Själva talet är egentligen bara en tredjedel av talet.
De andra sakerna är inlevelse och intryck. Om hon redan är en duktig talare såtillvida att hon kan tala med inlevelse och förmedla sina känslor till publiken på ett bra sätt, då är det bra. Om hon är som de övriga 90% av skolungdomarna och helst står lite försiktigt bakom talarstolen och kollar i manus efter varje mening, då är det dags att öva upp sig. En tråkig talare som man är tvungen att lyssna på är en garanti att ingen lyssnar alls efter ca. 30 sekunder.
Att skruva talet är också en utmaning i sig, du måste kunna sätta dig in i din publiks situation och förstå vad man behöver säga för att hålla dem intresserade. Dela upp talet i delar, och stoppa gärna in skämt som alla kan relatera till (eftersom det är en skola kan skämt om dålig skolmat vara lyckade, medans skämt om dina bästisar eller eller vad som hände på senaste elevrådsmötet är kass).
Sist men inte minst; behåll alltid lugnet (inget sentimentalt bölande, inte skratta åt sina egna skämt och inte tappa masken om man släpper sig).
Och vad du gör: Inget långdraget tackande a lá oscarsgalan (jag vill tacka min mamma, min pappa, mina motskådespelare, min hund, min producent och min chaufför som körde mig hit!!!11oneeleven!).
Lycka till!