Hur gjorde ni med erat fiber?

Vi skrev under ett bindande avtal men betalade inte en sekin förrän det var installerat och testkört. Sedan kostar det 49:-/mån för nöjet att ha fiber i huset. Bor dock mitt i en förort, inte ute på vischan.

Personen som äger åkrarna kan inte neka föreningen att gräva genom dom, det kallas för ledningsrätt.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ledningsr%C3%A4ttslagen

@eliiin: vi gjorde såhär:

Intresseanmälan , förening , summa tog anbud sedan var priset satt , grävning och inblås 6000kr , sedan installation 4000kr. Vi valde sedan att sälja fiberunderhållet till Telia så de äger rätten till ledningarna vilket ger billigaste Abb via dom men man kan välja annat. Lite win win scenario vi fick tillbaka 2k pga bidrag

Det med åker tomt osv skickades avtal ut innan , jag själv var med som ^abonnemangs rådgivare ^

1k/år lätt mycket skulle säga 3-400kr är rimligare.

Ledningsrätten finns till för att man inte ska kunna förhindra viktig bebyggelse av nät så som vatten, el, bredband. Markägaren får ekonomisk ersättning för "skadan" som blir på marken när man är där och gräver, är man oense om ersättningen så går lantmäteriet in och beslutar om ersättningens storlek. De kan också bestämma att man får dra ledningar trots att markägaren motsäger sig detta.

Men det är klart, det är aldrig någon självklarhet.

Det är svårt att säga om summorna är vettiga utan att veta detaljerna, 1000kr/året för drift verkar däremot högt om det handlar om att det ska gälla för alla år i framtiden, däremot så kan det ju vara motiverat om föreningen ska bygga upp en driftfond eller liknade men då gäller ju inte summan för evigt utan i början, föreningen ska troligen inte ha nått större kapital förutom anläggningen och en liten buffert för underhåll men det behövs knappast 1000kr/året per hushåll för det så be styrelsen specificera vad det handlar om.

Om det däremot handlar om nån form av grundläggande tjänster i nätet så kan det ju vara rimligt att betala 1000kr/år tex för tv och nån långsam internetåtkomst via gruppanslutning men det borde styrelsen informera om i så fall.
Driften av vårat nät kostar som jämförelse ca 200kr/år och hushåll och den kostnaden bakas in i kostnaden man betalar till tjänsteoperatören så den faktureras inte separat utan det gör tjänsteoperatören och nätdriftsoperatören upp om.

Ledningsrätt är en tvångsåtgärd så det tar tid att få ett beslut via lantmäteriet för det är en massa formalia för det eftersom det handlar om tvång, men ev kan man få tillgång till det via samarbete med nån som redan har ledningsrätt eller nått annat avtal.
Det trevligaste är ju om man har nån frivillig överenskommelse, vi skrev markavtal/servitut med alla medlemmar och ett par andra markägare som berördes och samordnade dessutom vissa arbeten med det lokala elnätsbolaget så att vi båda sparade ganska mycket genom att de tidigarelade en del arbeten då även de kunde räkna hem en besparing på samordningen.

Eftersom det främst drogs på åkermark så träffades även avtal om ersättning för skördeskador men arbetet organiserades även så att i princip inget kördes sönder på åkrarna utan de bitarna gjordes på höst, vinter och vår och spåren försvinner direkt när man harvar åkern efter grävjobben.

Grannbyarnas förening håller på plöja ner slang just nu, cyklade faktisk förbi platsen där de jobbar för stunden i eftermiddags och vårbruket har ju börjat nu men kabelplöjarna lär vara borta från åkrarna i tid, det går fort att köra på åkermark om man har koll på det som ev ligger i jorden som andra kablage och framförallt dräneringar, när vi byggde så kom vi som längst ca 800m på en dag.

Nu är det också så att jag kanske haft tur med hur jag bor och vilka grannar som är med i föreningen och var aktiva under bygget då vi hade med ett par storbönder, en bokföringsbyrå, advokater, kommunens VA chef och en som driver en grävmaskinsfirma, visserligen gjorde han inga jobb åt oss eftersom han inte har kabelplöjningsmaskiner men han håller faktiskt på ganska mycket med att gräva in bredband i tätbebyggt område.

Det som var bökigast administrativt var nog kontakterna med banverket då vi behövde passera en järnväg och även den första firman som skulle dra nätet, de hoppade av då de tyckte att vi var för små så då bestämde vi oss för att göra allt själva eftersom det fanns lämpliga kompetenser i föreningen.

Vi skulle också redan från början haft informatörer i föreningen, nu kom det efter ett tag men det gjorde verkligen gott, vi filtrerade info till och från styrelsen, sammanställde de frågor som dök upp från medlemmarna och skrev ut info från styrelsen så att de kunde hålla på med installationen och slapp ta hand om de upprepande frågor som ofta dök upp typ vad händer just nu och när är det klar...
Det kom också en massa frågor om annat som inte direkt berörde bredbandsinstalltionen som vi inte behövde ta till styrelsen, tex frågor om hur man bygger lan och tv/hembio, surfplattor och annat som berörde saker så att säga satt efter fiberomvandlaren.

Vi startade från början en blogg för info men gick över till att bara använda mail/sms och när det var viktig info så krävde vi att folk svarade på att de tagit del av den och de som inte svarade sände vi pappersbrev till.
Det arbetssättet funkade bra för oss och de som höll på med grävadministrationen slapp frågor om sånt de inte kunde och medlemmarna kunde ändå få svar på en massa frågor som inte direkt berörde installationen utan var av mer allmän och upprepande karaktär.
Vi skrev även ihop ett par brev med allmän info om nätverk, tv osv.