SSD-hårddisk på 256 gigabyte från Samsung

Jag kommer sitta med mina två 250Gb seagate tills det kommer vettiga SSD diskar (läs: vettigt pris).
Antagligen kommer dom rosta fast men jag ger mig inte, årka köpa nya i väntan på SSD

Finns en video på YouTube där man startar Vista med 9 st mtron i RAID 0
Det verkar vara den setup som är i artikeln eftersom länken i informationen till höger om videon är densamma som angetts längre upp.

http://www.youtube.com/watch?v=Q0v_49DRi30

Otroligt roligt att höra att utvecklingen gällande SSD börjar ge resultat. Hårddiskarna är ju där det känns som utvecklingen står alltför stilla i jämförelse med alla andra komponenter i en dator...

Jag vet inte hur det är med hjust den här modellen men tidigare Samsung SSD har haft usel prestanda i "random write" som det kallas (att skriva små filer). Det finns andra märken (ex. Mtron och MemoRight) som har bättre prestanda, som i värsta fall är i samma klass/ngt snabbare än vanliga hårddiskar vad det gäller random write, det är alltså inte så att en SSD klår en HDD i alla områden.. än. Men vi kommer troligtvis se mer utveckling inom det här området, det går att lösa rätt så enkelt genom att använda en skriv-cache som samlar ihop flera skrivningar till större (packar ihop små skrivningar till en enda stor) som Mtron och MemoRight har gjort, eller i form utav en extra drivrutin som EasyCo gjort (de säljer dock inte SSD, utan bundlar Mtron SSDs med deras drivrutin som de tar bra betalt för), det bästa vore om tillverkarna kunde implementera något liknande som EasyCo gjort, direkt i enheten.

Finns trådar om det här på forumet, här har du ett exempel, finns där en lista på diverse HDD-modeller:

http://www.sweclockers.com/forum/showthread.php?threadid=6586...

Notera dock att det inte är överföringshastigheten som är det viktiga, det är accesstiden som gör den stora skillnaden, hos vanliga hårddiskar ligger accesstiden på runt 7-20ms (beroende på märke/modell) för att i en SSD liggga runt 0.1-0.5ms. Därför brukar man säga att en SSD alltid är många ggr snabbare än en vanlig hårddisk (upplevd hastighet när man använder den som systemdisk).

För att ha ngt att jämföra med: Mtron's nya 64GB MLC kostar enligt förhandstipsen 3800:-, 256GB MLC (4x64GB i RAID-0) skulle då bli 4x3800:- = 15200:- ($2500). Samsung kommer dock troligtvis ta ut ett häftigt överpris för deras enheter och vi kommer inte heller se många "ute i det fria" då de för det mesta säljer direkt till OEM-tillverkare, kanske att OCZ kan komma ut med en, då de säljer rebrandade Samsung-diskar till vanliga konsumenter, men tveksamt iom att 256GB är overkill för vad man som konsument idag kan tänkas använda dem till.

Om man räknar med en prisminskning på 50% (vilket anses troligt av bl.a. Intel, den största prisskillnaden har vi troligtvis redan sett när vi nu gått över från SLC till MLC-baserade enheter) så får man nog räkna med att det tar ett tag innan priset för 256GB når under 2000:- strecket. Däremot tror jag att de mindre storlekarna kommer bli attraktiva, eftersom de nu börjar närma sig vad man kan tänka ge för en systemdisk, dvs så länge man tänker till och räknar i enheten (systemdiskar) och inte enheten (GB), för 2000:- får du dig snart en riktigt snabb och hyffsat stor SSD-systemdisk.

Roligt att PDFen inte öppnades i fullscreen på båda skärmarna... Det betyder alltså att man lekt med en av datoerna och Adobe Reader efter att man installerade dem.

Och tjae, har man startat ett program så ligger mycket i olika cachar så min 500 GB 7200 RPM var 50% snabbare än min 500 GB 7200 RPM disk när jag startade samma program andra gången. Vilken utveckling!

Sen vibrationstestet kändes lite fail det med, de värsta vibrationerna (nåja, de största g-grafterna i alla fall) är ju längst "ut" från vibrationsmojjen, och det är inte samma sida på båda datorerna som är längst ut. Kan ju likväl vara så att processorflänsen eller whatever ligger längst ut på den med HDD så att den lossnar eller att datorn har kass vibrationsdämpning för hårddisken så att t.o.m. någon kontakt glappar. Kanske inte lika troligt men ändå, vidare så behöver inte hårddisken alls ha farigt illa ut - den kanske bara väntade på att datorn skulle sluta vibrera så att den vågar sätta igång igen.

Notera att jag dissar testet (att det är samsung som gjort testet borde i och för sig räcka) och inte dessa SSD diskar. Så fort det kommer en 64 GB eller möjligen en 32 GB till vettigt pris och med bra prestanda så kommer det finnas en i min bärbara.

Kolla upp siffrorna så skall du se att det där inte stämmer särskilt bra.

Nej jag ser också att produkter som befinner sig så pass tidigt i sin livscykel som SSD gör så är det mer show över vem som har störst och snabbast disk, vilket givetvis driver utvecklingen framåt. Men när det gäller priser så är det efterfrågan/kvantitet som gäller och så mer kvantiteten ökar sjunker generellt priset. Men då SSD diskar idagsläget är totalt orimligt dyra för istortsett någon, privat som företag så bör det ju innebära att kvantiteterna håller sig låga och därmed priserna höga. Givetvis säljer de diskar och givetvis kommer priserna sjunka men det skulla vara intressant och se försäljningssiffror på SSD diskar. Fan nu har jag svårt att formulera min poäng men tillverkarna kan ju inte sänka priserna över en natt utan det kommer ju ge i väldigt små steg troligtvis i takt med att försäljningen ökar. Och medtanke på dagens prisläge ska det bli intressant hur lång tid det kommer ta innan vi når rimliga nivåer och hur tillverkarna kommer balansera prisnivån... Som sagt, hade hellre verbalt försökt förklara mina tankar

För 6000 kr får du 4 st WD GP på 1 TB och i raid 0 får du likvärdig prestanda. Skillnaden är att det låter en del samt att du får 15 ggr mer lagringsutrymme... Och detta kan du få NU.

SSD diskar kommer jag skaffa när dom är uppe i 500 mb läs/skriv och är på 1 TB... samt kostar 2000 kr, innan dess är det inte direkt värt det.

Om nån vill prata "säkerhet" så köper du en till disk o sätter dom i raid 5, och ha direktkylning på diskarna så händer det sällan nåt med dom...

MTRONs disk är testad på storage review
http://www.storagereview.com/php/benchmark/suite_v4.php?typeI...

Om Samsungs siffror stämmer slår den även SAS diskarna på maximum read.

Du får kanske likvärdig sekventiell prestanda. Men pålitligheten är ju typ noll och accesstiden imponerar inte alls - och det är ju därför som SSDs är så heta idag.

Då får alltså inte alls likvärdig prestanda.

Sen argumenterar jag inte emot att denna inte är prisvärd, men det är en annan femma.

Nja, faktiskt inte. Det är en vanlig uppfattning, men dessvärre fel; hårddisken är en av de komponenter som utvecklats allra snabbast. Den parameter som gått långsammast, accesstiden, har inte utvecklats snabbare än andra komponenter men när det gäller överföringshastigheten och framförallt storleken så har den relativa utvecklingen varit snabbare än för RAM och processor.

Naturligtvis är det inte helt lätt att jämföra en processor med en hårddisk. Vilka parametrar är de väsentliga vid en jämförelse? Kan man jämföra t.ex. MIPS med bit/krona? Klockfrekvens med storlek? Osv, osv.

Så de flesta jämförelser bryter ju nacken av sig, men vi kan jämföra hårddisken med RAM, eftersom båda är en typ av minnen. När RAM kom, var det snabbare än processorerna, dvs så fort processorn ville ha åtkomst till en minnescell fanns få eller inga flaskhalsar. Minnet på i princip alla tidiga person- och hemdatorer körde i ett-till-ett-förhållande mot processorn. När 80286 kom, infördes "väntelägen" på vissa maskiner vilket tillät RAM-minnen med t.ex. 250 ns accesstid att användas med en 10 MHz-processor. Sedan har RAM halkat efter mer och mer och idag talar ju alla överklockare och andra entusiaster flitigt om CAS, latenser, accesstid o.s.v. Ett helt problemområde som inte fanns förut! Såväl storlekskvoten HDD/RAM som överföringshastighetskvoten HDD/RAM har varit till hårddiskens fördel.

Varför är det en så vanlig missuppfattning? Troligen beror det på att hårddisken, som ju är ett sekundärminne, ligger långt, långt efter ett primärminne som RAM i hastighet från första början.

Om vi dessutom räknar en "Solid State Disk", dvs SSD, till "hårddisk" blir ju intrycket att RAM är det svarta fåret i datorhierarkin ännu starkare. Idealt sätt skulle det bara finnas en minnestyp som hade samma "latens" som ett CPU-register. Det är ju en utopi men goda kompromisser kan nås med fler minnestyper. Cache är ett sådant exempel som ju försöker kompensera för RAMets långsamhet, precis som buffertminnet i hårddiskar (och i operativsystemets diskbuffert i RAM) försöker kompensera för hårddiskens långsamhet.

Problemet är nog inte belastningen eller hur mycket man använder den. Solid State i all ära, men det verkar som om många glömmer bort den dåliga biten av dem. Till skillnad från en hårddisk kan man bara skriva till dem ett visst antal gånger (runt 300k-500k skrivningar), vilket inte gör den till en speciellt "säker lagring" i längden. Dessutom så förlorar den lagrade datan om den är strömlös ett tiotal år

Jag har inte pajat en enda disk som jag har haft nån kylning till, typ en fläkt....

Accesstid i all ära... Är det inte laddning av program, typ windows bootining, start av spel / laddning etc man brukar köra efter? Siffror som kvittar i verkligheten är ovesäntliga, inte direkt som att dom flesta här vill ha en HTTP server eller liknande.

Men såklart prestandan blir ju bättre med 9 st SSDs

http://www.nextlevelhardware.com/storage/battleship/

Intressant, så om du inte har förlorat en enda disk som du har haft kylning till så innebär det alltså att hårddiskar aldrig dör sålänge man har kylning till dem. Det är ju skitbra!

Tror jag slänger min backup isåfall

Jo, och det är ju just därför som man vill ha bra accesstid - för att det mesta man gör på datorn blir snabbare (förutom rena filöverföringar (under förutsättningen att man bara gör en filöverföring (till/från) per disk då))...

Faktist redan glömt av vad vi diskuterar Min ända poäng var att det är efterblivet o skaffa en SSD i dagens läge om du inte ska köra en mkt krävande server av nåt slag. Prestanda/pengar.

Google-tips: wear-leveling
Läs-tips: http://www.storagesearch.com/ssdmyths-endurance.html

Och i samma sväng kan man tycka att 4x1TB diskar i RAID-0 är efterblivet o skaffa för att köra som systemdisk. Det är givet att de kan prestera som lagringsdiskar med tanke på att du får en hög överföringshastighet i benchmarkprogrammen men såvida du inte kör med ett RAID-kort med inbyggt RAM-minne/cache-minne så kommer du inte komma i närheten av vad en SSD kan prestera i accesstid. Detta givetvis förutsatt att du köper en SSD värd namnet (Mtron, Memoright, Stec, eller liknande), men jag antar här att du _inte_ jmfr den allra dyraste HDD'n med den allra billigaste SSD'n?. SSD fungerar redan idag utmärkt som systemdisk där accesstiden är viktigare och där man inte har ett lika stort behov utav ett enormt diskutrymme, HDD fungerar utmärkt som lagringsdisk där man inte har lika stora krav på prestanda men väl pris/GB. Den ena utesluter inte nödvändigtvis den andra.

Som sagt det är få _användingsområden_ som är värda en SSD disk, jag har inte sagt att SSD är sämre om du tittar efter (typ kolla min länk), jag har sagt att det inte är värt pengarna...

Tror du fortfarande inte förstår vad min åsikt är, typ "omg a dude on internet is wrong"

Japp.
SSD tillverkarna har löst problemet, de har en algoritm som fixar det. Inga problem, inget att se här, move along.

Artikeln du länkar till är lite rolig:

Det där är det absolut bästa tänkbara scenariot och det finns inte en levande organism som kan få för sig att det är representativt eller ens i närheten av normal användning.

Hur bra dessa algoritmer är vet inte vi dödliga. Som till och med artikeln påpekar är det enorma skillnader mellan de olika lösningarna, men vi ska tydligen anta att alla fungerar perfekt (det är praktiskt omöjligt att någon av dem fungerar perfekt).

Kortfattat, tekniken lider av ett problem. Tillverkarna säger sig ha en lösning men ingen vet hur det ens fungerar, det låter som en alldeles utmärkt idé att gå på tillverkarens ord och ta det som fakta.
Jag menar, tillverkarens siffror i övrigt brukar ju stämma bra och tillverkaren är ju självklart objektiv och ser till kundens bästa

Jag hänger inte med.

Mina gamla hårddiskar från stenåldern klarar 50-60 MB/sekund och har kapacitet på 160-200GB.
Mina nya diskar klarar 75-80 MB/sekund och har en kapacitet på 500GB.

Mina gamla minnen från stenåldern är speccade till 3200 MB/sekund och har en kapacitet på 512 MB.
Mina nya minnen är speccade till 6400 MB/sekund och har en kapacitet på 2048 MB.

Det är möjligt att det varit annorlunda förr men de senaste 5-6 åren tror jag allt att minnena sprungit ifrån hårddiskarna rejält.

Problemet i sig är inte svårt att lösa/gå runt, till skillnad från vanliga HDD arbetar en flashenhet med stora block när det gäller skrivningar, när den skriver något till enheten skriver den därför ett helt sådant block till enheten, läser tillbaka och kontrollerar att det gick korrekt till, om blocket då innehåller ngt fel kan den helt enkelt skriva om blocket (och/eller flytta på informationen vid behov). Ett block på en SSD är relativt stort så det är inte alls många block att hålla reda på för styrchipet - för att ta ett ex. Mtron's 16GB MOBI innehåller block som är 0.8MB stora, dvs hela enheten innehåller 20480 block (16*1024/0.8). Utöver dessa block finns vanligtvis några extra dolda block, s.k. "Spare Blocks" som ersätter existerande block allteftersom/om de "går sönder", detta utan att användaren märker av det (utan dessa spare blocks skulle användaren möjligtvis märka av när ett/flera block går sönder iom att det lediga utrymmet på enheten minskar), samma teknik finns och används även i de flesta (om inte alla?) vanliga HDD'ar.

Att hålla reda på hur många ggr man skrivit till ett block är en enkel match, hur man sparar den informationen är givetvis något som är upp till tillverkaren, här finns exempel på bra såväl som dåliga lösningar. Med Error Correction (ECC)/Error Detection (EDC) vid en skrivning kan man enkelt detektera en felaktig skrivning, och man kan då markera det blocket som "trasigt" och se till så att man inte lägre använder det, samma teknik finns och används även i vanliga HDD'ar under beteckningen Bad Block Management (dock har man i flashminnen fördelen att det bara är skrivningar som är destruktiva, till skillnad hos HDD'ar där risken finns att ett block går sönder när man läser såväl som skriver från/till ett block.

Det som kan skilja mellan tillverkare/modeller är hur enheten, när den ska till att skriva, bestämmer vilket fysiskt block som ska användas. I stället för att arbeta direkt med de fysiska block på enheten arbetar ett flash-minne med virtuella block som addresserar/pekar på de fysiska blocken, den kan därmed fritt organisera om de fysiska blocken hur den vill, operativsystemet ser bara de virtuella blocken, på så sätt kan man använda en flash-enhet i ett operativsystem/applikation som inte känner till vad flash är för ngt, i annat fall skulle man t.ex. behöva en extra drivrutin för att hålla reda på vilka delar av enheten som t.ex. inte får skrivas till, hur många ggr man skrivit till vardera block osv). Hur man väljer vilket fysiskt block som ska användas vid en skrivning är upp till tillverkaren, här finns det flera olika metoder, funderingar. Generellt kan man välja att det finns två metoder, man kan se vilka block som är lediga och välja ett valfritt av dessa (kallas static wear-leveling), eller välja ett block från hela enheten, dvs även kunna välja ett block som används för tillfället (kallas dynamic wear-leveling). Static wear-leveling ser man oftast i 1sta generationen SSD, dynamisk wear-leveling ser man i nyare, bättre SSD. Dynamic wear-leveling har den fördelen att om man har mycket statisk information (information som inte ändras) på enheten, t.ex. om man använder en SSD i dess esse - som systemdisk, kan man fortfarande utnyttja alla block maximalt, risken är annars att man kanske har 70% statisk data, och använder därför 70% av blocket endast 1 gång (för att skriva den statiska datan) och sedan utnyttjar de resterande 30% blocken till att skriva resten till. Dvs istället för att t.ex. välja ett av 20480 valfria block får man välja ett block av endast 6144 block.

Tillverkarna kan oxå välja hur de ska agera när antal skrivningar för ett block börjar närma sig "max", här finns det flera olika teorier, att det är bättre att vänta tills ett block är helt dött innan man "byter ut" det så att säga, eller aggressivt flytta runt block redan när de börjar närma sig ett antal % av dess "max" för att på så sätt undvika helt förstörda block. Var teori har sina fördelar, om man t.ex. väntar behöver man bara flytta på ett block när det är absolut nödvändigt (och man behöver alltså inte använda tid/kraft på att organisera om enheten), om man däremot flyttar runt blocken i förtid är det större chans att man behåller alla block längre, och användaren riskerar inte "tappa hårddiskutrymme" i onödan.

Det här områden är vida stort och google vet mer. Tyvärr är information man får där mer generell än specifik, tillverkarna klassar ännu det här som ngt "state-of-the-art" och vill därför inte ge konkurrenterna ngt gratis. Möjligtvis att vi nu när SSD börjar bli så pass prisvärt att det kan ersätta t.ex. Raptors, att vi kan se mer praktisk användning och erfarenhet från användare. Förhoppningsvis blir enheterna oxå så pass billiga att reviewers/testare kan se ordentligt vad wear-leveling går för i praktiken.

Du svarar nästan på frågan själv. Din "stenålder" sträcker sig så kort tillbaka att det är lämpligare att mäta i månader än år. Du jämför dessutom två primärminnen inom samma familj med två hårddiskar som antagligen är från olika familjer.

Man kan naturligtvis inte titta på utvecklingen över några månader eller fåtal år och sedan extrapolera friskt framåt och bakåt.

Det du säger är bara en anekdot och har som sådant inget bevisvärde över huvud taget. Vidare talar du inte om hur många minnesstickor det "gamla" respektive "nya" minnet är på. Om det gamla är en sticka och det nya två, måste du halvera den nya kapaciteten för att få ett rättvist mått.

Och se själv: Vilka är kvoterna 2048 / 512 och 500 / 160? Den första är 4,0, den andra 3,125. Samma storleksordning. Du kan alltså inte dra någon vettig slutsats alls från de siffrorna.

Det senaste 5-6 åren har minnena inte sprungit om hårddiskarna "rejält". Att du skriver så visar bara att du inte förstått vad som menas. Primärminnen har alltid varit snabbare än sekundära diton, det är självklart! Det vi är ute efter är att jämföra kvoter. Från början hade hårddiskar tiotalet till hundratalet gånger större utrymme än RAM. Idag har hårddiskar hundratalet till tusentalet gånger mer. Att påstå sig titta ynka 5-6 år tillbaka och handplocka siffror bara ett par år tillbaka blir givetvis bara fånigt.

Tack för ditt svar.
Bästa jag läst om ämnet, har kanske inte letat ihjäl mig men lite i alla fall och har inte hittat något vettigt alls.