Trekärniga Phenom nästa år

Det är min fria översättning från engelskans micro-code som bland annat används som term för de programalgoritmer som kontrollerar intern kommunikation i exempelvis mikroprocessorer. Implementering kan göras i hårdvaran och/eller i ett kommunikationsgränssnitt såsom BIOS.

Ordet maskinkod använder åtminstone jag som term för de instruktionsuppsättningar som blivit översätta av en kompilator/assemblator i ett högre lager för den specifika instruktionsuppsättning som den aktuella processorn stödjer utåt.

Även om de kan trampa på varandras tår i gränsnittet så innehåller "mikrokod" också algoritmer och instruktioner som inte är avsedda att anropas direkt av exempelvis operativsystemet eller drivrutinerna. Naturligtvis kan drivrutiner och OS gå "förbi" BIOS för direkt kommunikation med periferienheter via olika bussprotokoll men vad processorn anbelangar används endast de instruktioner och interrupt som processorarkitekturen stödjer.

Jag önskar att göra en åtskillnad mellan processorn instruktionsuppsättning som ändå kan uppfattas som relativt "högnivå" och de algoritmer som exempelvis styr timing i de interna lagren i CPU:n. Naturligtvis kommunicerar CPU:n via de olika bussarna på moderkortet och kan därför påverkas via modifiering av BIOS-programmet men i princip all viktig "micro-code" finns inuti CPU:n.

Dessutom betraktas delar av "mikrokod" som företagshemligheter (exempelvis hur cache logiken sköts på detaljnivå) En "enkel" matematisk algoritm kan ha tagit 10000-tals timmar att utveckla.

Som sammanfattning vill jag säga att maskinkod är i mina ögon "högnivå" och "mikrokod" huvudsakligen "lågnivå eller mycket lågnivå". Det förefaller då för mig som lämpligt att använda olika ord för dessa. Jag kan ha fel, och ändrar mig gärna om så är fallet.

PS:
Tackar för länken till Wikipedia. Skummade igenom texten. Jag verkar besitta en relevant definition av vad "mikrokod" respektive "maskinkod" är. Jag har haft programmering som passion i över 30 år nu. Däremot begränsas min "lågnivåprogrammeringserfarenhet" till kontrollprogram i assembler för enchipsdatorn på 80-talet.

Silikon borde rimligen heta kisel. Ursäkta svengelskan. Point taken.

Hare/PeSi

Då har du läst lite för mycket computer sweden och fått det om bakfoten: maskinkod är det fysiska systemet för instruktioner och data som exekveras av en CPU. (översatt Wiki)

Sammanfattat så komplicerar du din bild för mycket och relaterar till för många olika saker. Enkelt uttryckt använder du "mikrokod" för maskinkod och "maskinkod" för programkod. Programkod är kompilerad källkod, källkod är den kod som programmerare skriver.

Gällande mikrokod så måste jag bara kommentera att Computer Sweden suger och är en amatörblaska.

EDIT - har också läst Wiki länken nu. Intressant, med tanke på att i den mängd av kurslitteratur jag har gått igenom så förekommer inte mikrokod som begrepp
EDIT (igen) - nu har jag läst: precis som jag trodde så är mikrokod som begrepp och metod föråldrad. Enklare uttryckt: lär inte finnas många som använder sig av mikrokod förutom de som tillverkar enkla "embedded" lösningar.

Jag tror att det var ca 10 år sedan jag läste Computer Sweden. Jag tyckte att författarna favoriserade irriterande mycket sina egna favoritföretag och gav en snedvriden bild av marknaden. Slutade läsa blaskan i slutet på det förra årtusendet.

Om mikrokod och maskinkod:
Kompilatorn för ett valfritt icke interpretande språk konverterar och länkar källkoden till en uppsättning instruktioner som normalt lagras i exekverbara filer. Dessa instruktioner är anpassade för ett specifikt operativsystem eller protokoll som vid exekvering av filen/filerna konverterar dessa till maskinkod som i sin tur innehåller de instruktioner som processorns kan hantera.

Termen maskinkod används i den här bemärkelsen i de svenska programmeringsböcker jag läst (har någon hyllmeter bakom mig).

Den instruktionsuppsättning som processorn har måste eventuellt konvertera maskinkoden via "mikrokod" så att processorn kan utföra det som instruktionerna vill utföra. Så långt är det hela enkelt.

Nu börjar en viss begreppsförvirring. Enligt Wikipedia vill man isolera vissa processorinstruktioner som "görs direkt i hårdvaran" såsom bearbetning av det som finns i processorns interna register såsom, addera, subtrahera, multiplicera, osv. från att inte "egentligen" vara mikrokod. De görs ju direkt i hårdvaran därför att mikrokoden är inbyggd i hårdvaran.

Man säger specifikt att man inte bör kalla FirmWare för mikrokod.

Däremot skulle "mikrokod" vara de algoritmer som ligger "mellan" de mera komplexa instruktionerna och det underliggande hårdvarulagret som utför uppgifter. Om detta är sant vad skall man då kalla de "komplexa instruktioner" som använder de "enklare instruktionerna" för sitt arbete?

Jag har svårt att se tydlig skillnad mellan ett arbete som utförs av en hårdvaru- eller mjukvarualgoritm. Om så skulle vara fallet måste man åtskilja bearbetning som utförs av ett program som ligger i BIOS-kretsen från det som ligger i RAM även om arbetet som utförs ändå är exakt detsamma.

Om man gör denna distinktion så saknar man plötsligt ord och begrepp när man vill referera till de specifika arbetsmoment som ändå omvandlar instruktionerna till ett faktiskt arbete i hårdvaran. I brist på andra ord kommer jag nog fortsätta att använda ordet "mikrokod" för det kompletta paketet som omvandlar processorns intruktionsuppsättning till faktiskt arbete helt oberoende på om detta görs direkt i hårdvaran eller via ett extra mjukvarusteg. Kalla mig fräck om ni vill.

EDIT:
Mikrokod används i alla komplexa CPU:er idag. Fördelen är att vissa typer av problem kan enklare fixas. Annars skulle man tvingas ta fram en ny revision för varje litet fel. Ingen kan tillverka dagens komplexa CPU:er utan felaktigheter. I bästa fall hittas och fixas fel redan under valideringsprocessen.

Intel var förutseende och byggde in "en slags mikrokodsmanipulering" i Core 2 Duo. De har kunnat fixa errata enkelt i det dolda. AMD använder också mikrokod men behöver fixa den via nya revisioner. En mjukvarulösning kan dra ner hastigheten märkbart medan Intels lösning kanske drar ner hastigheten 0,1%. När sedan Intel ändå tar fram en ny revision någon gång fixas problemet direkt på kislet "helt" utan prestandaförlust.

"Mikrokod" verkar vara ett nödvändigt ont i komplexa CPU:er.

Hare/PeSi

fattar inte, deras fyrkärniga är kassa, varför skulle en 3 kärnig vara något att hoppas på

AMD och inte

AMD och Intel sammarbeta?(!)

"apar efter varandra" kallas även tekniska framsteg.

Nu är det ju så att varje processor isåfall har 3 armar eller mer, det går alltså utmärkt att vara 4.

Rent geometriskt är 3 mycket sämre än 4 då det blir svårt att lägga tre kvadrater i en fyrkant. Blir spilkisel här och där alternativt mycket arbete att deigna om det.

Du behöver inte oroa dig för korsade ledningsbanor. Angående en kvadrat med cachen, det blir inte mycket cache för att vara L3. Och om det ska vara L2 blir latenserna lite väl dåliga. Och desgina en triangulär processor är ju möjligt, men det blir ett jäkla jobb. Och jag vet inte om verktygen skär ut annat än kvadratiska formar ur waffersen ändå.

Med cache i mitt en med tre kärnor, skulle inte T vara bättre form då. L har ju bara två axlar från cachen i mitten liksom. Eller jag är inte helt med på vad du menar kanske.

Hursomhelst. Avstängda pipes är vanligt. Och man har gjort det många gånger, kändaste exemplet är väl ATI 9500 som var lätt att låsa upp. Ofta kunde du få ett 9700pro till priset av ett sketet 9500-non pro. Det är som att köpa ett 8600 idag och få ett 8800GTX.
Efter den serien har man varit noggrannare med att se till att det inte går att låsa upp kretsarnas pipes.
Idag vet jag inte hur det är. Jag vet inte om GTS är cripplade GTX, men det är mycket möjligt att de är.
8800GT och nya 8800GTS ska ju båda bygga på G92. Frågan är om det är identiska chip med några pipes avstängda i 8800GT eller om det faktiskt är olika chip båda baserade på arkitekturen G92. Det är lurigt det där, man vet inte om G92 är kodnamnet för ett specifikt chip med spikat antal pipes, eller om det bara är kodnamn för arkitetkuren.