RAID-fråga

RAID är till för att få hög uptime, dvs slippa ta ner servern om en disk lägger av. Det skyddar inte ditt data om t.ex. filsystemet kukar ur, eller du får in virus eller råkar radera fel prylar. Där måste du ha backup iaf.

Frågan är: MÅSTE du ha hög uptime, eller gör det inget om servern går ner en stund tills dess att du plockat från backup:en? På en hemmaserver brukar det inte vara så viktigt med 100% uptime, lite värre om man driver försäkringskassan eller en internetbank.

Olika raid:
Hårdvaruraid: med riktigt raid-kort. Har eget minne och processor som sköter raid-beräkningarna. Snabbt. Dyrt. Problem om du vill byta chip i framtiden eller om raidkortet dör (skaffa ett likadant).
Mjukvaruraid: mjukvara sköter raidberäkningarna i vanliga CPU. Billigt. Tar lite CPU-kraft (dock inte så mycket). Fördel att man kan flytta raid-volymer hur som helst (nästan). Ej chipbundet.
Fake-raid/chipset-raid: Moderkortets inbyggda raid. Det är samma sak som mjukvaruraid. CPU sköter beräkningarna. Billigt. Tar CPU-kraft precis som mjukvaruraid. Du kan inte flytta raid-volymerna fritt utan måste ha liknande chip (problem om moderkortet dör och du byter helt system).

Det du först behöver fundera på är: Behöver du raid? Måste burken vara uppe 24/7? Raid är INTE samma som säkrat data.

Hur mycket det skiljer mellan mjukvaru- och hårdvaruraid beror helt på vad du menar och vad du jämför med. "Ordentliga" kontrollerkort för t.ex SAS-diskar brukar ligga på 300MB/s per kanal eller 3Gb/s per port. Resten beror på raidkonfiguration, batteribackup och mängd cache. Dessa tappar då garanterat inga hårddiskar i normalfallet.

Raidkonfigurationen för de logiska enheterna skrivs även på hårddiskarna så ett ominstallerat OS ska normalt inte ha några problem att monterat en befintlig raidgrupp.

Alla kontrollerkort har sitt eget sätt att hantera raidgrupper och på riktigt billiga kort kan skillander i firmware vara tillräckligt för att data ska bli oläsligt för det nya kontrollerkortet.
Tillvekrare som t.ex HP brukar ange i prduktspecifikationerna om kortet måste ersätta med samma modell eller om det räcker med ett kontroller från samma serie/familj. De senare brukar dock kosta en rejäl slant vill jag minnas.

Raid 5 fungerar ypperligt i de flesta fall för datalagring, utan krav på accesstid, och sannorlikheten att två hårddiskar går sönder samtididigt är antagligen tillräckligt låg för de flesta. Oavsett om vi pratar hård- eller mjukvaruraid. Raid 10 (1+0) kan visserligen klara två defekta hårddiskar under vissa förutsättningar men ger mycket riktigt halva kapaciteten.

I mjukvaruraid används RAM-minnet, så cache finns (raid 5/6 kräver cache för att fungera över huvudtaget). Med BBU antar jag att du menar någon form av batteri backup för skriv cachen? Jag är skolad i HPs terminologi: BBWC, Battery-Backed Write Cache, och den är inte tvingande för att man ska kunna använda write-cahce - MEN, som sagt om strömmen går, då kan man tappa data som håller på att skrivas vilket kan leda till t.ex korrupta databaser osv. Men även här beror det på HUR eventeullt påverkade applikationer skriver och läser från hårddisken.
NTFS har en viss feltoerans mot spontana avbrott genom att använda metadata och någon som kan liknas vid vad transaktionsloggar är för databaser vilket skyddar den mot korrupta kataloger och filer. Någon som inte finns i t.ex FAT(32). Så även här kan du vara relativt lugn.

Komplettera ALLTID med backup.

Det beror på hur seriöst du vill göra det.
Jag körde konsumentsaker för många år sedan, det enda jag har idag som inte är konsumentprylar är möjligtvis mina diskar (som dock är validerade för mitt kort)
Körde slackware dom första 6 åren men tröttnade sen och bytte till server 2003 och sedermera 2008 R2, snabbt att sätta upp och när det e uppe behöver man inte greja tills man ska byta prylar vilket e jävligt skönt
Köper du riktigt skit så slipper du problem

En sak att tänka på (främst) för RAID5 är rebuildtiden av en array.
Om man kör ett konsumentkort med SATA3Gb/s, Chipset-RAID och RAID5 byggt med 4st 1TB-diskar tar det mer än 40h att göra en rebuild.

Mjukvaruraid och rambaserad writecache är livsfarligt. Maskinen tror att data är skrivet trots att det ligger i ram. Ett strömavbrott här kan skrota väldigt mycket. Därför använder bra implementationer inte ramcache (ZFS är ett exempel).

PÅ HW controller löser man detta med ett dedikerat batteri för att skydda minnet och därmed kan man garantera datasäkerhet.
Sen var det någon som hävdade att man kan tvinga en HP till att använda writecache utan batteribackup. Det går i alla fall inte på våra, alternativet writecache finns helt enkelt inte i verktyget utan batteriet

Writecachen kan ge ganska ordentliga prestandavinster men inte för hemmamiljöer. Har man ett någorlunda normal användningsmönster så märker man knappt avsaknaden av writecachen

Det går att aktivera från enhetshanteraren.

Den är avslagen som standard. Se ovan.

Allt är väl relativt, men av våra 400 servar med raid 5 så har jag aldrig varit med om att två diskar havererat samtidigt under de sex år jag administrerade dessa. Hemma har jag inte heller upplevt att två diska dör samtidigt.

Strömavbrott eller BSOD, som jag försökte förklara tidigare, är bara livsfarligt för de applikationer som använder egna transaktionsloggar som t.ex databaser. Best practice är - om man saknar batteribackup - att stänga av write cache.
NTFS har egen feltolerans som kontrollerar varje skriver sektor innan det tar nästa och fungerar ypperligt för skrivningar och strömavbrott påverkar alltså inte integriteten för fil- eller katalogstrukturen. Pågående skrivningar blir i praktiken inget annat än just avbrutna skrivningar.
Har man haft strömavbrott eller BSOD så kan man dock köra checkdisk för at se om några sektorer innehåller ofärdig data.

Ser att jag inte varit tillräckligt tydlig. Det är HPs kontrollerkort som kräver att det finns en cache på 256/512MB för att erbjuda raid 5/6. I mkjukvaruraid är det av naturliga orsaker inte ett problem. Och som jag sagt så är det inte ett måste att ha cachen avslagen.

Ahh, men det är windows cache det, inte Smart Array controllerns cache.
Den måste du in i bios eller HP:s config för att rå på

Har hittills varit med om en dubbeldiskkrach på 15 år. Det var då på hemmaburken dessutom.
Yrkesmässigt har jag aldrig tappat en raidarray pga diskfel.

Har man stora volymer så kör man med HW controllers som gör rebuild betydligt snabbare eller så tar man till den enda lösningen som faktiskt garanterar att man har data kvar, dvs backup

Jag tror det finns lika många råd som det finns rådgivare när det kommer till en sån här fråga. I slutändan så får du helt enkelt bestämma dig för en sak och sedan köra på det. Jag har kört raid5 i Linux i jag vet inte hur många år, kanske 6-7år, och av erfarenhet kan jag säga att inte en gång har jag tappat 2 hårddiskar ur samma raid5 så jag kommer nog inte köra raid6 någonsin. Inte ens på jobbet har jag tappat 2 diskar i en raid5 och dom stressas ju aningen mer än vad en filserver vars uppgift är att hålla bilder och lite annat kraffs som semesterfilmer eller en komplett spegling av mitt CD-arkiv - det blir ingen direkt belastning där.

Men när du funderar så tycker jag inte du ska ta allt för långt, kör på en lösning som du lär dig hur den funkar och sedan är du nöjd så. Vissa här vill ju att man ska ha en egen SSD för att speeda på sin ZFS pool och det ena med det tredje och det är ju fine om du är insatt på den nivån, men för dig skulle jag nog rekomendera att börja med något som du enkelt kommer igång med men därmed inte sagt att det är en dålig lösning - mjukvaru raid5 i endera linux eller windows är ingen dålig lösning och har räddat mig flera gånger när diskar har gått sönder.

Den vanligaste orasken till korrupt data har ni bommat. Den heter användare :).

Står för typ 98-99% av våra restorebegärans

ReFS är väldigt coolt och klarar riktigt stora diskar, men tänk på att du bara kan läsa formatet ifrån en Server 2012.