PDP-8/L Renovering

Detta är datorns terminal, en elektromekanisk skrivmaskin. Den skriver ut på papper och har bara STORA bokstäver. Den kan också läsa/skriva på pappersremsa som program och data lagrades på.

Här är en bit pappersremsa med ett program. En bootloader för att kunna ladda pappersremsor i ett mer packat format.

Det är många trådar kort ock tvärs. Bakplanet hade klarat sig.

Av denna typen av kretsar är hela maskinen byggd av. Så här såg det ut innan jag började.

Ungefär hundra kort består datorn av. Alla på sin plats, här innan renoveringen.

Innan man kunde bygga halvledarminnen av den typ som man använder i datorer idag så använde man ferritkärnor (järnpulver). Varje kärna kan lagra en bit. Totalt i minnet finns det 49152 kärnor. För att förstå hur smått detta är så kan man tänka på att trådarna som går igenom varje kärna är 80um tjock. En av dessa trådar hade gått av och jag var tvungen att dela ett paket med fem kretskort för att komma åt att byta en tråd som går igenom 64 kärnor. Proceduren gjordes under stereomikroskop och tråden träddes med hjälp av pincett. Man bör veta att dessa minnen byggdes för hand av kvinnor under mikroskop. Respekt.

De tre korten i mitten är de som innehåller ferriterna. På varje kort är det fyra kvadrater med 64x64 (4096) kärnor. Varje kvadrat är en bit, i minnet.

På bilden ser man också kort-kortförbindingarna som jag fick klippa sönder för att komma åt den defekta delen av minnet. 32 trådar på varje kortsida, bara att klippa löda loss och byta.

Detta är nätaggregatet under test innan det blev lagat och renoverat. Nätaggregatet är inte switchat som på moderna datorer utan linjärreglerat, därför behövs det tunga transformatorer och stora kondensatorer. Ändå är nätaggregatets 5V matning bara specificerat till 5A.

Ett inte helt ovanligt fel, ett eller flera ben på transistorn hade helt enkelt rostat av.

Här ser man mängden kort i datorn.

Detta kortet har blivit servat och testat. För att testa dessa kort som innehåller en blandning av analog och digitalteknik byggde jag en testuppkoppling.

Detta kortet innehåller två av tolv bitar av CPU:ns register. Det går alltså sex sådana här kort i datorn.

Registren som kortet har hand om är:
AC-accumulator
MB-Memory buffer
MA-Memory address
PC-Program counter

De tre översta finns representerade med varsin rad om tolv glödlampor på frontpanelen.

PDP-8/L och datorer från denna tiden hade ingen vanlig serieport med RS-232. Bitformatet är det samma men istället för +-12V som RS232 använder så använde man 0 eller 20mA. Faktum att IBM's PC från 1981 hade interfacekort som både klarade RS232 och strömslinga.

Kortet på bilden har jag konstruerat och byggt själv för att kunna använda en PC istället för Teletypen (som jag inte hade när renoveringen av PDP8:an startade). Det har sedan fått en fin låda eftersom det är 230V in på kortet!