serien, som släpptes 2011/2012.
Andra siffran anger vilket prestandasegment kortet ingår i. *9** betyder high-end, *8** mid-end och *7** low-end. (*6** och lägre är för kontorsbruk.)
Tredje siffran anger kortets prestanda inom sitt prestandasegment. **70 är till exempel bättre än **50. Dessutom finns **90, alltså 6990, 7990 osv, vilket innebär att kortet har två GPUer och alltså är extremt kraftfullt.


Eftermarknadskylare

Den som letar efter ett grafikkort kommer märka att det t ex finns flera olika kort som heter något med 7970. De som bara heter t ex Asus Radeon HD 7970 har referenskylaren, som är den som AMD och Nvidia sätter på sina kort när de släpper dem. Enda skillnaden mellan Asus, MSIs, Gigabytes och de andra tillverkarnas referensmodeller är klistermärket som sitter på dem.

Desto intressantare är de som heter t ex Asus Radeon HD 7970 DirectCU II, Gigabyte Radeon HD 7970 Windforce etc. De har så kallade eftermarknadskylare (eng. aftermarket cooler), som i regel är betydligt effektivare än referensdesignen, vilket medför lägre ljudnivå och möjlighet till högre överklockning.

Om du bara ska ha ett grafikkort – vilket du förmodligen ska om du läser den här guiden – är en eftermarknadskylare att rekommendera. Ska man ha två eller fler är referensdesignen ofta lämpligare, då den blåser ut all varmluft ur chassit. Tänk dock på att kort med eftermarknadskylare förutsätter att du har hyfsat luftflöde i chassit. Har du inte det bör du välja en referensmodell.


Kompatibilitet

Fysisk kompatibilitet

Alla moderna grafikkort ansluts med PCI Express (PCIe) x16, så du behöver ett moderkort som har det, men det har så gott som alla, så det är inget att oroa sig för.

Det du däremot behöver ta hänsyn till är om kortet får plats i ditt chassi. Många chassin, särskilt mindre modeller, kan inte ta de längsta grafikkorten, så kontrollera mha Google att grafikkortet får plats innan du beställer.

Dessutom är vissa kort med eftermarknadskylare, t ex Asus Radeon HD 7970 DirectCU II, tjockare än normalt – de tar upp tre PCI-platser istället för två. Ha detta i åtanke, speciellt om du ska ha många expansionskort i datorn.


Mjukvarukompatibilitet

Du kan såvitt jag vet använda vilket grafikkort som helst om du ska ha Windows Vista eller 7 på datorn, men om du fortfarande har Windows XP kommer du inte att kunna dra nytta av funktionaliteten på nya grafikkort, t ex DirectX 10 och 11. Du kommer överhuvudtaget inte kunna spela spel som kräver DX10 eller högre, t ex Battlefield 3.

Jag antar att de som läser den här guiden ska köra Windows, så jag går inte igenom kompatibilitet med andra OS här. Jag kan ändå för lite om det för att uttala mig.


Recensioner är A och O

Det viktigaste: Glöm inte att läsa recensioner och kolla på jämförande benchmarks innan du väljer ditt grafikkort! SweClockers har båda. Om du ska spela Battlefield 3, googla då battlefield 3 recension site:sweclockers.com. Vill du ha ett GTX 670, googla gtx 670 recension site:sweclockers.com.

Det intressanta värdet i ett prestandatest är det lägsta värdet. Du vill inte ha ett medelvärde på 60 fps men att frameraten då och då droppar till 25 fps.

Effekt och kvalité

Jag och många andra skulle säga att nätaggregatet är den del som man absolut inte ska snåla in på, eftersom ett dåligt nätagg kan förstöra hela datorn.

Det är därmed inte sagt att man ska overkilla och köpa ett nätagg på 1200 W till sin första dator. Hellre tillräcklig effekt och bra kvalité än extra hög effekt och dålig kvalité är mottot.

Ta reda på ungefär vad dina komponenter kommer att dra. Du kan t ex använda eXtreme Power Supply Calculator Lite. Köp sedan ett som har lite mer kräm än det, så att du har lite marginal. Generellt räcker ett agg på 650 W till vilken normal dator som helst.


Modulära nätaggregat

Om du anser att du vill lägga den extra pengen som ett modulärt nätagg kostar tycker jag du ska göra det. Det är nämligen extremt smidigt att bara skippa de kablar man inte behöver, och därmed slippa en stor sladdhärva i datorn.


Rätt kontakter

Du behöver naturligtvis kunna förse alla dina komponenter med ström. Se därför till att välja ett agg som har alla kontakter du behöver. De flesta har det, men det skadar inte att kolla. En typisk speldator kan behöva:
- 1x ATX 24-pin
- 1x EPS12V 8-pin
- 1x PCIe 8-pin*
- 1x PCIe 6-pin*
- 3x SATA
- 3x molex (även 4-pin peripheral)

* Många nätagg har s k PCIe 6+2-pin, vilka kan användas som antingen 6- eller 8-pinnare.


Verkningsgrad

Om du vill hålla nere strömförbrukningen och därmed elräkningen bör du välja ett agg med hög effektivitet. De flesta agg är märkta med 80+, vilket innebär en verkningsgrad på minst 80 %, men det finns även 80+ Bronze, Silver, Gold osv.


Fysisk kompatibilitet

Nätagget måste förstås få plats i chassit. Då de flesta agg är lika stora är detta i regel inget problem, men undantag finns. Kolla för säkerhets skull.

Datorn måste ha en hårddisk där du kan installera operativsystemet (OS) och dina program och spel. Det finns två olika typer, HDD och SSD.


Mekaniska hårddiskar (HDD)

En mekanisk hårddisk har snurrande skivor där data lagras magnetiskt. De rörliga delarna medför att HDDer låter, är känsliga för stötar och är relativt långsamma, men de är billiga per gigabyte.


Solid State Drives (SSD)

En SSD har inga rörliga delar, vilket gör att den inte låter någonting. Den drar även mindre ström än en HDD, och är betydligt snabbare. SSDer är inte alls känsliga för stötar. Nackdelen är att SSDer kostar mycket mer per gigabyte. Man får en 128 GB SSD för ca 1000 kr, medan man kan få en 2000 GB HDD för samma peng.


SSD eller HDD?

Helst båda; en SSD för Windows och program och en HDD att lagra filer på. Har du inte råd med båda rekommenderar jag ändå en SSD, då de är så oerhört mycket snabbare. Överföringshastigheterna är i regel ca 5 gånger högre, vilket du märker när du startar datorn, startar spel och laddar banor. Och söktiderna är över 100 gånger kortare, vilket du märker när du bläddrar i mappar och använder datorn till mer arbetsorienterade saker.


Kompatibilitet

Alla moderna moderkort har SATA, den anslutning som moderna hårddiskar och SSDer använder. Se bara till att moderkortet har tillräckligt många. Tänk på att en eventuell optisk enhet tar upp en SATA-port.

Hårddiskar kommer i två formfaktorer: 2,5" och 3,5" (tum). 3,5" är den storleken som används i stationära datorer. 2,5" används i bärbara. 3,5"-diskar är ungefär 10x15 cm medan 2,5"-diskar är ca 6x10 cm. Så gott som alla SSDer är 2,5".

I princip alla chassin har fästen för 3,5"-diskar, men vissa har även speciella fästen för 2,5"-diskar. En del chassin har även så att man kan fästa både 3,5"- och 2,5"-diskar i 3,5"-platserna.

Formfaktor

Dina komponenter behöver ett hem att bo i – dags att skaffa chassi. Du kanske har utgått från ett chassi du gillar och sedan valt komponenter som passar i det, och det går lika bra! Men vilken ände du än börjar i måste du förstås välja ett chassi som dina komponenter passar i.

Det första du måste ta hänsyn till är vilka storlekar på moderkort som går att fästa i chassit. Chassin delas in i olika formfaktorer, åsom hänger ihop med moderkortsstorlekarna. Några vanliga är:
- Midi Tower – vanlig stationär dator. Tar moderkort upp till ATX.
- Mini Tower – ett mindre Midi Tower där man offrat 5,25"- och/eller 3,5"-platser för att minska ner på storleken. Tar upp till mATX.
- Full Tower – ett högre, bredare och djupare Midi Tower. Tar upp till E-ATX. Ofta fler 5,25"- och 3,5"-platser. Tar större grafikkort, fler hårddiskar, fler expansionskort osv.
- Mini-ITX – mycket litet chassi för den som vill ha en smidig dator som inte står ivägen. Tar Mini-ITX-moderkort.

Det finns andra, men ovanstående är de vanligaste till speldatorer. För den som bygger sin första dator är Midi Tower ett bra val, eller Full Tower om man vill ha en stor dator, då det är krångligt att bygga i små chassin.

Tänk alltså på att det moderkort du köper måste passa i ditt chassi, eller vice versa. Vanligen kan du sätta ett mindre moderkort i ett större chassi, men det är inte säkert att det finns fästen. Kontrollera det först.


Frontpanel

På chassits framsida finns oftast en frontpanel med anslutningar och knappar. Det finns nästan alltid åtminstone startknapp, Reset-knapp, USB 2.0 och hörlurs- och mikrofonjack. En del chassin har också USB 3.0 och andra finesser. Kolla att det du behöver finns.


Ventilation

I en högpresterande dator är det väldigt viktigt med bra kylning. För att uppnå detta behövs god ventilation. Det innebär ofta att man får kompromissa med ljudnivån. Man får helt enkelt välja mellan väldigt god ventilation eller väldigt låg ljudnivå, men det finns även mellanlägen. En kraftfull dator kan aldrig vara helt tyst utan dyr vattenkylning, och det hör inte till den här guiden.

Så, hur ska man göra här? Man kan välja en tyst approach och köpa ett Fractal Design Define R4 eller liknande, eller en kall och köpa ett Cooler Master HAF 932. (Jag har själv ett HAF X, med mycket god ventilation – HAF står för High Air Flow.)

Chassifläktar

Vad man än väljer för chassi, behöver man fläktar för att skapa ett luftflöde. Större fläktar flyttar mer luft än mindre utan att låta högre, så om man kan klämma in några 200- eller 180-millimetrare är det en fördel. De vanligaste storlekarna på fläktar är 120, 140, 180 och 200 mm.

Man bör sätta fläktar som blåser in i chassit (intake) på framsidan och undersidan, och fläktar som blåser ut (exhaust) på baksidan och i taket. Det ska helst vara lika många intake som exhaust. Fler intake – positivt lufttryck – medför mindre damm i datorn, vilket är en fördel. Det innebär dock också att varm luft riskerar att ansamlas i chassit. Men jag rekommenderar positivt tryck.

Att investera i ett par tysta fläktar kan vara väldigt värt. Det minskar risken för överhettning och sänker den totala ljudnivån. (Fyra fläktar som blåser svagt låter mindre än en som blåser maximalt.)


Processorkylning

Processorn blir varm. Den måste kylas. Det följer med en s k stock-kylare när du köper den, men den är verkligen ingenting att hänga i granen, då den både kyler dåligt och låter högt. Du kan få en kylare för 300 kr som kyler mycket bättre än stock-kylaren.

Du måste dock se till att köpa en kylare som passar din sockel, t ex LGA 1155 eller AM3. De flesta kylare passar på flera socklar. Kylaren måste också få plats i chassit. Förutom det är det bara att gå på recensioner och prislapp. Om du köper en stor kylare kanske den inte går att montera för att RAM-minnena är ivägen. Köp låga minnen (Low Profile) så undviker du det.

Det går också att köpa ett s k slutet vattenkylningssystem, t ex Antec H2O 620 eller Corsair Hydro H60. Då monterar du en pump på processorn och en radiator i en 120mm-fläktplats. Du behöver (och kan) inte fylla på vatten i systemet, eftersom det är fyllt när du köper det. Fördelarna är bra kylning och snyggt i datorn. Nackdelarna är högre pris och risk för missljud från pumpen.

Optisk enhet

En optisk enhet är något allt fler väljer bort. Den är helt enkelt inte lika nödvändig längre, eftersom de flesta nya spel kan installeras genom Steam eller liknande onlinetjänst och Windows kan installeras från USB-minne. Men ska du spela äldre spel eller behöver en optisk enhet av annan anledning är det bara att köpa en billig och enkel DVD-brännare. Jag tycker inte det gör något om den låter högt, eftersom man använder den så sällan.

Här har jag filtrerat ut SATA-anslutna DVD-brännare för under 200 kr.


Fläktkontroller

En fläktkontroller monteras vanligen i chassits framsida, i en 5,25"-plats (som en DVD-brännare) eller en 3,5"-plats (som gamla tiders diskettläsare). Den används för att styra hur snabbt de olika fläktarna i datorn snurrar. Det går också oftast att helt stänga av fläktarna. Praktiskt om man vill kunna reglera ljudnivån. Ser dessutom coolt ut!


Ljudkort

Dagens moderkort har ganska bra inbyggt ljud, men om du vill ha extra bra ljud får du köpa ett ljudkort. De ansluts antingen med PCI eller PCIe x1 och kostar allt ifrån ett par hundralappar till en bra bit över 1000 kr för premiummodellerna.

Det du framförallt måste tänka på är att det måste finnas en plats ledig för ljudkortet, både på moderkortet och i chassit. Tänk på att PCI och PCIe inte är kompatibla med varandra!

Även här är det viktigt att läsa recensioner för att kunna göra ett bra val.

Det är troligt att du kommer bli nöjd med moderkortets integrerade ljud, och ljudkort är lätt att köpa till senare, så det är inte direkt det allra viktigaste.

Lista med komponenter

Som exempel plockade jag ihop en dator bestående av nedanstående delar. Jag la dem i en lista på Prisjakt som du hittar här. Priset landade på 9667 kr exklusive frakt.


Motivering

Processor och moderkort
Systemet är baserat på en Intel Core i5 3570K, för det är en extremt kompetent spelprocessor som jag tror kommer räcka i flera år. Den sitter på ett ASRock Z77 Extreme4, som är ett prisvärt moderkort med alla funktioner en vanlig användare kan tänkas vilja ha, plus många fler. Jag har själv ett ASRock Z68 Extreme3 Gen3, som jag bara har goda erfarenheter av.


RAM

Jag valde Corsair Vengeance 2x4GB 1600MHz CL9, för att jag själv har dem och för att de är prisvärda. De är dessutom snygga. De ger all prestanda som behövs för spel och allt annat vanligt användande. För den som vill ha mer än 8 GB är det bara att köpa två stycken kit.


Grafikkort

Som grafikkort valde jag Gigabyte GeForce GTX 670 OC Windforce, för att det presterar bra i BF3, ett spel som jag tror att många tänker spela på sin nya dator. Windforce-kylaren är tyst och sval.

Om man inte känner att man behöver kunna maxa BF3 är grafikkortet den del där man både kan och bör spara in en slant. Man kan då välja ett medelklasskort som t ex Asus Radeon HD 7850 DirectCU II 2GB, som man sedan kan byta ut om man tycker att man behöver mer kraft.


Nätaggregat

Nätaggregatet är som sagt på ett sätt den allra viktigaste komponenten, och därför har jag valt ett kvalitetsagg från Corsair, nämligen ett Corsair HX650. Det är modulärt, så du slipper en stor trasslig kabelhärva i datorn. 650 W räcker gott och väl till en eventuell framtida uppgradering till SLI eller CrossFireX.


Hårddisk

Jag är ett stort fan av SSD, så i min exempeldator sitter det en Samsung 830 128GB. Den räcker för Windows 7 och en del program och spel, men behöver man mer utrymme rekommenderar jag antingen en SSD på 256 GB eller en mekanisk hårddisk upptill SSDn.


Chassi

Chassi är nog den del som är svårast att rekommendera, eftersom olika personer har helt olika smak. Välj vilket du vill, bara det är kompatibelt – se avsnittet om chassi ovan. Men exempeldatorn måste ha ett chassi, så jag har tagit ett Cooler Master Elite 430, ett chassi som jag har bytt kylare i och därför vet är ett OK chassi.


Kylning

Stock-kylaren är aldrig något att ha, så jag har lagt till en Antec H2O 620, en kompetent vattenkylare som jag själv använder och är helnöjd med. Dess medföljande fläkt är rätt högljudd, och jag har därför lagt till en Scythe Gentle Typhoon 120mm 1450rpm. Den setupen håller min till 4 GHz överklockade 2600K på 32 °C i idle och 55 °C i load.


Optisk enhet

Till den som behöver en DVD-läsare för installation av programvara rekommenderar jag en Sony Optiarc AD-7280S. Den är billig och bra, men inte så tyst, så den lämpar sig inte för uppspelning av film.

Fläktkontroller och ljudkort ansåg jag inte vara tillräckligt viktigt för att vara med i exempeldatorn. Behöver man det vet man troligen om det.