Citat:
Ursprungligen inskrivet av Mazda
Din kommentar känns väldigt malplacerad i en hårdvarutråd... Jämför beräkningskapacitet på 10 år gamla CPU och GPU enheter med dagens, och jämför 10 år gamla minnesmoduler med dagens. Hårdvaruutvecklingen går mycket snabbare framåt än mjukvarubranschen och datorrelaterade tjänster. Tänk alltid efter två helst tre gånger om det du skriver är relevant.
Jag tror att det kommer gå snabbt på SSD-marknaden framöver, i princip varenda företag som tillverkar hårddiskar står i startblocken och kommer högst troligt ha nya SSD-modeller ute som faktiskt kan konkurrera inom ett år, det är då prisraset kommer.
Men han har ju helt rätt. Och i en hårdvarutråd. Enkom CPU- eller GPU-prestanda är inte "hårdvara", det är komponenter. Sett till hela spektrat över hårdvara ur ett metaperspektiv har han helt rätt; många misstolkar snabbheten i utvecklingen. Processorerna för 10 år sedan hör till samma generation och fungerar på samma sätt. Något principiellt har egentligen inte hänt förutom att man (äntligen!) börjar parallellisera med flera kärnor. Det bud_bundy pekar på är just det att utifrån ett användarperspektiv inte hänt speciellt mycket. Vi har fortfarande persondatorer, vi har internetuppkoppling, vi har grafiskt OS som körs på x86-processorer. Det är inte så att en person som vaknar upp efter 10 år inte skulle känna igen sig...
Det där med att mjukvaruutvecklingen går mycket långsammare är en gammal myt som funnits med i åtminstone 20 år (möjligen upp till 40 år). Det är s.a.s inte ens fel. Vad man kan mena är något mycket speciellt; en specifik CPU-instruktion som inte utnyttjas, ett protokoll som inte utnyttjas osv. Detta är dock såväl förståeligt som trivialt; vinsten med nya hårdvarukoncept löser sällan egentliga problem och mjukvara fyller alltid upp ny hårdvarukapacitet, oklart med vad (!).
Ren konkret; Parkinsons lag gäller. Amdahls lag gäller. En modern hårddisk rymmer inte ett smack mer än en 10 år gammal dito, sett till vad man gör med den. Det följer liksom 80-20-regeln. Arbetet för att fixa och dona med sin dator, flytta filer, skriva dokument, etc, går inte snabbare nu är tidigare. Datorer startar inte snabbare (på senare tid verkar dock kurvan vänt åt rätt håll. Länge tog varje ny generation av hårdvara och mjukvara längre tid på sig att starta).
...
SSD finns där för att lösa en del av dessa problem, speciellt med avseende på primärdiskprestandan. Lagringsbehovet ökar dock precis lika exponentiellt som hårddiskarnas kapacitet ökar, och det är sannerligen inte lätt att komma i kapp en exponentiell utveckling. SSD och HDD kommer leva rätt länge sida vid sida. De kompletterar varandra. SSD ersätter HDD när följande villkor uppfylls: absolut lagringstäthet, absolut åtkomsttid, absolut pris per bit, absolut utvecklingspotential, databeständighet, absolut effektbehov. När dessa matchar hårddisken så kommer övergången till SSD ske snabbt. Idag är SSD snabbare i absoluta mått. Det är ungefär allt. Vi kan givetvis titta på parametrar som robusthet mot mekaniskt våld och liknande och då får vi olika siffror beroende på vilken aspekt vi tittar på. I korthet kan dock sägas att hårddiskens känslighet för mekaniska stötar ofta är överdriven med flera tiopotenser i folks medvetande och SSDs känslighet är underskattad. Temperaturen är en öppen fråga.
I relativa mått vinner SSD på ett par punkter till, nämligen effektförbrukning och pris per tillräckligt liten enhet (du kan inte få en hårddisk för 100 kr, men väl ett flashkort). I absoluta mått drar dock SSD lika mycket eller mer energi (per bit alltså), priset är knappt 100 ggr högre per bit.
Idag är SSD med råge tillräckligt stora för att lagra ett OS och "snabba filer", vilket mycket snart kommer att göra SSD dominerande som systemdisk. SSD har dock mycket, mycket lång väg kvar, mycket längre än vad folk föreställer sig, för att ersätta hårddisken som sekundärminne.
Hela datorhistorien har kännetecknats av att ny teknik skapar nya minneshierarkier. De första datorerna hade en sorts minne, nämligen "minne". Detta kunde vara magnetiskt, elektroniskt, elektrostatiskt, akustiskt, whatever. Rätt snart blev det dock skillnad på primärt och sekundärt minne. På 60-talet kom dock cacheminne och off-line-minnen. Sedan kom ytterligare cachenivåer, buffertar, virtuella minnen etc. Idag har en vanlig PC inte mindre än nio hierarkier; register, L1, L2, L3, RAM, diskcache, virtuellt minne, hårddisk och CD/DVD/etc. SSD är inte en ersättare till HDD, och HDD kan ej heller ersätta SSD. SSD utgör i stället en alldeles utmärkt ny minneshierarki. Långsammare än RAM, snabbare än HDD. Icke-flyktigt och kort starttid. Att i nuläget tro att SSD är en direkt ersättare till HDD är som att ropa på gamla ferritkärneminnen för att slippa flyktigt RAM. Precis som små enheter då kunde leva med enbart batteribackupat-RAM, kan de flesta småmaskiner (inklusive bärbara datorer) idag leva helt med SSD och en HDD behövs ej. Men detta SSD räknas i GB. Hårddisken räknas mycket snart i TB. Hårddisken ligger en faktor 20-100 över SDD i lagringsmängd, en lika stor faktor i pris och ungefär samma faktor i packningstäthet, vilket gör att en "vanlig" hårddisk kommer finnas kvar på butikshyllorna ett tag framöver. Någonstans måste folk lagra sina TB med "semesterfilm" och "hemmagjord musik". Att minneshierarkin ökar beror på att datorer, liksom så mycket annat, är en kompromiss. Den ideala datorn har bara en hierarki - register. Två minnen, ett litet snabbt och ett stort långsamt, kombineras för att få ett stort och hyggligt snabbt minne. Hursomhelst kan vem som helst räkna ut att SSD kommer "underifrån" och äter sig in på marknaden från småapparater. Så är det, men inte helt och hållet. Två intressanta saker kan noteras: flashminnen är inte nya och även 10 eller rent av 20 år gamla småapparater kan lagra saker i flash eller EEPROM. Av någon anledning spred sig aldrig flash uppåt utan i stället kom, i slutet av 90-talet, hårddisken att ta nischandelar från flash. IBM var först ut med sin "microdrive" på 320 MB. Det som verkar hända nu är att flash återtar sin nisch! Det andra är att på serversidan har man ibland ett kompromisslöst behov av snabba och stora minnen. Här regerar SCSI-hårddiskar men det är inte osannolikt att SSD får vara med även på denna spelplan mer än nu. Dock är det bara speciella typer av data, gärna sådana som består av små datapaket som ligger huller om buller och bara läses. Sådana databaser finns. Privapersoners desktop och hobbyservrar samt en stor del av industrins servrar kommer dock än så länge lagra data på hårddiskar.
"Ny" i "ny teknik" har inget egenvärde. Tur då att SSD är bra teknik. Men tyvärr verkar en del se "ny" som viktigare än "bra" och vilja ersätta allt möjligt och omöjligt med "ny" teknik i stället för "bra" teknik. SSD-HDD-hybridisering och -kombinering är "bra" teknik. Bara SSD och puts väck med HDD är förvisso "nytt" (nåja) men knappast "bra". Man får aldrig glömma att detta med hierarkier är en kompromiss från första början - en kompromiss som strävar mot att utnyttja det bästa parametrarna på de bästa teknikerna. Hårddiskar är stora och billiga och rätt skötta håller de data i decennier. SSD är dyra och snabba och håller också, rätt skötta, sina data i decennier. Backupas dessa på varandra får man dessutom en teknisk lösning som håller data även under extrema förhållanden där den ena av dessa viker (stötar, vibration, statisk elektricitet, temperatur, strålning, magnetism, nätaggs-rippel och transienter, etc [SSD är inte mer tåligt per-se. Även om de tål specifikt en mekanisk stöt bättre är hårddisken tillräckligt robust för att det i sammanhanget inte är speciellt intressant. Hårddisken tål vidare saker som inte SSD gör, men även detta är inte speciellt intressant. Poängen är; hållbarhetsargument antyder en oproblematiserad bias]).
