Snabb hårddisk för servrar utmanar SSD

Holy shit, 3,6 milisek söktid hade varit nice att ha men den låter väl också som en hel traktor?!

haha, aa troligen xD

Det hade varit nått

kanske kan konkurrera något år om den släpps nu.

Ser dock ingen långsiktig potensial för snurrande hårdiskar i framtiden.
Alla minnen blir stadigt snabbare och billigare att producera, vad har man lyckats med på hårdiskfronten de senaste 5-6 åren? Typ ökat standard cachen från 2mb till 16mb.
Ju högre hastighet man lycksa få diskarna att spinna desto mer ström drar de och desto mer låter dem.

Framtiden ligger defenitivt inte i traditionella hårdiskar.

Sant...

Hastigheten får man inte glömma. Nya 7200varvare kommer upp i runt 100 mb/s för några år sedan var man glad när man hade 25 mb/s

EDIT Men det har ju iof att göra med lagringstätheten...

gryyyymt!

undra va en sån kommer att hamn på i pris

nu har WDC chansen att uppgradera sina raptors, SE16 diskarna är ruskigt snabba

Va??? De gångna 5-6 åren har givit oss lite drygt 10 ggr lagringsutrymme och överföringshastigheten har ökat omkring 5 gånger. Hårddisken är ju för tusan just den minnestyp som utvecklats snabbast. Snabbare än RAM och givetvis snabbare än optiska skivor. På samma tid har vi fått nästan lika mycket mer RAM, och knappt fem gånger lägre accesstid. Som du ser håller hårddisken jämna steg med RAM, eller är lite snabbare (historiskt har hårddisken utvecklats mycket snabbare).

Och vad menar du med ökad strömförbrukning? Ja, den ökar när rotationshastigheten ökar. Det är självklart. Men vinsten per watt är enormt mycket större än för jämförbara minnen. Visa mig ett minne som drar mindre per lagrad bit än hårddisken?

Utvecklingspotentialen ligger ju i att strömförbrukningen inte automatiskt ökar med ökad kapacitet. Den är konstant. Den ökar något med högre rotationshastighet med det är inte jämförbart med den exponentiella ökning ett motsvarande halvledarminne skulle uppvisa med avseende på strömförbrukningen vid en hastighetsöking. SSD drar ungefär 10-100 ggr per bit, och hittills ökar SSDs strömförbrukning med storleken, något som inte gäller för hårddiskar.

Slutsats: Dina resonemang bygger på dåliga, påhittade, data och har inte mycket med verkligheten att göra. Och ja, framtiden ligger i allt vi kan se fortfarande i hårddiskar och det välkomna nytillskottet SSD.

Näe. Faktiskt, om du tänker efter är hastigheten oförändrad vid samma varvtal och samma absoluta storlek, oavsett diskens diameter. Det skalar perfekt upp och ner; diskens geometri kan nämligen ses som konstant. Om man hade gjort en 450 GB-disk med "vanlig" diameter hade denna ju haft lika många sektorer per spår, N spår från en referenspunkt (spår 0).

Om geometrin är annorlunda, t.ex. att den lilla hårddisken får fler plattor, ja då torde överföringshastigheten öka än mer!

Slutsats: Varvtalet och packningstätheten (hur mycket data far förbi huvudet per tidsenhet?) är de viktiga måtten. Skivdiametern är egentligen ointressant ur denna synvinkel.

Liten skivdiameter ökar däremot hastigheten på ett annat sätt; den medger lägre accesstid. Några bedömare har sagt att man mer och mer kommer gå mot 2.5"-diskar av detta skäl. Accesstiden hos hårddisken är lite av dess akilleshäl. Men ändå så är den så låg att hårddisken är fullt användbar, t.ex. för att strömma film (det funkar redan från _mycket_ långsammare medier).

Men det är väl ändå storleken 450 Gb tillsammans 3.6 ms som är imponerande? Dessa snabba diskar har ju alltid legat på typ 74 Gb och har knappt förändrats.

Borde det inte gå att ha 5,25"-diskar också. Det borde kunna höja hastigheten med ett antal procent. Iofs kanske det blir mer ljud och mer värme. Men om det är på prestanda som man jagar kanske det är uppoffringen man måste göra.

Tänk igen! Högre hastighet, i m/s, kan inte ge högre överföringshastighet om mängden data på ett spår är exakt den samma vid samma varvtal. Med "datatäthet" menar jag diskgeometrin, inte packningstäthet i bitar per ytenhet. Om datatätheten, per spår, är högre på ytterspåren på en disk jämför med en annan, då kommer den disken vara snabbare. Vid samma datatäthet är det bara rotationshastigheten som bestämmer överföringsditon.

Om skivan är jättestor kommer hastigheten för det yttersta spåret vara jättefort (jag skriver medvetet "jätte" i stället för att blanda in siffror). Om skivan roterar 15000 varv per minut och det yttersta spåret har N sektorer spelar det ingen roll om detta spår far förbi läshuvudet jättefort eller jättelångsamt i m/s. Det är varvtalet som är det viktiga. N spår kommer passera läshuvudet 15000 gånger per minut, helt oavsett vilken hastighet uttryckt i meter per sekund spåret har. Klart är givetvis att en större disk ofta har högre datatäthet på de yttre spåren.

Detta gäller alltså, precis som jag skrev, om geometrin är oförändrad för en liten disk jämför med en stor. Eftersom den för nyheten aktuella disken lagrar 450 GB kan den inte ha en alltför avvikande geometri. 450 GB är nämligen en respektabel storlek och hårddiskar kring 500 GB är ju de vanligaste idag. Därmed kan vi anta att packningtätheten är så hög på denna disk att datatätheten för ytterspåren efterliknar datatätheten på ytterspåren på en "vanlig" 500 GB-disk av vanlig diameter.

Den mekanism som gör att en större disk blir snabbare är att den har högre täthet av sektorer på de yttre spåren. Detta är i verkligheten vanligt, det är just därför som 3,5"-diskar lagrar mer och är snabbare än 2,5". Men just i detta fall, har vi alltså en disk med liten diameter men stort lagringsutrymme. Därför måste den ha en hygglig täthet av sektorer på ytterspåren.

Så du måste ha högre datatäthet för att komma upp i högre hastigheter. Samma datatäthet (för tydlighetens skull ska sägas att vi inte talar om packningstäthet alltså bitar per ytenhet, utan datathätheten per spår [eller cylinder]). Alltså: Diskar med samma geometri (och därmed lagringskapacitet) kommer vara precis lika snabba om det har samma varvatal oavsett om de är mikroskopiska eller stora som hus.

Packningstätheten på moderna och kommande hårddiskar är hutlös, så man kan offra lite i absolut lagringskapacitet för prestanda, speciellt om man tack vare mindre diameter kan få högre rotationshastighet. Tänk på den hopplösa bigfoot-disken som hade en mycket större diameter (5,25"-formfaktor). Denna var långsammare men billigare än "normala" diskar med 3,5"-formfaktor.

Återigen, en del bedömare har länge påpekat vinsterna med en mindre formfaktor och möjligt är att 2,5"-diskar blir lika vanliga eller vanligare än 3,5"-dito.

...

Det här med ljudet är givetvis problematiskt, men det är bara inte ljudnivån som är störande, utan också vilket typljud disken har. Högre rotationshastighet medför inte automatiskt högre ljudvolym, men däremot högre ton. Emellertid är det idag läsarmen som står för det mesta av oväsendet. Det handlar om hur mycket luft som disken släpar med i sin rotation. Disken behöver tyvärr luft för att fungera eftersom läsarmen bokstavligt talat flyger över diskytan. Mindre diameter leder till lägre absolut periferihastighet, vilket kan gynna ljudbilden. För att avgöra huruvida en specifik disk låter mycket, måste man helt enkelt lyssna. Dessutom är ju upplevelsen subjektiv. Men det är klart, högre rotationshastighet är ett indicium att hårddisken låter mer.

Angående strömförbrukningen så beror det, givetvis, på friktionen mot luft förutom kontrollerkortes egenförbrukning. Den initiala strömförbrukningen beror av massan som ska sättas i rörelse och med vilken hastighet. Mindre diameter implicerar lägre strömförbrukning på två sätt, och dessa kan mycket väl väga upp högre strömbehöv för högre rotationshastighet. Dels är den absoluta hastigheten varmed skivans periferi rör sig lägre för en mindre diameter, dels är sträckan som läshuvudet behöver tillryggalägga vid access lägre. Dessa två effekter ska inte underskattas, speciellt inte vinsten med mindre diameter. Märk väl dock att det som drar mest ström för läsarmen är dennes acceleration och retardation, vilka nog är oförändrade även om rörelsen är kortare.

...

Vi får hoppas att denna disk får efterföljare med SATA-gränssnitt!

Eller för konsumenterna att köpa sig SAS kontrollers istället. Priser är inte speciellt högt längre.

Jag skulle gissa att man inom några år går över till SSD-typen av diskar för systemenheten. Mekaniska diskar kan aldrig mäta sig med ren elektronik.

För lagring kommer dock hårddiskarna förmodligen bli långlivade. Oerhört billiga och oerhört mycket utrymme.

Då måste samtidigt programmen optimeras för detta. så att de lägger "snabba" filer på systemdisken och "långsamma" filer på lagringsdisken.

Operativsystemet måste också optimeras för det så det inte skriver i onödan till systemdisken. Registerändringar och tempfiler ska inte i onödan skrivas in på SSD-disken. Nödvändiga registerändringar är en sak men tempfiler tycker jag man lika gärna kan ha i ram eller liknande.
Förstår inte t.ex varför windows envisas med att spara gamla filmer man sett på nätet i en temp-mapp. Vad är nyttan?