Svensk solel

Det fanns planer att dra fjärrvärme till Varberg från Ringhals men det avbröts. Det är idag olagligt att använda kärnkraft för fjärrvärme. Det är för övrigt ovanligt internationellt också. Ryssland har en del men det är det enda landet jag känner till.

Det finns för övrigt fortfarande lite kondenskraft kvar i Sverige men det är mest för topplaster för det är dyrt att köra.

Schweiz tänker jag mest på där.

Kondenskraft (de större då) står still av en mycket god anledning utöver ekonomi – miljökrav och skitiga svavelhaltiga bränslen. Men visst finns det också några gasturbiner (som kan gå på renare bränslen) som enbart producerar el också, men det är ju mest de verk som ingår i kraftreserven eller som bara drivs när det finns mycket god ekonomi för att göra så. Annars riskerar ju verk som Karlshamnsverket gå en hel del nu när kärnkraften är så osäker. Karlshamnsverket block 2 och block 3 ingår i nuvarande effektreserven både vad det gäller vintern som varit och vintern som kommer 16/17, där har vi fina oljekondensverk drivna på tjockolja. De mesta föroreningarna från sådan bränslen i Sverige är från fartyg istället, där finns det knappt ekonomi att köra något annat än bunkerolja fortfarande. Stenungsund ingår för närvarande inte i effektreserven.

Visst kan du producera enbart el från skogen också, men med enbart ångturbin blir det aldrig mer än runt 45% verkningsgrad som mest. Kombikraftverk för enbart elproduktion (ca 60% verkningsgrad) lämpar sig mer till biogas i Sverige, men värmeproduktion behövs i Sverige i alla fall vintertid så finns ingen anledning att bygga sådana verk som inte kan användas för att producera värme. Kombikraftverken som finns i Sverige producerar värme också hur som helst. De svenska verken har en total verkningsgrad på 92.5% när de också producerar värme. Sådana verk kräver dock naturgas från Nordsjön. Stora förgasningsprojekt av skog har aldrig genomförts i Sverige och skogen går bra att köra i nuvarande värme och kraftvärmeverk, kraftvärmeverk med ångturbin och inte gas/ång-kombi. Det är ju vår mest utnyttjade energiresurs efter de fossila och kärnkraften (sistnämnda räknar man normalt in värmeeffekten på). Biobränslen är ju big-business i Sverige sedan länge, eller alltid snarare. Idag har vi inte 5 meter höga vedtravar vid husen, men vi har travar med skog/flis vid värmeverken.

Ångturbiner är som sagt så relevanta idag att de t.o.m. används av termisk solkraft, den har sin relevans för alla värmekällor som kan producera höga temperaturer och kommer fortsätta vara relevant i framtiden också. Värmekällor som inte kan producera/ge höga temperaturer är inte intressant att producera el från helt enkelt, eftersom du måste ha en temperaturskillnad oavsett vad du använder.

Du får inga 45% verkningsgrad på biomassa för du kan inte köra så höga temperaturer utan att hela pannan geggar igen med aska. Det är moderna kolpannor som når så högt om du tittar på fasta bränslen. Biomassa har i sammanhanget dålig verkningsgrad just eftersom du måste hålla förbränningstemperaturerna nere på runt 700-800 grader för annars smälter du askan så den klibbar fast på insidan av pannan. Den är även frätande vilket är mindre bra. Finns alternativa pannor som till exempel fluidiserade bäddar som kan öka verkningsgraden men de är inte jättevanliga. Det brukar vara rostar för biobränslen.

Angående förgasning av biomassa så ska det bli intressant att se hur det går för GoBiGas.

@zotamedu Finns det verkligen många BIO-eldade kraftverk som inte gör fjärrvärme av "spillvärmen" från elproduktionen?

Tror inte det men verkningsgraden på el är fortfarande relativt låg för biomassa. Ska du bara tillverka el får du räkna med 25%. Du har inte samma problem med fjärrvärme eftersom du inte behöver gå högre än runt 120 grader på vattnet. Tittar man på elproduktion ligger ångtemperaturen på runt 500 grader och 150 bar i en bioeldad panna medan ett modernt kolkraftverk går upp mot 600 grader och 250-300 bar. Begränsningen där är inte förbränningstemperaturen utan stålets hållbarhet.

Självklart så når man inte det med vanliga vedeldadepannor av rostertyp, men poängen är ju att huvudfunktion är värmeproduktion där. Ångturbiner i sig kan närma sig 50% verkningsgrad i mer fördelaktiga förhållanden. Var bara en siffra för att illustrera taket. Fluidiserade bäddar är dock inget särskilt konstigt i värmeverk som kör på pellets/flis. Det är relativt vanligt för större biobränsleeldade pannor. Ska man elda avfall/blandat kör man väl däremot roster. Ska man över 50% verkningsgrad får man lov att köra kombikraftverk som kör både gasturbin och ångturbin hur som helst, men där har du att välja mellan ett verk som har 60-62% verkningsgrad (bara el) eller 92.5% verkningsgrad (el och värme). Finns det inte hushåll som kan använda sig av fjärrvärmen så kanske det finns industrier. Värmeproduktionen och värmekonsumtionen är stor i landet. Det är värt att använda värmen även om det kanske innebär att ångturbinens verkningsgrad går ner till 25-30% i ett kombikraftverk. Förgasning för kombikraftverk är mer relevant när det gäller sten/brun-kol, men det går givetvis att göra med skogsbränsle om man verkligen vill, men vi gör ju massa och papper av den istället, tidningspapper är ju på väg ut men hygienprodukter och kartong kommer vara önskvärda saker långt framöver, energitillskottet kommer ju dels från råvarorna i processen och dels från elnätet där vi fortfarande har relativt mycket kärnkraft, flyttar produktionen utomlands blir det istället att exportera massaveden och låta verk som går på fossila bränslen producera produkterna i princip, inget annat land kommer låta ett par kärnkraftreaktorer byggas bara för några massabruks skull. Det bästa man skulle kunna göra i riktigt liten skala är nog att köra ett elverk (förbränningsmotor) på gengas om man nu måste ha el från veden. Hur man än ser på det så finns ju redan skogen i energisystemet.

Tanken är god men jag som jobbar med kraftverk kan tillägga att man har beroende på processen innan ev. rökgasrening eller så sprutar man in fin vattendimma för att sänka (ta tillvara på) rökgaserna från 130 grader ner till 60 grader. Så skorstenen används redan effektivt. Rökgaserna har också får låg hastighet för att utnyttjas för turbiner. Var med att installera gas turbiner på ett nytt värmekraftverk i Göteborg för några år sedan. Totalverkningsgraden hamnade på 96,7 % vill jag minnas. Generellt sett in industriländer så är dom flesta kraftverk optimerade eller så pågår optimering för att få ut max verkningsgrad ur grejerna. Vindkraft och solkraft däremot, motverkar kraftverken som byggt för en viss körprofil med att tillverka energi när solen lyser alternativt vinden blåser. Detta medför instabilitet i kraftnätet som mycket nära har orsakat blackout i elnätet. Det kommer att ske Sanna mina ord. Norra Tyskland ger bort strömmen till kunder som förbrukar mest om dom lovar att förbruka max när så behövs (för att inte elnätet ska kollapsa).
Jag jobbar på ett tyskt multinationellt bolag som även byggt solkraftverk i storleken 300Mw, utmaningen är att få ångturbinerna att fortsätta vara i drift under natten (lång uppstartstid). Man laborerar med saltlösning som omvandlas mellan fast och flytande form som energilagring.

Ursäkta det långa inlägget

Mycket informativt, tackar! Men hur fasen går det till att solkraft/vindkraft kan orsaka blackouts?

Skickades från m.sweclockers.com