En tanke bara - 2000 kr? Som ska delas mellan tre organisationer?
Självklart är Bahnhof införstådda med att det inte blir några pengar. Vad de har gjort är en egen version av det 2000:- kravbrev som Spridningskollen skickar ut. Det hela är en PR grej, åtminstone delvis för att väcka opinion, och åtminstone delvis för att stärka det egna varumärket utan egentliga kostnader. Jag är inte heller övertygad om att Bahnhof kommer få rätt till varumärket "Spridningskollen" trots att de rimligtvis sökt först.
Piratpartiet behöver verkligen marknadsföra sig bättre.
Piratpertiet sänkte sig själva i samma stund som de gick från att bli ett parti inriktat på ett par enstaka frågor, och i princip blev en fraktion av miljöpartiet med en mer privatkopierings-vänlig inställning. Så länge man sa att man ville ändra på reglerna runt copyright, och patenträttigheter, men för övrigt var villig att samarbeta med vem fan som helst, så hade man ett stort stöd. Folk som tyckte deras frågor var viktiga var villiga att ta risken att de skulle samarbeta med ett parti de kanske inte egentligen gillade, men i dagsläget måste man både vilja ändra copyright och patentlagstiftningen, samt tycka att miljöpartiet är rätt parti i alla andra frågor, för att Piratpartiet ska vara ett alternativ. Till det kommer att Miljöpartiet åtminstone påstår sig vilja ungefär samma saker i copyright, och patentfrågor som piratpartiet, vilket gör det hela lite löjligt. Rösta på ett parti som redan har 4.x% och kommer in i riksdagen, eller rösta på ett parti som inte klarar spärren för partistöd...
I realiteten har Piratpartiet gjort sitt, och kommer aldrig få mer inflytande. Trist som fan eftersom jag kommer rösta på dem, och är medlem, (som så många andra, då det inte precis krävde någon motprestation) men jag har flera gånger försökt få "de högre makterna" att inse vad de gjort fel, men låtsas inte ens lyssna.
Piratpartiet gjorde som SD. De breddade partiprogrammet, men till skillnad från SD, som breddade partiprogrammet, men i princip inte låtsas om det, utan enbart slåss i invandrarfrågor, och är villiga att kompromissa om precis allt annat, så gjorde de tvärt om. De breddade partiprogrammet, och gjorde sig helt omöjliga genom att göra alla andra frågor lika viktiga som kärnfrågorna, i media, och i debatter. Och sen fick de inga röster, och fattar fortfarande inte vad som hände, eller varför.
Så ja vad ska man göra? Finns det ens ett sätt att kontakta Karlung på?
Han, som alla andra företagare använder standardformat på e-post adressen. förnamn.efternamn@företagets.adress Det är inte heller någon företagshemlighet, han har uppgett den i klartext i anslutning till allt från debattartiklar, till insändare, och artiklar om deras datahall i Stockholm.
Alltså, i klartext, jon.karlung@bahnhof.net
Han är inte heller speciellt blyg av sig, och går att nå via en uppsjö sociala medier, om man överhuvudtaget försöker. Twitter, känns som ett bra exempel, där hans fula nunna är helt omöjlig att ta miste på... (Å andra sidan är fan inte mitt nylle nå snyggare...)
Bahnhof kommer inte göra det oavsett.
Jodå, det kommer de visst göra. De kan konstra och bråka bäst de vill, men när domstolen fastslår att det ska lämnas ut, och de inte får rätt till överklagande i högre instans, så kommer Bahnhof lämna ut uppgifterna. Sen kommer det att gå två veckor till nästa begäran om uppgifter kommer in, och så kommer de möjligen att dra det till rätten igen, och börja om, väl vetandes att det kommer få exakt samma resultat.
Bahnhof kommer att följa lagen, och det bästa de kan göra är att bråka så mycket som möjligt längs vägen, så att det blir oattraktivt att ge sig efter deras kunder.
Är du inte SKYLDIG betala böter då?
Nej. Det finns rent av ett fall där en kvinna blev dragen till domstol för att man ansåg att hon var skyldig till fortkörning, och att bilden visade henne. Hon blev fälld i tingsrätten. Vid överklagan satte sig hennes dotter i vittnesbåset och erkände att hon var den skyldiga, och det var inte speciellt svårt att påvisa likheten, och att misstaget lätt kunde göras. Båda gick därifrån utan böter. På frågan om varför kvinnan inte pekat ut dottern som föraren av fordonet, svarade hon med att det är inte hennes skyldighet, och att "ange" familjemedlemmar är inte något svensk lag kräver att man gör. Rättsväsendet försökte genast skriva ut en ny böteslapp till dottern som vägrade godta böterna, och nu hävdade att hon inte kört bilen. om jag inte minns tokfel så fick en allmän åklagare fallet på sitt bord, och la ner det. Vem som egentligen körde bilen är oklart, men en sak är helt säker. Du är inte skyldig att uppge vem som kört din bil, och du är inte skyldig att betala böterna om det inte anses bevisat att du körde den. Man har diskuterat att göra som med parkeringsböter, ägaren ska betala fortkörningsböter, men tydligen var det något med hur lagarna är utformade, så om man gjorde en sådan förändring kunde man inte längre dra in körkortet för en fortkörning. Intressant i det sammanhanget är dock att om du håller 200km/h förbi en fartkamera på 70 väg får du bara dyra böter, är det en polis som mäter din hastighet, blir du av med körkortet, troligtvis permanent.
Nej, det blir inga böter och ingen betalar. Om personen på bilden är tydlig men inte ägaren eller någon i dess närmaste familj så kan inte polisen identifiera heller men då kan de skicka ett brev till ägaren där de ber den identifiera personen på bilden, de kan dock inte kräva att man gör det och gör man inte det så blir det inga böter då heller och detta gäller även firmabilar och liknande. Undantaget är hyrbilsföretag och liknande som är skyldiga att berätta vem som hyrde bilen när fotot togs.
Firmabilar med körjournal, eller färdskrivare ställer till det lite här. Man kan tydligen råka ut för att det underlaget krävs in, så många gånger uppger man helt enkelt föraren i situationer där det kan bli aktuellt.
Hyr/lånebilar är företaget skyldigt att uppge vem de lämnat ut fordonet till, men ingen kan tvinga denna att uppge vem som faktiskt körde vid tillfället. Däremot har de börjat titta i vidare cirklar än den omedelbara familjen, vid åtminstone ett fall vet jag att man plockat "rätt" person via Facebook, och skickat hem böteslappen... Man bestred böterna och fick hemskickat underlaget, varpå man raskt betalade böterna för man insåg att det var ohållbart att försöka bestrida det hela. Man hade tydligen lagt upp en "grupp-selfie" innan man satte sig i bilen, och drog iväg, den bilden skrev någon ut och inkluderade i underlaget som man fick när man försökte bestrida böterna. Det gick därför aldrig till rätten, men jag misstänker att det hade hållit där med...
Jag vet, undantaget är att det inte är böter utan en kontrollavgift och således är det ägaren som får betala och inte den som bröt mot reglerna, och ägaren kan med säkerhet identifieras av registreringsnumret. Men det är heller inte ett brott att ha ett internetabonnemang som någon använder för fildelning och ändå skickar de ut krav på denna avgift från innehavaren av abonnemanget utan bevis för att det är den som begått handlingen.
Det här har ju diskuterats till leda. De skickar inte ut ett krav. De skickar ut ett avtal om förlikning, där du erkänner brottet, och betalar en avgift för att de inte ska ta det vidare. De har inget underlag för varken böter, eller krav... Att ingå deras avtal är helt frivilligt.
Det fanns dock DVD på den tiden och ville man ha acceptabel kvalitet så laddade man inte ner DIVX-rippar på 700MB utan DVD-R-Rippar på 4,6 eller 9,3GB. Alltså ungefär likvärdiga i storlek till dagens BR-rippar.
Och än tidigare satt man med dial-up, och tankade flera hundra floppies.Tiden och kostnaden har aldrig varit signifikant för att avgöra om det skulle ske eller inte. Bäst tjänst vinner, var gång.
B!
Allting jag skriver är om inget annat uttrycks, min åsikt! Ingenting måste vara dagens sanning enligt din åsikt, och gör du antaganden baserade på mina åsikter hoppas jag att du övervägt mer än bara just min åsikt.
