Silent Power kyler fläktlösa datorer med kopparskum

Skumt!

Perfekt, bara bygga ett vattenblock runt den där skumklumpen så kan man klocka järnet!

Metallskum har förvånansvärt bra mekaniska egenskaper i förhållande till sin vikt så det borde inte vara ett så stort problem. Inte värre än om du råkar slänga en laptop i golvet.

Dammet är något jag också funderar på. Gjorde en halvsnabb uträkning och kom fram till att det krävs ett luftflöde på några liter per sekund genom skummet för att hålla de temperaturer som de lovar. Det betyder alltså att naturlig konvektion måste skapa ett hyfsat flöde ut till omgivande luften. När det börjar samlas damm så blir det snabbt ett problem. För det spelar ju ingen roll hur bra termiska egenskaper själva skummet har så länge det inte lyckas dumpa allt värme till luften ändå.

Att använda metallskum för värmeväxlare är inget nytt. Det har funnits ett tag i industriella tillämpningar. Problemet är att det är relativt dyrt att tillverka och att det är extremt känsligt för nersmutsning. Dessutom har det ett högt tryckfall vilket begränsar tillämpningarna ytterligare. Tror det hade varit bättre att använda ett metallskum i slutna vattenkylare än i helt öppna system.

Det verkar för övrigt som om det här inte är första gången metallskum har diskuterats för datorkylning. Här är bilder från CEBIT 2006:

Metallskum används även till andra saker som till exempel högtemperaturfilter och katalysatorer där dess extremt höga area per volym är bra.

Same here!
Hade inte det tills jag googlade en gång i tiden, tips till alla = googla inte.

Man börjar direkt göra mentala jämförelser med de grejer som finns för att bygga passivkylda datorer idag, men gör misstaget att inte faktorera in att de är tänkta att stoppa standardgrejer i. Undrar om man inte kunde få snarlika resultat med mer konventionella material och utformningar, om man bara kunde placera de kretsar som alstrar mest värme precis var och hur man vill, som de gjort här?

Angående dammproblemet; tror era farhågor är ganska välgrundade. Har som fartygsingenjör en hel del med behandling av tryckluft att göra i jobbet, och i det sammanhanget använder man ofta sinterfilter, som i några för detta relevanta hänseenden påminner om metallskum. Eventuell kompressorolja och annat lösbart jox som slunkit med brukar gå ganska bra att vaska ur filtrena, men blir det för mycket olösbara partiklar är det allmän konsensus att det bara är att slänga dem, det är omöjligt att få dem riktigt rena igen. Generellt sett betraktar man dem som en förbrukningsvara.

Fast den springande punkten här är ju värmeöverföringen till luften. Givetvis leder kopparskum värme mycket sämre än ett solitt kopparblock, men ytan mot den passerande luften är fruktansvärt många gånger större, och därmed kan samma mängd metall avlämna mycket mer värme, det är det man är ute efter.

Nånting har gått allvarligt fel i design nu för tiden. Varför är det så svårt att göra en produkt som både är bra och ser bra ut? I många fall misslyckas man med båda sakerna. Nu är det lite för tidigt att säga något om just den här. Min första tanke när jag såg bilden var detta: