RAM, vad händer egentligen?

RAM-minnet är en del i minneshierarkin. Den första nivån i hierarkin är processorregister, sedan ett par nivåer med cacheminne, RAM och sist hårddisk. Samtliga minnen har samma uppgift, att innehålla data som processorn utför operationer på. Den största skillnaden är egentligen hastighet och storlek, där minnena blir mindre och snabbare ju närmare processorn du kommer. Det beror helt enkelt på att snabbt minne är dyrt, så man måste kompromissa mellan snabbhet och storlek. De flesta processorer har flera nivåer av cache-minne, t.ex. L1, L2 och L3, där L1 är snabbare men mindre än L2 och så vidare.

När du t.ex. startar ett program så läses programmet in från hårddisken till RAM. Processorn läser sedan in delar av programmet som ska exekveras, och denna data bubblar upp genom de olika nivåerna av cache-minne tills de når registren i processorn så att processorn kan utföra operationer på datan. Helst skulle man vilja få plats med all data i processorregistren, men det är givetvis inte möjligt. Så när något av de olika minnena tar slut så får man flytta ned data som inte används till lägre nivåer, t.ex. från RAM-minnet till hårddisken (vilket är vad Windows swap-fil används till).

Om RAM-minnet tar slut medan du redigerar bilder så flyttas därför data som du för tillfället inte använder till hårddisken, men när du vill komma åt den datan så måste den återigen läsas tillbaks från hårddisken. Vanliga hårddiskar har oftast runt 100 gånger långsammare överföringshastighet jämfört med RAM-minne, och latenser som räknas i millisekunder istället för nanosekunder som för RAM. Detta gör att datorn blir långsam så fort som processorn måste hämta data ändå från hårddisken, eftersom hårddisken är så mycket långsammare än övriga minnen.

Moderna operativsystem försöker oftast utnyttja oanvänt minne så bra som möjligt genom att hålla kvar data som kan tänkas behövas igen senare, så att det t.ex. går snabbare att öppna ett program som man redan öppnat tidigare. Skulle detta minne behövas till något annat så är det bara för operativsystem att släppa det, eftersom det ändå inte innehåller något viktigt.

Så med andra ord är det alltid bra med mycket minne, men mer minne gör bara skillnad om man faktiskt kan använda det till något vettigt.