Intel lanserar Core M "Broadwell-Y" för fläktlösa datorer

Kul att se att Via inte gett upp helt än. Var lite orolig att de kastat in handduken med tanke på hur längesedan den var de släppte något nytt. Deras Quadcore har ju inte en chans idag. Den var väl knappt relevant när den faktiskt släpptes heller för den delen.

En laptop är på tok för liten för att det ska vara någon större nytta att sätta en solcell på den. Om vi antar att en 13" laptop är ungefär 0,06 m2 (vilket är ungefär så stor min är) och så tar vi medelvärdet av instrålningen från solen över en dag som är 250 W/m2 ungefär. Till det lägger vi en fin solcell med hög verkningsgrad på 20 % och då landar vi på en medeleffekt på 3 W. Så den räcker inte till att driva processorn. Notera att 4,5 W är processorns TDP, till det tillkommer sedan lagring som drar ett par watt och RAM och också drar ett par watt för att inte tala om skärmen som drar massa ström. Speciellt när du sitter utomhus i solen och måste köra full fräs på bakgrundsbelyningen för att se något. Sen har vi problemet med vinkeln. Det där snittet på 250 W/m2 utgår från att du faktiskt har locket vänd mot solen, något som kräver en rätt udda arbetsställning. Normalt är ju locket vinklat något mot marken varpå mängden instrålad energi störtdyker.

Så för specialtillämpningar i väldigt soligt klimat där man skulle kunna lämna den framme specifikt för att laddas börjar det bli möjligt. Tänk ute på landsbyggden i Afrika där det inte finns något elnät men massor av sol. Då skulle man nog kunna lämna datorn i solen hela dagen och sedan kunna använda den på kvällen. Fast här någonstans kan man inte börja fundera på om det inte är bättre att bygga ett litet dedikerat solkraftverk med batterier som man sedan kopplar in laptopen till. Då kan man driva fler saker.

Jo breddgrad är i allra högsta grad relevant. De skiljer en faktor 10 i teoretisk flux mellan ideala området runt ekvatorn och uppe i norr om vi tittar på solinstrålning till atmosfären. Går vi ner på ytan skiljer det fortfarande en faktor fyra eller fem. Så givet samma antal soltimmar behöver du ca fem gånger så stor area i Luleå för att få samma effekt. Tittar vi på medelenergi istället för effekt så blir det lite trasligare eftersom soltimmar skiljer som du säger. Där ger bra områden kring ekvatorn 2,5-3 MWh/m2 och år. Långt uppe i norra Sverige är det 0,7 MWh/m2 år. Midnattssol är inte heller helt hjälpsamt eftersom det betyder noll sol över vintern och även när det är sol hela dygnet så står den så lågt att du inte får ut mycket energi från den. Det är rätt enkelt geometri och det är samma fenomen som gör att polerna är kalla och ekvatorn är varm. Tittar man på solceller så är breddgraden extremt viktig för lönsamheten. Angående Luelå så har jag sett uppmätta siffror som visade att du fick ut dubbelt så mycket energi i Lund som i Luleå under sommaren.

Anledningen till att jag nämnde Afrika är för att det är ett exempel som är enkelt att relatera till. Samma logik går att tillämpa på alla länder med mycket sol.

Midnattssol (som är när den aldrig går ner) har vi ju inte ner till Luleå. Det är mörkt i December och Januari, men är det utan soltimmar beror det inte på midvintersolen utan vädret. Hur som helst så har det hela inte så mycket att göra med vem som producerar eller använder mest solel. Det gör ju Tyskland i Europa. Medelhavslandet Italien ligger långt borta. Norrbottens största solvärmeanläggning som värmer Råneå utomhusbad råkar ju också ligga i Luleå kommun. Den ska räcka för att underhållsvärma på vintern också. Sen kommer ju inga solcellspaneler producera 500-600Watt per m² vid ekvatorn ens vid toppeffekt. Toppeffekten och den installerade effekten blir inte större för att vi flyttar de längre söder ut. Så skillnaden blir inte riktigt så stor. Jag bor så långt söder att det går fint med t.o.m. luftvärmepumpar så väl som solvärme större delen av året. Förstnämnda går inte att köra på vintern i norra delarna. Södra Sverige har i.a.f. ungefär lika mycket solinstrålning som större delen av Tyskland. Luleå har faktiskt nästan samma nivå på solinstrålning som södra delarna. Kombinera det med fler soltimmar än i mellansverige och södra Sverige så har du liknande ekonomi i det hela. Det skiljer nog inte mer än ett par procent i anläggningarna som mest. I alla fall sommartid eller när solinstrålningen är som mest. Sen har ju länder med nästan dubbelt så hög solinstrålning som Luleå fortfarande vinter med snö osv. Sen måste ju solen faktiskt skina och det får inte vara för mycket moln. En riktigt mulen dag skulle du inte kunna ladda datorn och ha någon elbelysning på en riktigt liten anläggning. Sen måste man ju rikta panelerna på ett bra sätt med rätt lutning, men det gäller ju närmare ekvatorn också.

SMHI mäter det hela och sk globalstrålning är i Luleå mellan jan-juni straxt över Stockholms nivå, och helår är Luleå på cirka 87-90% av globalstrålningen som Stockholm får. Årsskillnaden blir 10-15% extra i södrare delar då, men på sommaren får du ut lika mycket där uppe om inte mer. I praktiken kan det nog märkas mindre då en anläggning i Svealand eller Östergötland inte lär producera i december och januari heller mer än mindre bråkdel. Flyttar du anläggningen till ekvatorn (eller nära) går inte effekten upp 2-3 gånger. Du har inte soltid dygnet runt, men ungefär lika många potentiella soltimmar per dag året runt.

Bilden av ett land med sol hela tiden har inte mycket att göra med solpaneler. Det finns som sagt en gräns, så du får inte mer än sommardag längre söderut än här. Du får troligen färre soltimmar och mer regn dessutom.

Fotnot, du menar KWh/m². Annars skulle vi inte ha några problem med energiförsörjningen.

Jag tror inte du riktigt förstår fysiken här så vi försöker igen.

500 W/m2 är instrålad effekt, inte toppeffekten från solcellen då den vore helt irrelevant i sammanhanget då den är en funktion av verkningsgraden. PV-celler ligger typiskt mellan 10-20 %. Finns upp mot 30 % demonstrerat i labmiljö men har inte sett dem storskalig produktion än. Sen menar jag MWh/år precis som jag skriver. Du missar än en gång verkningsgraden. Så med en bra solcell runt ekvatorn blir det ungefär 540 kWh per år vilket ger en medeleffekt på 60 W/m2. Om det hade varit kWh så hade solceller varit helt oanvändbara.

Du pratar mycket om solvärme vilket är rätt annorlunda även om det är samma instrålade energi man pratar om. Primärt är det stor skillnad i verkningsgrad. Du kan få väldigt bra verkningsgrad i vakuumisolerade svarta rör i en solfångare. Det är inga större problem att få ekonomi i en sådan anläggning i Sverige eftersom vi så stora delar av året har ett uppvärmningsbehov och driftskostnaderna är nästan obefintliga. Det är svårare att få ekonomi i PV-celler som var ämnet vi egentligen diskuterade eftersom verkningsgraden som sagt är låg.

Du missar fortfarande totalt att det är enorm skillnad i instrålad energi och det beror på breddgraden. Jorden är en sfär som träffas av ljus som är mer eller mindre parallella eftersom solen är långt borta. Då får man oundvikligen en stor variation i mängden energi som träffar jorden. Det är därför polerna är kalla och ekvatorn är varm. Det är en direkt följd av att vi har en kraftig gradient i fluxet från solen som beror av breddgraden. Rita lite och klottra lite pytagoras så ska du se att det fungerar. Du kan approximera små snuttar av jordytan vid olika breddgrader med en rektangel utan större problem. Ska du räkna på stora områden behöver du räkna på sfärer.

Kan bjuda på lite siffror från en föreläsning i just PV-celler. De kommer från lite experiment från Chalmers där de har provkört PV-celler för att utvärdera potentialen. I Göteborg fick de 13 MWh per år för försöksanläggningen. Uppmätta värden med moln. I Kiruna fick de 9 MWh. Det var statiska horisontella celler. Gör man heliostater får vi 24 respektive 17 MWh per år. Det är rätt stor skillnad och som vi alla vet så är inte Göteborg känt för att vara en solig stad. Det är en större skillnad är SMHIs soltimmar ger. De teoretiska värdena är för övrigt 30 MWh för Göteborg och 22 MWh för Kiruna för den specifika uppställningen. Alltså utan moln. Sahara ger 56 MWh. Den absoluta peakeffekten var 21 kW i Göteborg och 17 kW i Kiruna. Det är rätt många procent skillnad i både teorin och praktiken.

Slutsats, breddgrad är viktigt för solceller då mängden energi som träffar jordytan är korrelerad med just breddgraden.

Anläggningar i Tyskland har en kapacitetsfaktor på 11-12%, anläggningar i Italien har nog inte mer än runt 15-19% som mest. Kapacitetsfaktorn är från installerad effekt inget annat. Därför finns det inga stora variationer som skulle göra det hela mycket värre i nordligare och kallare delar av världen. Det är mer en konstig föreställning till hur man nyttjar solen.

Båda fallen går inte ihop ekonomiskt sett. Därför finns ju subventioner och olika ekonomiska stöd. Tekniken går däremot fortfarande inte ihop sett till ytan, ingreppen osv inte på små anläggningar iaf, medan solvärme redan gör det, det gör större nytta, även i samhällen uppe i Norrbotten. Handlar det om små samhällen utan elnät så är det bättre att bygga vattenkraft med ö-drift eller dylikt. Vilket små verkstadsindustrier i Sverige redan projekterar och exporterar till Afrika, Asien med mera. Finns det vägar eller navigerbara vatten kan man alltid köra dit bränsle dessutom. Största problemet är väl om folket är utanför ekonomin, vilket t.ex. boskapsskötarna i Mongoliet inte är. Inte är de på särskilt sydliga breddgrader heller.

Kom inte med grundlösa beskyllningar eller svepande siffror om vilka areor som krävs. Det är samma typ av siffror vi pratade om i samma värdeklass, var mer att jag inte tänkte på att du skrev ensiffrigt. Det är inte så enkelt att bara ta solinstrålning och verkningsgrad. Oavsett vilka värden du pratar om. Det var också solinstrålning inte timmar jag pratade om. Det finns inte i verkligheten att du skulle få flera gånger mer effekt vid ekvatorn. Så mycket gällande kapacitetsfaktorn gör det inte att det är 2-3MWh/m²/år solinstrålning istället för 0.9-1.1 MWh/m²/år. Panelerna kan ändå inte leverera mer än runt 200 W/m². P.g.a. toleranser, Pmax, inverter osv. Vid klart väder är solinstrålningen ungefär den samma i Sverige som Sahara i W/m²/timme. Även om det skulle stråla mycket mer så skulle inte panelerna ge så mycket mer, som åtminstone en anläggning för ett hushåll är byggt. Globalstrålningen i Luleå 2013 var 925.5 kWh/m² per år. I Lund var globalstrålningen 1086.6 kWh/m². En 8 m² anläggning producerar fortfarande runt 900-1000 kWh/år i Luleå. Eller ungefär samma som i södra delarna av Sverige. Lund skulle troligen hamna på 1000-1100 kWh/år med samma anläggning. Kiruna skulle hamna långt bak. Testanläggningen i Piteå har väl en kapacitetsfaktor kring 12%. Det utan CPV. Förstår inte varför du vill dra så stora växlar. Du pratar om 4-5 gånger, eller fem gånger så mycket installerad area i ditt tidigare inlägg. PV i Arizona beräknas inte ens ge dubbla effekten mot en anläggning i Sverige. De hamnar på kapacitetsfaktor på 19%.

Så nej det missades inget där egentligen då solinstrålning och anläggningens kapacitetsfaktor (som skiljer sig beroende på var den är och vilken verkningsgrad panelerna har) var det jag tänkte på, det finns inte att anläggningar i Luleå behöver fem gånger mer area för samma produktion som en närmare ekvatorn. Luleå är nog t.o.m. märkbart bättre än norra England och Skottland. Inte ens där behöver man öka installerad area 4-5 gånger. Vad jag kan se från anläggningar så verkar de prestera bäst kring 30-40:e breddgraden. Kina (och södra Europa) är t.ex. bättre än Indonesien och Malaysia som ligger vid ekvatorn. Moln och höga temperaturer drar givetvis ner det hela en del.