Hur kan människan förstöra jorden?

En möjlighet vore att styra om banorna för kometer så att de träffar av oss.

Har man tillräckligt lång tid på sig kan man göra det med hyfsat lite energi.

Vattnet på mars ser väl ut att ha försvunnit, borde inte samma sak gå att fixa på jorden? -Ja, jag vet om att vattnet kan finnas kvar under backen.

Sätter igång att bränna allt fossilt bränsle man har, och allt annat: skogsbränder osv. u name it.

Målet är att fixa en tillräckligt tät växthuseffekt som Venus!

Fast då får man knappast död på alla djur...

Att försöka utrota allt liv är nog oerhört svårt. Man måste nog mer eller mindre förstöra planeten grundligt för att se till att få död på alla bakterier.

Trycka in oss i solen kanske?

Skicka ned en atombomb i "the core"

Alla människor kan gå ihop för att manuellt ta livet av allt annat liv, man kommer ju inte behöva döda varenda levande varelse (men man kan försöka, för skojs skull) utan det borde väl räcka med att rövknulla alla jordens ekosystem så pass att alla arter självdör, det kommer ta tid, men det borde inte vara omöjligt. Därefter smäller vi av alla atombomber vi har i ett massivt kollektivt självmordsförsök så är saken biff inom ett par månader.

Härmed nominerar jag "Särmateria" till årets bästa översättning.

OnT:
Skall man verkligen döda _allt_ så måste något drastiskt till. Typ att rubba på vår planets plats i solsystemet. Skulle den komma lite närmare/längre ifrån solen så skulle ekosystemet rubbas kraftigt.

Eller om ozonlagret verkligen försvann fullständigt, då tappar vi ett rejält skydd mot rymdstrålning bland annat. Det skulle vara görbart dessutom.

Jo, men det kräver ju energi att framställa också. Kan man inte använda den energin direkt? Antagligen är det betydligt "vettigare" att, om man ändå håller på med kärnprocesser, skapa tillräckligt mycket av vanlig materia för att framställa en universellt giftig substans, om inte ingredienserna finns tillgängliga i sig självt.

Kärnvapen är fortfarande en tanke och bör inte uteslutas. De kan "saltas" med kobolt, ett koncept som faktiskt föreslagits som "domerdagsmaskin" implicit omnämnt i kultfilmen "Dr Strangelove". Sådana bomber kallas för C-bomber (för att kontrastera mot A-bomer och H-bomber) och är faktiskt en möjligt väg att förstöra nästan allt liv. Någon organism överlever alltid, antingen för att den är skyddad (av t.ex. berggrund) eller på något annat sätt är tåliga, men ingen säger att man måste använda bara en enda metod.
http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertain...

Vi får nog finna oss i att använda en kombinationsbehandling för att helt sterilisera planeten. Kärnvapen är bra att ha då, men vi får börja med att försöka döda extremofilerna, prokaryoterna och anaerobt liv.

Magkänslan säger att vi måste döda livet i rätt ordning så det inte kan bootstrappa sig självt igen. Vi måste döda oss själva sist eftersom vi inte kan lita på att våra domerdagsmaskiner klarar jobbet på egen hand.

Sedan är det ju en fråga om tid. Kan vi tillåta oss att processen tar tusentals eller miljoner år, eller har vi bråttom? Att verkligen gå in för att sätta fart på en eskalerande växthuseffekt är annars en möjlighet, men då måste vi verkligen anstränga oss och det duger nog inte med bara koldioxid. Då kan vi skapa ett självförstärkande system likt Venus, men det bör ta ett tag.

Jag gissar att det faktiskt i princip är möjligt, men kräver aktiv handling nu om inte naturen ska fås chans att återhämta sig kontinuerligt. Dödar vi oss själva för tidigt, förlorar vi slaget! Att vi av misstag släcker ut hela planeten förefaller väldigt otroligt.

Atombomber räcker gott och väl för att förinta allt liv på jorden och täcka hela stratosfären med aska/moln så att inte solens strålar når igenom och 'nuclear winter' blir resultatet.

~~
http://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_winter

Men visst, är väl alltid någon som överlever

MBY, fast vem har sagt att vi är kvar på jorden? Vi kan väl lika gärna bo i omlopp kring jorden/annan planet, samtidigt som vi dödar allt liv på jorden. Ge det hundra år och lite optimism, så går det nog alldeles utmärkt att skapa ett rymdskepp med tusen människor och invecklad teknik som är precis tillräckligt för att hålla mänskligheten vid liv.

Hm, det hade blivit en intressant science-fiction-historia... Mänskligheten/motsvarande intelligenta agenter bestämmer sig för att inte visa upp något liv för "outsiders", och väljer därför att förstöra alla bevis på liv (sånär på sig själva, men det löser de genom att gömma det sista av livet på något pyttelitet rymdskepp).

Jo, men som sagt, det räcker inte på långa vägar till att släcka ut allt liv. Det är inte ens säkert att alla människor dör, och vi är komplexa djur högt upp i näringskedjan, vilka är de som i allmänhet dör först vid svåra förändringar i miljön.

Tveksamt om en kärnvapenvinter ens kan mäta sig med en riktig asteroid, en sådan som tog kål på dinosaurierna t.ex. (och den hade dessutom hjälp av redan befintliga miljöförändringar). Ändå dog "bara" ungefär 75% av arterna (ungefär 50% av släkterna) på Jorden ut. Större massutrotningar har ägt rum, inte minst under Perm-Trias-badass-genus clensing: http://en.wikipedia.org/wiki/Permian%E2%80%93Triassic_extinct...

Ja, alltid är det någon som överlever. Att komplett sterilisera vår boll kräver noggrann eftertanke!

Och? Jag förstår inte riktigt "invändningen" om det ens är en sådan? Ska vi utrota allt så bör vi börja med det enklaste livet och jobba oss upp i biotopen. Det sista livet, så som oss och apexpredatorerna kan gå av sig självt, på grund av kollaps i de ekologiska nischerna, men vi kan inte ta kål på *allt* liv genom att börja uppifrån och ner. Vi måste således vara kvar här eller i ett rymdskepp tills ärendet är uträttat. Observera att jag syftar på någon form av [i]garanti[i] till att livet inte bootstrapar sig själv med samma common descent som vi, utan måste börja om från början. Visst, vi kan lämna planeten eller ta kål på oss själva innan och förlita oss på teknik, men vem ska verifiera?

"Syftet" med tråden var alltså, om jag förstått Ilja rätt, att vi nogsamt en gång för alla ska göra planeten komplett steril, inte att vi lämnar något åt slumpen. Frågan förtäljer inte om liv ska få bildas igen, men jag tolkar frågeställningen så att det nya livet åtminstone inte får vara släkt med det gamla. Det nya livet får inte ha samma common descent som vi har, annars blir det epic fail! Ilja får rätta mig i min tolkning, eller förtydliga, men det är iaf så jag förstått frågan.

Att bli av med vattnet är inte heller någon garanti. Hur får vi bort allt grundvatten och är vi helt säkra på att vatten inte återkommer tillräckligt fort för att extremofiler ska hålla sig kvar?

Koboltbomber i all ära, verifieringen blir det verkliga problemet. Det kan finnas kryp tiotals kilometer ner i berget eller under havsbotten.

Visst, och stranglets eller grey-goos kirrar också biffen, men vi har inte en susning om hur det ska gå till. Ej heller hur vi ska få månen (som ju avlägsnar sig) att falla ner på Jorden. Det som står tillbuds nu och inom överskådlig framtid är kärnvapen, gifter, klimatförändringar och zoonoser och pandemier (dessa tu är bara ett mellanled, vi måste ta kål på viruset också. Tekniskt sett kanske inte levande, men definitivt en stark precursor för liv).

Jag gissar att vi vill ha koboltbomber och på något sätt förgifta vatten med något inorganiskt gift, och kraftigt öka syrehalten i atmosfären. Å andra sidan vill vi nog ha ett Venusscenario, vilket kan vara svårt att kombinera med annars så för syftet eftertraktat global dimming (kärnvapenvinter eller whatever). Edit: Och jag är otålig, vill inte vänta på hypotetiska genombrott i framtiden. Det måste ske nu!

Kan vi på något sätt förhindra att allt liv från jorden en dag kommer dö ut? Skicka ut sonder är väl bara en temporär lösning som skulle kunna förlänga en kort tid?

Som jag ser det så är det svårt för oss både att förkorta eller förlänga livet på jorden någon "nämnvärt" längre tid.

Så den som vill förinta allt liv från jorden behöver inte göra ett skit, mer än att rulla tummarna och säga; -Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.