Fysiktråden (dina fysikproblem här!)

Edit det jag gjorde verkar rätt....

c = 299792458 m/s
0,999*299792458 m/s = 299492666 m/s

Tänk på att du skall använda decimalpunk(.) och inte decimalkomma(,) när du använder WolframAlpha.

Hej
På min ena kind lyser solen och en lampa på 100W som står 80 cm bort värmer den andra kinden lika mycket. Utifrån detta ska jag räkna ut solens effekt.

Det jag tänkte på först var att använda ljusstyrkemetoden men det gick inte så bra och nu står det helt stilla. Någon vänlig person som kan ge lite vägledning?

Räknar du med att lampan har samma spektrum (värmestrålning/ljus) som solen? Tar du med atmosfären/ozonlagret osv i beräkningen?

Atmosfär och ozonlagret behöver inte vara med i beräkningen. Lampan bör väl ha samma värmestrålning som solen då det ska vara lika varmt på båda kinderna? Det är väl samma sak som solen och lampans intensitet är samma?

Det du är ute efter är att lampan och solen har samma effekt/yta när lampan är på 80cm avstånd medan solen är på sitt avstånd. Hur mycket minskar effekten med avståndet? Ställ upp ekvationerna och sen är det bara att räkna.

Det du har att gå på är ju effekt (100W) och avstånd (80cm) för att värma upp ena kinden till samma temperatur som den andra (som värms av solen). Men frågan är ju vad effekten driver. Driver den t.ex. LED-lampor blir kinden nog knappt märkbart varm, driver den en laser brinner din kind upp. Men ni kanske utgår från att lampan har samma egenskaper som solen, onödigt att virra till det då! Men tekniskt sett måste man ju egentligen veta

Antagligen en lampa som strålar i ungefär samma frekvensområde som solen, dvs. en glödlampa.

x/4pi*(1,5*10^11)^2 = 100/4pi*(0,8)^2
dvs 3,5*10^24 watt?

Känns som ett väldigt stort fel för solen utstrålar 4*10^26 watt

Förutsatt att matematiken är riktig (det är den, tror jag) beror felet på ingångsvärdena. Kroppen är ett uruselt mätinstrument och jag kan mycket väl tänka mig ett fel på två storleksordningar om du bara estimerar 100W på 80 cm = solen. Hur kom du fram till det från första början? Sedan måste du eliminera skillnader i spektra, en varmvit lampa ger förhållandevis ut mer infrarött än vad solen ger, och huden är givetvis känslig även för infrarött. Det är ingen slump att man brukar kalla det för "värmestrålning", även om det är något oegentligt.

Nja, spektrat är rätt annorlunda. En lampa ger ju 90-95% i IR, medan solen ger betydligt mindre:


Glödlampsspektra: http://www.roperld.com/science/elect...lightbulbs.htm
Solspektra: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Solar_Spectrum.png

Detta är viktigt när man söker efter planeter runt andra stjärnor. En sjärna "utskiner" ju vilken planet som helst i synlig ljus miljontals eller miljardtals gånger, men kanske bara några hundratusentals gånger i infrarött. Planeter är därför under vissa omständigheter lättare att se i IR. Och "värmen på kinden" enligt topic, beror ju på IR och synlig ljus.

Nu är det inte sagt att det spelar någon jätteroll. Det är ju total output vi är intresserad av och värmen på kinden av lampan är ju IR + synlig ljus, precis som solen, så det är inte sagt att frekvenser spelar någon roll så länge de motsvarar kelvintemperaturer över rumstemperatur och kinden kan absorbera. Jag antar att man måste ta hänsyn till "kindens albedo" med avseende på frekvens!

Intressant val att avrunda c till 3*10^8 när det skall multipliceras med 0.999 med tanke på att 3*10^8*0.999 ligger närmare det faktiska värdet än vad uppskattningen gör.
Nåja nog om det, felet är precis som mattoys säger, decimalkomma i wolfram alpha tolkas som vektorer, i engelskan används alltid punkter som decimalnotation

"Ungefär" var ganska brett menat här. Det känns ju ändå som om det är nån slags gymnasieuppgift och då behöver man inte lägga till för mycket jobbiga parametrar.

Olof kör på en motorväg med en konstant hastighet av 105km/h utom udner 12 min då han gör en kort paus. Hur lång tid tar resan om medelhastigheten för hela resan är 92km/h

Svar: 97 min

Så lyder frågan. Hur löser man detta? Suttit ett bra tag nu...

Gymnasiet år 1 om någon undrar

Du vill hitta tiden t min, i uppgiften finns informationen att du kommer lika långt på tiden t min om du kör i 92 km/h som du gör på tiden t-12 min om du kör i 105 km/h. Hoppas detta hjälper som en start, vidare så bör du se till att använda korrekta enheter på allt, det vill säga omvandla minuter till sekunder och km/h till m/s.

Börja lyssna och anteckna under lektionerna.

Hej
Jag sitter och skriver en gammal labbrapport, men jag har fastat lite vid uträknade av uppgifterna. Är verkligen helt lost då det snart är ett år sedan vi jobbade med detta. Vi jobbade även väldigt lite.

Uppgift 1
Vi skulle tar reda på reaktionstiden när vi släppte en linjal tills vi lyckades fånga den. Vi gjorde sju olika försök och fick.
0.2 sek – 4 cm
0.2 sek – 6,2 cm
0.2 sek – 9 cm
0.3 sek – 13 cm
0.2 sek – 8,2 cm
0.1 sek – 6.5 cm
0.2 sek – 6 cm

Hur gå jag tillväga för att räkna ut reaktionstiden och vilken formel ska vi använda oss utav.

Uppgift 2
I den andra uppgiften skulle vi räkna ut hur högt vi kunde kasta en tennis boll och fick då en snitt tid på hur länge bollen färdas i luften. Den var 2.5 sekunder. Jag har för mig att vi ska använda oss av lilla g i kombination med V0 och V1 eller något.
Hur går jag tillväga här och vilken formel?

Uppgift 3
Här släppte vi en boll från 2 meters höjd och klockade tiden för att sedan räkna bakåt och ta reda på lilla g/tyngdacc. Snittiden var 0,4s men hur ska vi gör här? För jag antar att vi inte kan använda vanlig delat med?

Tack på förhand!

Längderna är var på linjalen ni fångade? Den lättaste metoden är att använda ett genomsnitt. Problemet är att metoden ni samlade in tider på inte var så precis. Ni skulle kunna räkna ut en tid baserat på längden den färdades istället med hjälp av likformig acceleration. s = v[0]t + a t^2/2, där s är sträckan i meter, t tiden i sekunder och v[0] är hastigheten (i ert fall 0) och a är lilla g.
Räkna ut ursprungsshastigheten v[0] genom denna formel. v = v[0] + at. v är noll när den vänder och IIRC tar det lika lång tid upp som ner så 2.5/2 = t och a är lilla g. Sedan kan du räkna ut sträckan genom s= v[0]t + a t^2/2
Samma formel, likformig acceleration. s = v[0]t + at^2/2. Bryt ut a.

Om det var något du inte förstod eller om du har några frågor om varför det blir så här så fråga igen.

Bestäm kraften mellan två laddade kulor på avståndet 0.25m från varandra. Kulornas laddningar är +4.5nC och -7.5nC

Hjälp, någon?

http://en.wikipedia.org/wiki/Coulombs_Law

Har försökt med det men fick ett tal flera miljoner stort. Känns fel på något sätt?

Notera att enheten är nC, alltså 10^-9. Jag får det till -1,2e-6 N.

I prove you wrong!
http://www.wolframalpha.com/input/?i...5E2%29*8.987e9

Avrundat till två värdesiffror -4.9e-6 N

Jag missade kvadraten på avståndet när jag skrev in det.

Ah, okej

Men, visst borde man skriva kraften som positiv istället för negativ?

Nej. Tecknet anger riktning så det talar om åt vilket håll kraften verkar.

Det beror ju på vart man sätter framåt och bakåt?
Båda attraherar ju varandra, är kraften då negativ?

Vanligast är att man definierar positivt åt höger så är talet negativt får man en nettokraft åt vänster men det går att definiera godtyckligt beroende på hur problemet ser ut. Vissa problem är enklare att lösa om man vrider hela koordinatsystemet och så vidare.

Just i det här fallet får man att negativa krafter är attraherande och positiva krafter är repellerande så tar man absolutbeloppet av laddningarna eller resultatet så förlorar man den informationen.

Tecknet behövs eftersom krafter är vektorer så de har både storlek och riktning. Fast nu rör vi oss iof bara i en dimension och då fungerar ju vektorer som skalärer typ.

Att hålla ordning på minustecken blir väldigt viktigt när man håller på med lite mer avancerade mekanikproblem för det blir snabbt väldigt fel annars. I det här fallet ser man ju direkt att de är attraherande eftersom partiklarna har olika laddning men ställer man upp lite mer komplcierade system och räknar i två eller tre dimensioner går det inte att hålla ordning på sådant i huvudet längre.