Kyla med nanorör

NICE!, ska bli spännande å se vad som dyker upp med denna teknik.

Ja, nanoteknik är ju utan tvekan framtiden, det kommer många möjligheter med det

mm pågår mycket spännande forskning globalt i detta område.
Japanerna satsar mest.
http://www.nyteknik.se/nanoteknik.asp har t.om en egen sektion för området.
En frågeställning finns dock kvar när det gäller masstillverkning.
Är de miljöfarliga ?
Nano partiklar har stora likheter med asbest just för att de är så mikroskopiska.
Men frågan är ännu obesvarad men lär säkert bromsa upp somliga grejer tills de hittat en bra lösning på hur materialet skall återvinnas osv.

värmeledningsförmåga mäts inte i W!

nej men effekten.

kan man inte ha såna vattenblock också?

K som i Kelvin?

är inte K:et värmeledningsförmåka/värmekonduktivitet eller nått sånt? minns inte så noga av fysiken..

Kelvin är det nog inte eftersom det bara är en enhet för temperatur..

1400Wadå?

Värmeledningsförmågan mäts i watt per meter och kelvin, eller precis som i "nyheten": W·m^-1*K^-1, eller W/(mK). Endast 1400 watt säger inget alls. Det går utmärkt att kyla bort 1400 watt med en spik eller en bomullstuss. Det handlar bara om temperatur.

Rent intinutivt är det ganska enkelt. Om du har ett föremål som värms upp med en effekt om 1400 watt, så kan en meter nanorör transportera detta vid en temperaturskillnad (mellan ändorna) på en grad (kelvin). Ska du avkyla 2800 watt, krävs en temperaturskillnad på två grader.

Om vi förenklar å det grövsta, och antar att ena ändan av vårt nanorör (eller spik) alltid har rumstemperatur, och den andra har direktkontakt med CPU, så berättar detta förhållande för oss vilken temperatur CPU kommer att ha vid en viss effekt.

En exakt analogi med elektrisk ledningsförmåga är A*m^-1*V^-1, mätt i Siemens. Gör vi tvärt om och går från gundenhet till storhet så blir det genast mer bekant: R/m = (mV)/A -> R = U/I, eller Ohms lag.

Vidare finns värmeledningskoefficienten, som mäts i WK^-1*m^-2 eller W/(K*m²), watt per kelvin och kvadratmeter.

Absolut temperatur. Mäts i Kelvin (som var en snubbe, precis som Celcius). En kelvingrad är precis lika mycket som en celciusdito, fast skalan är förkjuten mot den absoluta nollpunkten. Således är 0 K den lägsta temperatur som finns, vilket motsvarar ungefär -273,15 celciusgrader. Föga förvånande, alltså, att 0 °C = 273,15 K. Av hävd utelämnar man gradteckent för Kelvin, även om det inte är självklart eller "lag".

är detta hur mycket värme den kan ta upp? visst spelar det roll, men är inte problemet att sen föra över värmen till luft på ett bra sätt, den stora förlusten måste väll ändå ligga där?

Den största nyttan med nanoteknik är kanske just att man kan få mycket stora ytor, som då avger värmen effektivt. En kylfläns har ju plattor, gångar, vingar eller liknande för att öka kontaktytan mot luften. Men nanoteknik kan man bygga miljarder och åter miljarder små små blad eller pinnar och på så sätt få en mycket stor yta.

frågan är ju då hur mycket luft som kommer in i ett nanorör?

För att inte tala om damm.

Ett amerikanskt företag vid namn Nantero håller på att forska fram chip som är uppbyggda av nanorör, och kommer enligt dom själva att ha de första chipsen färdiga år 2007.
De ska tydligen inte behöva nån, eller väldigt lite, kylning. Och de "glömmer" inte heller inställningar m.m som dagens chip, vilket gör att starttiden på datorer "försvinner"

Och ett israeliskt företag som heter Lenslet forskar i optiska processorer. Det verkar som att dom inte kommer att göra dom snabbare än dagens processorer pga att elektroniken runt processorn inte klarar av dom hastigheterna. Istället blir processorerna mindre.

att det skulle vara som asbest bara rakt av stämmer inte, men visst skulle ett nanomaterial med asbestens struktur kunna ge samma problem.

varför inte bara bryta ner dem på nanonivå och direktåtervinna..