Behöver råd! Inga känslor pga antidepp

Ingen vet hur du mår bättre än du själv, men jag tror att det är helt enkelt en svår period i ditt liv just nu. Det kräver mycket energi men kämpa på Metalie! Du har som du skrivit här på forumet haft många motgångar och svårigheter med både det ena och det andra, men likt förbannat fortsätter du kämpa. Det är starkt! Du har motivation för förändring, det är många som inte ens har det. Jag är ingen expert på antidepp eller förhållanden, men jag tror att du behöver lite avstånd bara.

Jag tycker verkligen inte att du borde sluta med medicinerna! Jag bor själv med min tjej i en etta och visst finns det perioder då man inte känner lika starkt som förr, men det som brukar hjälpa är just lite avstånd så man hinner sakna varann och komma ihåg dom fina stunderna man haft tillsammans.

Just att ni är sambos tar som fan på ens energi. Bara 2-3 dagar ifrån varann är ibland det man behöver för att komma ihåg varför man ens är ihop från första början. Så mitt tips är, försök komma ihåg varför du är tillsammans med honom och ge varandra lite avstånd så ni hinner reflektera över hur ni mår och era känslor för varann liksom. Det ska nog gå bra Metalie!

Gör slut med honom nu, det kommer troligtvis bara bli värre. Har vart i din situation själv då jag velade fram o tebax varje dag om jag ville ha min flickvän, var jag kär? Vad tyckte jag om henne? ville jag va själv? Enda skillnaden är att jag sköter såna problem utan piller.

Piller kommer inte göra att du mår bättre, ut o umgås med folk, skaffa ett jobb eller vettig utbildning, ta vara på dig själv o börja träna. Detta kommer fungera tusen gånger bättre än piller.

Du säger att du kommer må dåligt utan piller, att du har fått en diagnos och så vidare säger egentligen inte ett dugg. Jag kan UTAN problem gå till läkare och klaga över det ena o det andra o tillslut får jag en diagnos utan att jag egentligen ens är sjuk.

Säger inte att du inte är "sjuk" men jag tror inte på piller som lösningen på dina problem.

Är det bara jag som tänker att det inte är en fråga om att du ska/inte ska göra slut?
Hade jag vart på andra änden av detta så hade det slutat illa i vilket fall.
A. Personen känner inget för mig men säger inget. Det skulle suga riktigt hårt att efteråt få veta detta.
B. Personen känner inget för mig och gör slut på grund av hon vill må bättre. Skönt att få veta att man är i vägen för det...

Jag skulle råda dig till att vara helt ärlig och öppen. Förklara för honom hur du känner (eller inte känner som det nu är) och vad du hoppas på. Sen får han bestämma sig för om han vill ta chansen och se om det blir bättre eller bryta redan nu. Om du på allvar tror det blir bättre nu när du äntligen ska få hjälp så skulle ju säga att du inte har någonting att må dålig för om han vill stanna med dig. Då är det ju hans val och så länge du har vart helt ärlig och öppen så är ju det ett rätt bra tecken på att det är vad han vill även om du säkert inte kan lova någonting. Det är ju någonting att må bättre för, inte må sämre.

Synd att du inte bemödar dig att besvara de som ger dig tips i tråden.

Berätta för psykiatrikern om ditt problem så kanske du kan få byta mot andra piller. Alla reagerar lite olika på SSRI-preparatm olika biverkningar osv. Det finns tex nyare piller idag som har mindre biverkningar, jag tror din psykiatriker kan hjälpa dig hitta nån medicin som passar dig bättre.

Du har antagligen rätt. Jag har ingen aning vad skillnaden är mellan psykolog, psykiatriker och terapeut osv.

Jag förstår att du inte vill byta fram och tillbaka, men det verkar ju som att du är ganska missnöjd med den nuvarande medicinen. Det finns många fall där folk bytt från en medicin till en annan och märkt stora skillnader, och i vissa fall inte märkt en enda biverkning. Några exempel på SSRI mot panikångest är Seroxat, Anafranil, Cipramil och Aurorix. Det kanske är bättre att prata med din psykolog om andra alternativ istället för ditt nuvarande preparat, för att det är ju inte så kul att leva i en bubbla, som du själv säger.

Jag har själv en vän som var med om en manisk episod och får nu äta Zyprexa, och ska fortsätta med det nästan hela sitt liv, och han menade på att han lever i en bubbla, känner inte mycket glädje eller sorg osv. Han ska nu byta medicin till en annan nyare variant med betydligt färre biverkningar som han hört hjälpt många med just den biten.

Om du är helt säker på att din nuvarande medicin är den bästa för dig så vet jag inte riktigt vad jag kan säga, förutom att jag hoppas det vänder och du mår bättre. Hursomhelst så finns SweC här om du vill prata ut!

prata med honom om det, han skulle nog uppskatta det. han har säkert märkt något men ofta låtsas man inte om det.

blev själv sårad för ett tag sen av en tjej jag verkligen trodde på, är man förälskad så missar man ofta de små sakerna som man borde sett... sen att min bror dog för ca en månad sen gör inte hela saken bättre kan jag ju säga...men livet går vidare.

det enda du kanske behöver är lite tid för dig själv? har aldrig ätit antidepp och kommer troligtvis aldrig behöva det (ta i trä) men det är ju till för att dämpa vissa känslor och det kan bidra till att du känner som du gör men annat spelar in likaså. utan antidepp kanske du bara hade kännt att ni var i en svacka just nu?

nu har jag sjukanmält mig för jag tror jag har halsfluss...en sak har jag kommit fram till iallafall och det är att det inte riktigt är mitt år i år. förhoppningsvis är du bara i en liten svacka nu...