Fysiktråden (dina fysikproblem här!)

Okej, då skippar vi minstakvadratmetoden, får bli i framtiden kanske.

Hur är det med mina uträkningar, verkar dom stämma? har jag använt rätt formler?

En 14g tung gevärskula träffar ett 1,2kg träblock som är just framför mynningen på geväret. Träblocket kommer att röra sig 7,2m innan det stannar. Man bestämmer friktionskofficienten melllan block och underlag till 0,28. Med vilken hastighet lämnar kulan geväret?

Kan någon hjälpa mig med den?

tänk på att blocket kommer att utföra friktionsarbete F*s=my*m*g*s
det ska i sin tur vara lika med Ek den hade vid s=0.. dvs: my*m*g*s=(m*v^2)/2

sedan ska den rörelsemängden som blocket får vara lika med den rörelsemängden som kulan hade.. dvs: m1*v1=m2*v2
sätt in siffror och räkna ut

Vi beräknar först den kraft som krävs för att förflytta träblocket.

Normalkraften blir N = 1,2 * 10 = 12 (jag approximerar g till 10)
Friktionskoeeficienten = 0,28 = F/N <=> F = 0,28 * N = 3,36 Newton
Energin som krävs för att flytta blocket 7,2 m blir således 3,36 * 7,2 = 24,2 J
En tillförsel på 24,2 J innebär att blocket måste ("i början") röra sig i:

E = 0,5mv^2
<=>
v = sqrt(2E/m) = 6,35 m/s

Rörelsemängden måste vara bevarad
träblocket får rörelsemängden 6,35 m/s * 1,2 kg = 7,62 Ns

Kulans rörelsemängd måste vara identisk!
m(kula)*v(kula) = 7,62
<=>
v(kula) = 7,62 / m(kula) = 544,36 m/s

(Vi bortser från luftfriktion!)

Med reservation för eventuella fel (du får dessutom ett mer exakt svar om du sätter g = 9,82)

Elegant. Men jag förstår inte varför det blir fel när jag gör antagandet att energin som krävs för att flytta klossen 7,2m kommer från rörelseenergi från kulan. Om det är rätt borde jag kunna använda Ê = mv^2/2 för kulan direkt. dvs 24 = 0,015*v^2/2

Därför att den kinetiska energin inte behöver vara bevarad i stöten (den kan till viss del omvandlas till exempelvis värme). Detta är skillnaden mellan så kallade elastiska och oelatiska stötar, googla lite så finner du mer

Det här är väl inget problem, snarare en generell fysikfråga...

Jag undrar hur atomer kan exciteras av mekanisk påverkan? Om man exempelvis drar isär ett hopklistrat kuvert i ett mörkt rum så uppstår ljus. Vad exciterar atomerna?

Tack!

Jag kan inte förklara varför vissa kuvert lyser när man öppnar dem, men jag har svårt att tro att det skulle vara elektroner som exciteras mekaniskt.
Prova att knäcka en tandpetare i mörkret så ser du nog att det inte slår ut några blixtar av detta.
Möjligtvis skulle ljuset kunna komma från nån slags statisk elektrisitet.

Sug på denna:

En bil kör in i en annan, stillastående bil. De hakar fast i varandra och den förut stillastående bilen lägger i handbromsen. Du har i uppgift att undersöka hur snabbt bilen körde precis innan den krockade med den stillastående. Du samlar följande fakta:

* Den körande bilen väger 1200 kg, den stillastående 800 kg.
* Bromsspåren från bakhjulen på den förut stillastående bilen var 15 m långa.
* Handbromsen påverkade enbart bakhjulen, som höll upp 3/8 av bilens totala vikt.
* Friktionskonstanten mellan vägen och hjulen var 0.8

Hade denna nyss på ett prov. Jag gjorde så att jag räknade ut deaccelerationen efter krocken pga av friktionen med F = ma. Sedan använde jag formeln u² = v² + 2aS (u=ursprungshastighet, v=slutlig hastighet, a = acceleration, S = avstånd färdat) för att räkna ut hastigheten direkt efter krocken. Efter detta använde jag konservering av momentum lagarna för att hitta hastigheten på den körande bilen.

Detta var dock en ganska lång lösning, och något fel för att konversering av momentum håller ju inte när det är friktion på marken. Så, bättre förslag?

En fråga.

Man har en spole med järnkärna kopplad till växelströmkälla.
Järnkärnan sticker upp en bit ur spolen. På kärnan sätter man på en ring av metall. Den flyger nästan direkt upp i luften, varför?

Om man håller kvar ringen blir det varmt, varför?

Ett lösningsförslag:

Vi börjar med bromskraften.
Normalkraften mot hjulet är (3/8)*800*g = 2946N
friktionskonstanten = F/N <=> F = 0,8*2946N = 2356,8

De glider 15 m, alltså uträttad arbetet 2356,8 N * 15 meter = 35352 J = E(kinetisk)

totalmassa = m = 2000kg
Detta medför att hela paketets hastighet (båda bilarna) måste ha varit, precis då de krockade:
E(kinetisk) = 0,5mv^2
<=>
v = sqrt(2*E(kinetisk)/m) = 5,95 m/s

Detta medför att den totala rörelsemänden efter krocken blir 5,95 * 2000 = 11900 Ns

...vilket medför att hastigheten innan måste varit (pga rörelsemängdens bevarande)

1200 * v = 11900
<=>
v = 9,9 m/s

Bilen rörde sig alltså med ungefär 9,9m/s innan krocken.

Bra lösning. Hmm. När jag räknade ut normalkraften glömde jag att den bara var 3/8 av vikten på bilen. Det medför att jag fick ett extremt mycket högre slutvärde än ditt. Hoppas att läraren inte drar av allt för många poäng.

Heter momentum rörelsmängd? Översatte problemet från engelska (läser engelsk kurs) så det blev lite fel.

jupp

En lite kula med massan 12,5g svänger harmoniskt i en fjäder och har farten 1,25m/s när den passerar jämnviktläget. Fjäderkonstanten är 1,25N/m. Bestämm svängningens amplitud.

Ohms lag.

Ersätt först alla seriekopllingar, ersätt sen paralellkopplingar.. Repetera tills du bara har "en" resistor kvar.

Seriekopplade motstånd => Rny=R1+R2+ ....+Rn
Paralellkopplade=> Rny=1/R1+1/R2+...+1/Rn

Farten är 1.25m/s när den passar.. Ansett att hastigheten är y=a*sin(2*pi*sqrt(k/m)*t) (sqrt(k/m) är egenfrekvensen).
Integrera detta utryck m.a.p. tiden och du får sträckan s.. Maximera sen s och du har amplituden

Hmm, nu ska vi se om vi kan reda ut det här.

Tyärr förstår jag inte, du använder sambandet y = Asin(wt) samt T = 2pi*sqrt(m/k). Sen byter du ut omega mot T, det förstår jag inte. Omega är väl vinkelhastigheten och T är frekvensen, de är inte ekvivalenta?

Edit: Sen förstår jag inte varför jag behöver integrera, räcker det inte med att ta ut ett max värde sen?

T och omega är ekvivalenta så när som på en konstans (2*pi)
Sen beror det lite på hur man definerar sinus.. jag använder mig av att sinus tar rad som argument.
Eftersom du har funktionen för hastigheten y (lite klantigt av mig) och ds/dt=y så blir s=integralen(y)

Annars får du bara ut 1.25 som maxvärde (dvs maxhastigheten som du redan stoppat in)

Sorry, men jag förstår verkligen inte vad du gör och hur du kan göra de antaganden du gör.

Edit: Jag har dock lyckats ta fram ett annat lösningsförslag. Rörelseenergin vid maxhastigheten = lägesenergin vid botten.

mv^2/2 = kA^2/2

Har en uppgift jag inte riktigt kommer överens med...

----UPPGIFT----
Temperaturberoendet för en NTC-termistor följer en exponentialfunktion Rt=Ro*exp(B/T - B/298). Vid kalibrering mäts 20 samhörande värden mellan Rt och T (absoluttemeratur). Med dessa data bestämdes Ro=27.0 kohm och B=3730K. Hur stor är den normerade känsligheten i ohm/(ohm K) vid rumstemperatur ?
------

Trasslet ligger mest i uttrycket normerad känslighet och dess enhet.

Vill nån hjälpa mig med ett fysik problem?

The intensity, I, of a sound wave is measured in watts per metre squared (Wm^-2). The threshold of human hearing is given by Ia, where Ia = 1x10^-12 Wm-2. The amplitude, i.e, the intensity level β of sound is measured in decibels (dB).

Find the intensity of ordinary conversation which has an intensity level of 65 dB.

β = 10logI/Ia

Kan nån förklara varför man i ett kärnkraftverk FÅR UT (brukbar) energi av fusion/fission av kärnor med LÅG bindningsenergi per nukleon till kärnor med HÖG bindningsenergi per nukleon?

Det känns som om att eftersom den totala bindningsenergin stiger så blir det mindre energi över till rörelseenergi (vilken är den energi man kan använda).
Fast nånstans där tänker jag väl fel, t.ex. är jag inte säker på om bindningsenergin är en del av totalenergin, den verkar snarare vara nån form av invers till nån annan typ av energi.

Nån som kan förklara hur det funkar?

Om en reaktion avger energi beror det på att bindningsenergi omvandlas till rörelseenergi. Man måste därför tillföra energi för att framställa t ex Uran genom fusion eller framställa väten genom fission av Helium. Bindningsenergin syns genom den sk massdefekten, skillnaden mellan atomens massa och summan av de ingående delarnas massor, protoner, neutroner och elektroner.

Men om det är så som det står i din första mening, varför får man då ut energi av fission av urankärnor? Bindningsenergin är ju högre hos produkterna, är det då inte så att det måste ha gått åt energi, t.ex. rörelseenergi?

Förresten, menar du att massdefekten är lika med bindningsenergin eller är det så att hög massdefekt ger låg bindningsenergi.

någon som är snille på mekanik eh? sklle behöva lite hjälp med ett tal

Maekh:
Snitta och frilägg.
Gör en kraftjämvikt i x och y.
Lägg sen en momentjämvikt kring C.

Då kommer svaret att ramla ut.

Jag orkar inte rita bilder för jag är lat, men ett hett tips är att förstå det där för resten av kursen blir obegriplig annars.

Läser du Mekanik mindre kurs eller baskurs?

jag läser en baskurs , mekanik har aldrig varit min starka sida dock hehe

har spånat lite


Kraftsystem
x : Rx - Scos60 = 0 => Rx=S/2
y : Ry +S + Ssin60 -mg = 0

Moment i A = Ry*4acos30 + Rx*4aSin30+ S*3acos 30 - mg*2acos 30

stämmer det?

Hög bindningsenergi betyder att det går åt mycket energi för att bryta bindningen, dvs ju högre bindningsenergi, desto mer energi frigörs då bindningen skapas.

Ah, tack, det klargjorde faktiskt en hel del det där.
Men jag förstår fortfarande inte helt, det du sade låter lite som något slags bakåtresonemang; man tittar på resultatet och drar slutsatsen att det måste vara så att energi frigjorts då man skapade bindningen. Men varför är det egentligen så?

Jag är iofs lite osäker på vad som är Ry och Rx .. Men balken är totalt 4a lång.. alltså blir momentetarmarna kortare..
Eller har du tagit momentet kring O?

Testa att räkna ut allt...
Mekanik är KUL! =)

R är reaktionskraften i O, tog momentet i A


det verkar som mina ekv stämmer iaf