Kondensator lossnade från moderkortet

Ta en bild på vart den satt så ska vi ta oss en titt.

större risk att du får köpa allt ny än att bara köpa ett nytt moderkort, men men vi alla tänker olika

SMHI

"Åska förekommer även vintertid, fast inte alls lika ofta som under sommaren. Att det är vanligare med åska när det är varmt beror på att de kraftiga bymoln där åskan uppstår bara kan bildas när det är gott om vattenånga i luften. Och detta är kopplat till temperaturen. Ju varmare det är desto mer vattenånga kan finnas tillgänglig.

Trots det, är det faktiskt inte så ovanligt med åska på vintern i södra Sverige i samband med oväder. Vanligast är vinteråska i kusttrakter, speciellt vid västkusten samt ett par tre mil in över land. Då rör det sig oftast bara om enstaka blixtar och vanligen ute över relativt varmt vatten."

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/aska-1.658

Det är en kondensator på VRM för CPU.
Den minimerar rippel som kommer in och ger VRM möjligheten att inte fluktuera allt för mycket. Det sitter även kondensatorer efter VRM:erna innan spänningen går in i CPU.

Du kan fortsätta använda datorn om du så skulle vilja men risken för instabilitet har ökat. Datorn är känsligare för rippel och dålig spänning från PSU. Risken att datorn eller CPU tar skada är mycket liten. Kondensatorn reglerar som sagt bara rippel lite grann. Rekommenderar att få en ny kondensator dit-lödd med samma kapacitans eller högre.

Hade en kondensatorn gått sönder efter VRM så hade det inte fungerat ordentligt att köra datorn. Märkligt att nätagget inte stängde av sig när spänningsspiken kom. Vad har du för nätagg?

Kondensatorn gick sönder pga en spänningsspik. Oavsätt vad byggnaden råkade ut för. Troligen kom det en spik då elledningar slog ihop eller liknande men att ett överströmsskydd slog till i en transformatorstation.

Att nätagget inte filtrerade denna spik utan att den tog vägen genom ditt nätagg och hela vägen till moderkortet är galet. Skulle byta nätagget illa kvickt om inte överspänningsskyddet slog till.

En kondensator exploderar inte utan anledning, den har pajat pga en spänningsspik. En strömspik kan inte göra något i någon utsträckning då en kondensator inte leder utan klassas som ett avbrott för DC.

Låter riktigt tokigt om du har en APC och ett nätagg och ingen reagerar. Måste vara precis en spik som varken din Nätdosa och nätagg utlöser sina skydd på. Låter osannolikt. Din nätdosa skall dock endast utlösas på Strömspikar och inte spänningsspikar.

Mer sannolikt att nätagget gjorde något lustigt vid spänningsfallet. Som sagt, chiefteck är knappast kända för att göra mer än mediokra nätagg.

troligen inte kapacitensen är bara ett mot på hur "stor" bufferten är ungefär som at mAh anger hur stor laddning ett batteri kan hålla.

men tippar att det nog inte skadar att sätta dit en större om du inte får tag i en exakt lika dan.

Om Du skall avvika från den specificerade kondensatorn så skall den nya kondensatorn ha stöd för minst samma värde. Högre kapacitans lär inte skapa problem, men håll öga på ESR. Den är viktiga i dessa sammanhang.

Nej. Se längre svar nedan.

En kondensator absorberar rippel, att den har en viss kapacitans betyder bara att den kan absorbera den positiva rippelstörningen. En "Choke" (induktor/spole) används för att driva vid rippel för spänningen under den önskade spänningen.

Din kondensator hade en kapacitans på 270µF så vitt jag ser, detta är ENORMT! Du kommer aldrig ha en så stor störning i flödet att kondensatorn blir fylld och inte kan absorbera med. En normal kondensator som används för mikrokontrollers strömförsörjning brukar ha värden på 10-20µF. Detta räcker och blir över för att driva ARM processorer och dylikt stabilt. (Täck Rasberry Pie).

Låt säga att en ARM drar 5W. Om din processor drar 15gånger större så är fortfarande 150µF således tillräckligt. Ripplet kommer inte vara så stort att du fyller dina kondensatorer. Förutom när nätagget packar ihop vilket den verkar ha gjort idag.
Det var det långa svaret.

För att få stabilare överklockning behöver du dimensionera Kondensatorer och induktorer efter varandra då den ena absorberar förstora spänningar och den andra laddar ur sig vid spänningsfall för att driva en stabil spänning. För att få en snabbare och responsivare krets behöver dessa vara bra dimensionerade. Problemet är att du även måste byta VRM:er för att få en påtaglig skillnad i stabilitet. Förslagsvis till VRM:er som arbetar med högre frekvenser. Detta ger värme och du måste montera dit kylflänsar för att kyla ner VRM:erna.

Det är en kostnadsavvägning. Skulle du vilja ha stabilare OC så får du byta moderkort. Att sitta och löda större kondensatorer kommer inte ge något om du inte byter ut hela din strömförsörjning till CPU:n. (Hela DC-DC kretsen måste bytas vilket innebär mer eller mindre alla komponenter bredvid processorsockeln).

En större kondensator kommer inte skada eller påverka processorn om den inte är så enorm att den inte hinner laddas upp innan microkoden har laddas i processorn och den skall börja exekvera kod.

Det är inte direkt relevant i detta fallet.
Det är dock relevant när man börjar arbeta med reflexioner och vågutbredning. En kondensator påverkar då vågor med en fasförskjutning och där kan den reella delen av kondensatorn påverka.

Serie-resistansmodellen är en anledning till att en kondensator långsamt laddar ur sig då motståndet mellan plattorna (i en plattkondensator) eller mellan de två folierna (i en cylindrisk kondensator) inte är oändlig utan ändlig (dvs väldigt stor men fortfarande ett värde som innebär att lite ström kan röra sig från en platta till den andra given tillräckligt med tid).

Detta är dock inte relevant som sagt i detta fallet, vi skall inte lagra energi länge i dem och vi jobbar även med likspänning. Kondensatorn är kopplad innan VRM och kopplad där till jord. Motståndet är stort men skulle något röra sig genom kondensatorn så skulle den ändå bara gå till jordplanet i kretskortet (ofarligt).
Motståndet går att mäta men då med en LCR-mätare. En DMM mäter genom att skicka ut en svag ström, och kondensatorn äter laddningarna som en amerikanare slukar läsk och burgare.

Då fick man lära sig något idag :). Använder större kondensatorer enbart för lagring och dom mindre för utjämning(jäkligt många parallellt ibland). Alltid likspänning i mitt fall. Trodde att lågt ESR var mest önskvärt.

Man vill ju inte att de ska leda, men om de måste leda så får man se till att de leder så lite som möjligt och då skall ESR gå mot oändligheten för att vara så önskvärd som möjligt.

Nja, den första används endast som balanskondensator innan DC-DC kretsen.

De två efterkommande kondesatorerna är en del av DC-DC kretsen och utjämnar spänningen som växlas ned.