Pepparkakshuset på 68B (Raspberry Pi)

Huset tar form

Efter mycket slit och filande så var huset äntligen klart. Trots en konkav ugnsplåt som förbjöd millimeterprecision så blev resultatet, enligt mig, helt klart godkänt.

Pyntat och klart

Enligt rådande familjetradition så är ett pepparkakshus utan minst ett par blommönster på taket inget riktigt pepparkakshus. Kreativiteten flödade och Eiffeltornets mast fick sig även en släng av den. Noterbart är att dekoreringen nästan tog lika lång tid som byggnationen av huset.

Insidan som räknas

Under huset huserar en breadboard(prototypbräda?) och självaste Raspberry Pien. Breadboarden står för strömförsörjningen till dioderna och pien. Högtalarna matas med ström från piens USB-port samt ljud från ljudutgången. Övrig utrustning på pien är en trådlös nätverksadapter. Dioderna styrs via GPIO-pinnarna på pien. Tanken är att kretsen på breadboarden ska permanent lödas på ett eget kretskort. Värt att notera är geléhallonen som är bestyckade med var sin lysdiod av grövre kaliber.

Användargränssnittet

På Raspberry Pien körs ett program skrivet i Java som sköter uppspelningen av ljud och ljus. Detta program tar som parametrar en fil innehållande ljudspår samt ljusschema. För att underlätta uppspelningsprocessen och undvika jobbiga kommandon skrev jag ett webbaserat användargränssnitt. Gränssnittet tillåter redigering av ljusschema, uppladdning av eget ljudspår, sparning av schema, inladdning av befintligt schema, med mera. Gränssnittet har även funktionalitet för att spela upp valt ljus/ljud-show på själva pepparkakshuset. Det vill säga, pepparkakshusets ljus/ljud-system kan kontrolleras via webben.

Gränssnittet in action!

Så här kan det se ut när man arbetar i gränssnittet. Längst till vänster visas samtliga anslutna enheter och bredvid en tidslinje för den valda musiken. Objekten på tidslinjen illustrerar det aktuella ljusmönstret som är under arbete. Under rubriken "Timeline" visas titeln på det aktuella ljudspåret.