Gymnasieval Teknik eller Naturvetenskapliga?

Tar studenten från teknikprogrammet om två månader och blir således första årgången som gått igenom hela gymnasiet i det nya GY11. Det som skiljer mellan natur och teknik är i stort sett att man ersatt biologi med teknik och slopat moderna språk + kemi 2 till förmån för mera kurser som skolan får välja (400p mot 200p/300p). Båda ger 200p individuellt val så där är det ingen skillnad.

Fördelen med Teknik är väl att skolorna väljer väldigt enkla kurser med deras valfria val för oss som är "tech savvy" så att säga vilket gör att man kan lägga ner mer tid på svårare kurser. Nackdelen då är väl i princip att man inte kan söka till läkare utan att läsa upp 3 kurser innan (kemi 2, biologi 1 & 2).

Kolla på de kurser som det gymnasiet du tänkt söka erbjuder som programfördjupningar (skolans valfria) på de två programmen då det är där den stora skillnaden ligger utöver de som jag redan sagt.

Säger som jag brukar säga: stäng så få dörrar som möjligt - gå NV.

Det viktigaste du kommer att ta med dig från gymnasietiden är (utan inbördes ordning):
a) Språkkunskaper. Främst sv/en, men ett tredje (eller fjärde) språk skadar aldrig.
b) Betyg. Används på sin höjd tre gånger i livet: i) vid sökandet av ditt första jobb, om du inte går direkt till högskolan ii) vid ansökan till högskolan, och iii) om du inser att du valt fel på högskolan och således söker någon annan högskoleutbildning.
c) Studievana. Har du inte studievana när du kommer till högskolan, då blir det tufft, oavsett hur smart du är och hur lätt du haft för dig genom grundskolan och gymnasiet. Även om du är en sådan som får A i alla ämnen bara genom att vara på lektionerna, så se till att få in studievanan ändå. Läs i värsta fall in kommande kurser på förhand just för att få upp den vanan.
d) Ämnesbehörigheter. Valet av kurser i gymnasiet är direkt avgörande för vad du kommer att kunna läsa senare. Utöver direkt yrkesförberedande kurser så är inga kurser du läser på gymnasiet något du kommer att få jobb på, hur gärna man än vill. Men, de kan utgöra grunderna i högskolekurser som kommer att antingen ge dig jobb eller vara en del av ditt jobb en vacker dag, lite beroende på vilka kurser och utbildningar vi talar om förstås. Problemet är att man aldrig vet vilka på förhand.

Så, stäng så få dörrar som möjligt. I kort skulle man kunna säga, "läs så mycket du kan av 'grundskoleämnena'". Det är i stort sett de enda som kommer att begränsa dina val för vidare studier. Du behöver inte ha skrivit en enda kod innan du går ut gymnasiet för att klara en högskoleutbildning med mycket programmering, inte heller behöver du ha läst några ekonomikurser för att komma in på en ekonomutbildning. Så läs NV, maximera utbudet på NO-ämnen och matematik, läs ett b/c-språk för att dra in meritpoäng och se gärna till att få in samhällskunskap 2. Sedan är dörrarna öppna för dig för att utbilda dig "på riktigt".
Understrykas bör även att det inte är lätt att kunna komplettera gymnasiebetygen när du väl gått ut gymnasiet. Många verkar tro att "det är väl bara att komplettera på Komvux", men om du har en avslutad gymnasieutbildning så är det inte så enkelt. Idag finns även alternativ såsom basår, men det finns ingen garanti för att så är fallet om 3, 5 eller 10 år när du väl vet vad du vill läsa till.

Så tänker jag idag, 12 år efter avslutat gymnasie och efter att just ha sökt mig in till högskolan på nytt efter ett ogenomtänkt val för fem år sedan. Tack vare mitt val av NV på gymnasiet hade jag inte låst mig ute från någon utbildning, näst intill i vart fall, till följd av att jag gått "fel" program. Sedan tog jag inte vara på min gymnasietid och sumpade mina betyg, men det är en annan historia.