Linus Torvalds sågar fler processorkärnor

Fast det gäller ju att man verkligen gör något som kräver prestanda också. Youtube och forum (trots att chrome och liknande är bra på att skapa trådar) kräver fortfarande väldigt lite kraft. Titta i aktivitetshanteraren.

Fast en kärna borde räcka långt (om man nu inte har väldigt många högupplösta youtube-filmer igång samtidigt). Titta som sagt i aktivitetshanteraren; man måste anstränga sig lite för att få upp belastningen (med "normal" användning det vill säga).

Beror på vad det är för typ av bok. Jag själv har arbetat i team där vi skriver våra egna kapitel själva och sedan slår ihop dem, där vissa mjukvaror som Adobe Indesign har just stöd för detta. Där man låter varje kapitel ärva egenskaper från mallen etc som håller ordning på delarna.

Inom datorsammanhang så brukar man med mer datorkraft och bättre ramverk göra allt mer komplicerade saker.
Så ditt staket får helt plötsligt en massa utsmyckningar, belysningar, vargstängsel, blommor etc och den ska täcka några hektar mark utanför huset och man då behöver ha 100st arbetare för att få jobbet gjort inom den tid som man kräver.

Dock kommer man såklart upp i en gräns för hur många arbetare som man kan ha nytta av innan det blir meningslöst. I Persondatorsidan så är dock programmen långtifrån bloatade så mycket som det bara går och vi lär se ännu mer saker som ska snurra för att egentligen utföra samma arbete. Så jag ser inget konstigt om persondatorerna inom 10år har 8 kärnor.

Men all extra bloated programvara behöver dock inte nödvändigtvis kräva att klientdatorerna behöver bli kraftigare utan allt mer arbete utförs i molnet på någon annan dator, detta av flera anledningar, där en stor anledning är att folks tid att pilla med datorer knappast kommer att öka så mycket så att de har tid att göra allt själva. Folk kommer dock garanterat använda datorn mer och mer, men det är för att se på facebook, aftonbladet etc.

Edit:
Påstal om lagar så finns det en intressant även om man nu ska tolka denna komisk.
Wirth's law: It states that software is getting slower more rapidly than hardware becomes faster
http://en.wikipedia.org/wiki/Wirth%27s_law

Fast i det där fallet sitter man ju redan med svaga kärnor. Det är väl inte omöjligt att situationen blir bättre om man får ännu en, men ännu bättre hade kanske varit att ha färre men starkare kärnor från början?

Har inte sagt nåt annat heller.

Om OS:et hade kunnat gå över i real-mode hade man kunnat accessa allt minne direkt, ja. Vad highmem.sys gjorde var att den lät olika program accessa olika 1Mb sektioner via MMU:n.

Det var dock fullt möjligt att komma åt allt minne direkt, jag har skrivit protected-mode DOS-program i pascal. Däremot så fick man en rätt ordentlig sidoeffekt: När man startade dem kunde man inte längre komma åt DOS (och till viss del inte BIOS). Och det gick inte att avsluta programmen om man inte hade en 386:a (har jag för mig, det var väl då man kunde lämna protected mode också? Det börjar bli länge sedan nu.. Och jag föredrog min 68000 baserade Amiga ändå. )

Ja, eller, ja, om man vill vara snäll snarare. DOS har inte mycket till skydd för att man gör saker som att peta på MMU:n. Windows startades ju från dos, och var ett protected-mode program från windows 2 iaf (väl?)

Torvalds är inte skaparen av operativsystemet "Linux". Han skapade kärnan/kernel som saknades i operativsystemet GNU, skapat av Richard Stallman, och kallade den för Linux.

Gnällfisen har talat.

Jag förstår inte? Din invändning är komplett obegriplig. Självklart kan arbetsuppgiften ändras. Det har inte med saken att göra. Amdahls lag gäller alltjämt och den gäller givet en arbetsuppgift eller ett beräkningsproblem. Parallellismens vara eller icke-vara en är fundamental egenskap hos problemet, helt oberoende av hur väl man ens känner till problemets möjligheter till parallellism. Det enda man kan göra är att försöka utföra så mycket som möjligt av problemet parallellt, och detta gäller då bara de delar som faktiskt är parallella. Just eftersom ett problem sällan eller aldrig är helt fri från seriella egenskaper kommer hastigheten inte skala linjärt med antal parallella beräkningsenheter.

Varför talade du då om saker? Tråden rör specifikt Amdahls lag och ingenting du kontrar med kan faktiskt ändra detta fundamentala sakförhållande.

Igen, din invändning mot Iljas exempel är obegriplig. Snälla, försök begrip att varje "författande av en bok" är en unik arbetsuppgift med olika grader av möjlig parallellism. Varje bok kan inte författas snabbare än vad Amdahls lag dikterar för denna specifika bok, hur mycket du än konstrar.

Redan i början av tråden tog någon upp "exempel 1A", det klassiska exemplet som varje människa borde begripa och som illustrerar inte mindre än två fundamentala aspekter av datorer. Nio mammor kan inte föda ett barn på 1 månad om det tar en mamma 9 månader att gro ett barn. Däremot, nio mammor kan i princip föda ett barn i månaden i snitt (under nio månader, dvs, men inte oftare då det är sällan som man kan bli mamma var nionde månad), men ställtiden är lik förbaskat nio månader. Detta illustrerar även pipelining. En pipeline i en CPU kan ge en IPC på under ett, men tiden det tar för den första instruktionen att bli klar påverkas inte. Och stallar pipelinen så kan kostnaden bli hög, så nackdelarna med en pipeline kan paradoxalt skala mer linjärt med antalet beräkningsenheter än fördelarna under ogynnsamma förhållanden.

Dina kontringar tidigare har varit ungefär som att du nu skulle säga att möss minsann har lägre generationstid än människor. Det är skit samma. Exakt samma sak gäller för möss. Exakt samma sak gäller oberoende av arbetsuppgift, av vilken bok som ska skrivas eller hur blingbling staketet ska vara. Skillnaderna är endast att varje arbetsuppgift har egna egenskaper när det kommer till parallellism.

Det här är lite av pudelns kärna tror jag. INGEN påstår att en kärna är bättre än två, eller tio. Poängen är endast att tio kärnor är inte tio gånger bättre än en kärna. Det är liksom HELA poängen.

Exempel med surfa och vardagligt datorarbete idag bli lite futtigt, eftersom det handlar i sak om vad som händer med godtyckligt många kärnor. Men en liten handfull kärnor kan man lätt få intrycket att datorns arbetsförmåga ökar N ggr där N är antalet kärnor. I själva verket är det något under N, men det spelar ingen roll. Men det kommer att spela roll så fort N inte längre är trivialt litet.

Färre och färre applikationer kan längre snabbas upp när N ökar, och vissa ej försumbara arbetsuppgifter skulle dessutom förlora på det, fullt i enlighet med Iljas staketexempel. Det är bara ett väldigt exklusivt fåtal av arbetsuppgifter som faktiskt kan dra nytta av stora N, när vi talar N > 1000 eller där N går mot oändligheten. Ju högre N, desto färre praktiska uppgifter av mer och mer exotisk karaktär drar nytta.

Ingen i tråden, och inte Torvalds heller, påstår att multitrådat eller en handfull kärnor är på något sätt sämre än en kärna. Men det motiverar inte tiotals kärnor och om linjär/exponentiell utveckling av en kärna skulle vara möjligt godtyckligt länge skulle det vara toppen, därför parallella uppgifter låter sig lösas seriellt, medan det omvända inte låter sig göras. Det enda man kan göra är att analysera fram parallellitet i befintlig uppgift. Finns ingen så hjälper inte fler beräkningsenheter.

Problemet med eponymer till lagar är att man på förhand inte kan veta om en lag är fundamental eller inte. Vissa är skämt, andra är naturlagar och en tredje kategori är lagbundenheter som helt enkelt gäller utan någon strikt formell anledning.

Denna lag är precis som du säger mer "komisk". Den är ett krasst konstaterande av en verklighet. Moores lag är en annan lagbundenhet som gäller empiriskt, utan någon riktigt stark reduktionistisk, teoretisk grund. Amdahls lag är mer matematisk till sin natur och är ovedersäglig, oomkullrunkelig och omutbar.

När man säger vilken hårdvara som behövs för en viss uppgift i framtiden, så är det första kravet att analysera vad uppgiften är i framtiden. Vad uppgiften i framtiden är beror på en mängd faktorer (som tillgänglig datorkraft, framework och vad folk efterfrågar) , det som har hänt de senaste 50åren inom datorteknik är att lösningarna blir allt mer avancerade. Notis: Apple har varit ett föredöme på att rensa gränssnitt på funktioner som för den stora skaran resulterar i bättre programvara.

Jämför Adobes Indesign med en simpel texteditor typ Edit/notepad. Där man kunde säga att det finns inget behov av fler kärnor i texteditorer för man kan inte kan parallellisera arbetet i texteditorn bättre och hänvisar till Amdahls lag.
Men då har man missat det allra grundläggande att man i nutiden inte gör samma sak i en texteditorer idag som igår, idag ska man arbeta kanske över 20 personer i samma dokument(book) samtidigt och ha en massa länkade objekt till adobe illustrator, photoshop, autocad etc i. Där folk kan uppdatera dessa länkar under tiden som man arbetar i dokumentet. Likaså kan man idag ha ett och samma dokument för flera olika språk och att man länkar in olika texter beroende på språk. (montra text kallas detta för i Indesign)

Nu går vi dock emot molnet lösningar, så det kan mycket väl innebära att framtidens textreditorer kräver mindre processorkraft på klienten än de för 20år sedan, men det beror då helt på att arbetet utförs på en helt annan dator.

Det jag säger är att alms lag etc är bra för att använda för att visa hur mycket man kan parallellisera ett problem.
Lagen säger dock inte ett skvatt om vad datorbehovet i morgon är och det ska den såklart inte hellre göra.
Det jag invänder mig emot är dock att folk använder lagen för att argumentera emot morgondagens behov inom datorteknik, där jag självklart säger att lagarna självklart begränsar vilken hårdvara som är meningsfull att ha, men det viktigaste är att ta redan på vad just uppgiften imorgon är.
Och min uppfattning är att det går emot att vi utför allt fler parallella arbetsuppgifter. Så argumentet att man inte kan göra en deluppgift snabbare, motargumenteras emot att man imorgon gör väldigt många deluppgifter.
Detta betyder dock inte att ett par hundra cpu-kärnor är bra, men 8st som jag tidigare har nämnt ser jag ej som orimligt.

Jag ger mig. Förklarar bara kortfattat.

http://en.wikipedia.org/wiki/Software_framework
Jag delar upp utvecklingsmiljön i 3 delar.
Själva utvecklingsprogram, språket och olika ramverk som man kan köpa/bygga som kommer med mängder av olika funktioner. Definitionen när något får kallas för ett framework/ramverk kan självklart diskuteras.
Fördelarna med färdiga ramverk är självklara, mindre utvecklingstid, fel etc och man superenkelt kan lägga till nya funktioner. Detta är ett stort orsak till varför programvarorna får fler funktioner utan att utvecklingskostnaden ökas, likaså varför systemkraven stiger.

Angående Alms lag så har jag aldrig motsagt mig att man kan kringgå denna för att lösa en specifik uppgift med ett specifikt givet resultat.

Mitt påstående som jag inte har något belägg för är att jag tror att programvarorna och användaren kommer utföra allt fler parallella uppgifter på datorn samtidigt. Det enda jag grundar på detta påstående är att se hur utvecklingen har gått de senaste 50åren och anta att den kommer att fortsätta åt samma håll. Molnet är dock något som helt kan ändra detta.

Jag skulle vilja påstå att det är precis tvärt om. På den gamla goda tiden körde många användare på varje dator, och de flesta körde flera program samtidigt. Sedan kom "hobby" datorer, med enanvändaroperativsystem.

Men mängden samtidiga saker man kör på en dator har inte direkt ökat sedan jag började använda PC:s 1992 iaf. Flera skärmar var ju rätt standard redan då, min sparcstation hade fyra t.ex (om än lägre upplösning, jag hade 1152x864 * 2 och 1280x1024 * 2), och man hade sitt kom, chat, emacs, xterm x 10 etc igång redan då. Jag skulle vilja påstå att det är rätt få program som tillkommit, en webbrowser eller två och spotify för min del.

Redan 94 hade vi en dator med några hundra cores på skolan (om än fyrabittars transputer-liknande saker), och vi läste parallellisering. Ditt prat om frameworks indikerar att du inte är vad som på den tiden kalledes för "datavetare", utan snarare en "systemvetare". Så jag kan se att perspektivet är rätt annorlunda.

Personligen anser jag att "frameworks" i princip alltid slöar ner utvecklande förutom kanske vid webbapplikationer (klient-side, server-side vill jag helst inte ha ett gigantiskt framework att slåss mot). Ungefär som moden inom utvecklingsmetodiker, waterfall, xp etc, så påverkar det egentligen inte hur program blir skrivna. Förutom att om man använder ett framework kan man göra samma sak med 10% mindre kod och 10x större och långsammare resultat.

Jobbar mycket med offentliga upphandlingar där vi har krav att använda vissa ramverk som både består av massa programkomponenter och byråkratiska regler.

Ja jag har aldrig använt ett ramverk/framework som är perfekt. (dock bättre än vad jag skulle åstadkomma)
Men allt handlar nästan om ekonomi idag, där det gäller att på så kort tid göra det som göras ska. Om lösningen då genom att fuska kräver lite snabbare dator, så kan lätt motiveras med att utvecklingskostnaden sjunker med några miljoner istället. -Har man uppgifter som är väldigt snarlika varandra kan man spara mycket tid och jag kodar skräddarskydda applikationer för olika system.
En annan sak är att de vill ha en enhetlig lösning, har två personer från helst skilda företag gjort olika saker så vill de tvinga oss att göra ett så snarlikt gränssnitt som möjligt.

Mjo, allt för att göra saker dyrare, och långsammare.

Jag jobbar med att utveckla system vi har skrivit från scratch, som kör på ett kluster med tusentals datorer (och ungefär 120k cores).

För oss är prestanda helt klart mycket viktigare, men även utvecklingstid.

Vi skrev (eller, på det tiden var det jag och en utvecklare för klient) systemet (Opera Mini) på under två månader, driftade det nån vecka senare med TV2-releasen i norge, och skalade sedan till ~300M användare utan att egentligen ändra grunderna i systemet (eller, ja, vi bytte storage-system (egenskrivna, så klart) tre gången det första året, men sedan dess har det varit skalbart nog om än med lite hackande).

Och vi har inte använt några "frameworks". Den totala dependencylistan vid kompilering är ganska precis opera+pike (eller, ja, de är med i byggträdet, men..), libjpegturbo, libnettle och libgmp.

F.ö: Om vi får ner cpu-förbrukningen med 10% betalar det hela utvecklingsavdelningen i tre år. Per år.

Grymt ! Vi sysslar med helt skilda saker och jag tillhör nog mer systemutvecklare som du nämnde.
Jag skulle gärna bli en riktig utvecklare, men har ej den kompetensen och kommer ej hellre få den.

Gör man som ni får man såklart betydligt bättre resultat, tveksam om sådan lösning skulle vara något för mitt område. (scadasystem från 5 till 50 miljoner i större fabriker, trafiknät m.m, där olika aktörer ska kunna gå in och pilla direkt i systemet för de har kännedom om verktygen)

Ja, i grunden är allt maskinkod men jag håller inte med dig om att "språket inte är relevant" i frågan. Ja det finns teoretiska begränsningar vad det gäller problem som inte går att dela upp och parallellisera och så vidare, men språket kan underlätta enormt vad gäller att säkerställa determinism i parallella program vilket också är en faktor att betrakta när man talar om massiva SMP system.