Intressant diskussion, för det hjälper till att klargöra en del saker samt att ser var jag borde bli tydligare på. Några snabba punkter så att jag inte "kör över" någon nu.
Input lag: Latens. Elektronisk fördröjning av bilden. Sker i signalkedja, kretsuppsättningar etc. Enkelt att begripa.
Responstid (specad): Hittepåsiffra på pappret. Någon Jocke på marknadsavdelningen ringde en ingenjör och frågade efter positiva siffror som såg bättre ut än närmaste konkurrentens siffror. Enkelt att lura sig på.
Responstid (faktisk): Varierar med hur kristallen ska vrida sig. Är i själva verket flera millisekundrar och är inte ett fast värde utan kan beskrivas som en icke-linjär funktion. En del moment kan kräva 30-40 ms. Det är kräver oscilloskop och för att få jämförbara värden måste man också definiera när en pixel anses vara tänd eller inte. Därav gray-to-gray (vilka nyans av grått? 50%, 60%, 70% ? etc.) black-to-white-back-to-black etc.
Overdrive: Förebyggande åtgärd för att försöka förekomma kristallernas tröghet genom att lägga an mer spänning vid vridningen. Har ofta nackdelar som att det skapar skuggor, ljusa och/eller mörka. Det går att få ned den faktiska responstiden till priset av mer skuggor.
Eftersläp: Den synliga effekten av hur kristallerna faktiskt arbetar, vilket också kan inkludera overdrive-skuggorna. Lägre faktiskt responstid är inte automatiskt bättre. Det är därför jag gillar UFO-bilderna. "Så här ser det ut" snarare än att jaga lite godtyckliga siffror.
Display lag: Vanligtvis vad man menar när man viktar input lag tillsammans faktisk responstid.
Responstid på plasma: Påstås vara mikrosekunder men är inte det i praktiken och hela tekniken är komplex. Analog och kvasidigital på samma gång. En plasma modulerar ljuspulser. För att skapa en nyans måste flera pulser skapas och halvtonsmönster appliceras. De plasma som såldes arbetar på olika sätt med frekvenser från 480 till 720 Hz (det som kallas sub-field). Räkna med att tio pulser (8 bitar + start/stop, "preamble" eller vad man kan kalla det) går åt för att skapa en nyans. Panasonic kör 600 Hz och med tio pulser är det 1/60-dels sekund för att skapa en nyans. Faktisk responstid är 16,67 ms för det är tiden det tar att modulera en nyans.
Leo Bodnar Input Lag tester: Praktisk, billig och simpel. Men det är inget oscilloskop och det finns ingen definition på var i stigtiden hos en LCD-kristall den ska räkna ljuset som "tänd". Kommer förstås räkna en plasma på första ljuspulsen, inte när den modulerat fram en hel nyans 16,7 ms senare. Lätt att lura sig där. Leo Bodnar är en bra apparat för den som vill ha en bollparksfigur.
LCD sveper radvis uppifrån och ned: Precis som CRT. Något som syns tydligt med Leo Bodnar. Det skiljer sig ganska precis med uppdateringsfrekvensen (alltså 1/60-dels sekund vid 60 Hz) när man håller mätaren i överkant jämfört med underkant. Så kör man 144 Hz är det alltså 6,94 ms fördröjning mellan översta och understa pixelraden. 16,7 millisekunder vid 60 Hz.
Följdfråga: Hur många ser, stör sig på eller märker ens av att underkanten i bilden hos en LCD ligger långt efter överkanten? Om det vid 60 Hz-spelande på en trökig 60 Hz-bildskärm är en underkant som ligger 16,7 ms efter överkanten och ingen märker detta? Hur viktigt är det då egentligen att jaga de sista millisekundrarna?
Frågan är öppen, jag har inte svaret, utan detta är på grundforskningsnivå. Någon som vill doktorera?
Upplösningen på CRT: Amorf. Att den tar emot 2000x1500 i signalen betyder inte att den återger så många pixlar. Skuggmask etc. sätter en fysisk gräns vilket enkelt kan verifieras med frekvenssvepande testmönster likt ett multiburst. Det är ganska få konsument-CRT:er som går över 1024x768 när man testar dem på det här sättet. Det blir gradvis bara allt mjukare bild.
Eftersläp på CRT: Förekommer i form av efterglöd från fosforn, så gott som alltid den gröna. Något som var väldigt vanligt på budgetskärmar. Mer efterglöd gav mindre flimmer. Men folk har nog glömt de skärmarna.
Ljusstyrka på CRT: Tja, finns en anledning till att man på nittiotalet satte sRGB till 80 nits. Det var ungefär vad en typisk CRT orkade med. Men folk har nog glömt de skärmarna. Fosfor blir inte ljusstarkare med tiden...