Nåja ett program som körs på en dator, kan sägas skapa en viss ordning (oordning == entropi), i utdatat, och energin som använts för att köra cpu-n etc har så att säga använts till att skapa denna ordning. Men sättet att mäta ordning är knappast relevant, eftersom det inte finns något objektivt sätt att mäta ordning, det är ordning för oss människor som spelar roll. Ordning är för oss människor mer ett filosofiskt begrepp än ett verkligt fysiskt begrepp. Det är ju riktigt att den mer välordnade elektriska energin, omvandlas till den mer oordnade värmeenergin i alla datorer och elektriska manicker.
Nanoteknik är ett sådant där modeord, men jag vill minnas följande definition:
1. En kristallinsk struktur har både närordning och fjärrordning, dvs en kristall är väldefinieriad både på atom-nivån (cirka 0.1 - 0.5 nm) och den större makroskopiska nivån (flera centimeter).
2. En amorf struktur saknar ordning både på när-området och fjärrområdet.
3. En nano-struktur har ordning på närområdet (atomära nivån, och upp till tiotals, kanske hundratals nanometer) men inte på fjärrområdet, dvs de kan kallas mycket små kristaller, så små att vanliga egenskaper hos kristaller inte finns, tex sprödhet osv.
Kanske den vanligaste nanostrukturen vi kan se vardaglig-dags är vanlig rost på järn, som jaghar för mig att den uppvisar röntgen-kristallografisk karakteristik som tyder på nano-struktur, även typ vanliga leror uppvisar nano-struktur-karakteristik. Glas är en struktur som inte hunnit kristallisera fullt ut, utan är en stelnad vätska, men även den uppvisar nano-struktur. Skriv gärna nån rad om detta. Någon som är mer insatt i terminologin?
Bland de första moderna nano-materialen som tillverkades var bland annat en kisel-nitrid, som har blivit värdefull för lite allt möjligt. Är inte uppdaterad på detta ämne, så andra får gärna foga in nåt.
Röntgen-kristallografi är en metod att mäta kristallstrukturer, och också för att klassificera material om de är amorfa, nano-strukturer, eller kristallinska.
Om man ska ha silver istf koppar, ja jo kan man betala en 5 tusen för ett grafik-kort kan man väl lägga på drygt 1500 tilll för en silverkylare. Enda fördelen med Rhodium är att Rhodium- ytskiktet på silver blir extra hållbart mot atmosfärisk korrosion. Värmekapaciteten har mindre betydelse, det är värmeledningsförmågan som betyder mera. Men ärligt talat skulle det ju vara kul attt testa en silverkylare..
En nackdel med både koppar och silver bland annat är att deras höga värmeutvidgnings-koefficient skapar problem med att anliggningen mot cpu-n äventyras, det är bland annat därför man måste ha värmeledande pasta, som tilllåter viss rörlighet, mellan cpu-n och kylaren.
Annars kunde man ju packa in datorn i morsans garderob, täta garderoben, och fylla den med helium. Och överklocka åt h-e. Helium leder värme extra bra, men bäst är ju vätgas, fast då blir nog min granne förbannad om det smäller.....
Eller dränka datorn i transformator-olja som leder värme bra, fast det kan ju bli problem med garantin om datorn pajar och man måste lämna in pryttlarna indränkta i sån olja, hihi,, Nåja, hårddiskarna måste tätas så inte oljan kommer in i dem, annars blir de väl sega, --- det blev väl mycket svammel jag skrev nu, är bara halv-vaken ännu, inte fått imig tillräckligtmed kaffe än....