Inlägg

Skulle börja med att "rensa":
högerklicka på hårddiskens ikon -> egenskaper -> diskrensning
Detta kan ju ta ett tag...

Dessutom finns där även ett extra alternativ att ta bort återställningspunkter ("rensa systemfiler" heter kanske knappen?)

Kanske har du ett gäng gömda mappar eller filer? Tryck vänster Alt när du har ett mappfönster öppet, så borde en meny dyka upp i överkant. Kommer inte ihåg om det var visningsalternativ eller något annat namn.... men där finns alternativet att "visa dolda mappar och filer".

Mauk, om du läser min text medans du nynnar "bla bla bla" så blir det ännu svårare att förstå vad jag skriver. Allt du brusar upp dig över är åsikter du tillskriver mig, utan att jag yttrat (eller äger) dessa. Det är ganska roande att diskutera på din nivå, men ungefär lika lärorikt som att sitta och stirra på en vägg medans man lyssnar på syrsor spela sin kvällstrudelutt.

Ja, det är sällan man aktivt reflekterar över sina motivationer eller sina svagheter (annars hade ju psykologi, sociologi, politik och ekonomi varit väldigt annorlunda ämnen). Det är tillochmed svårt att veta exakt vad som driver de egna besluten. Hjärnan har ju ganska ofta fattat beslut innan medvetandet får reda på det (se denna studie från Nature Neuroscience, eller om den är betalväggad så popvet sammanfattning här, även t ex. "Thinking fast, thinking slow" - som visserligen har fått en del kritik, har likväl en del bra poänger (Nobelprisad författare); eller se denna artikel för ett fönster in i fältet, eller wiki - särskilt denna del).

Ja, ja, och ja. Håller med helt - detta var precis mina poänger från blrjan. Det går inte att räkna så eftersom variablerna i uträkningen alla är beroende på varandra. Gör man det enkelt och säger att "alla kopior är skyldiga mig X kronor" så blir det Y kopior × X pris = YX summa pengar. Då handlar det inte om "förlusten" som piratkopieringen medfört, utan om att enskilt upphovsrättsbrott värderas till X kronor, och att det därför föreligger en skuld från piraten/rna till ägaren. Även denna summa är arbiträr av flera skäl, men uträkningen underlättas av att flera upphovsrättsägare går samman och då kan göra gemensamma "claims". Att det inte handlar om förluster är just att det inte är en egentlig marknad (den är utanför gängse system) och då börjar det handla om kompensation och straff istället.

Ändring av synsätt gäller samhället i stort (annars hade det inte varit ett så spritt problem). Det innefattar människor som jobbar med produktion (som kan piratkopieras), de stora fiskarna som äger rättigheterna, såväl som "piraterna". Därför snackar jag affärsmodeller så mycket. Argument för att ändra beteende genom lagförändring, som har stor potential till att slå för brett och hårt, ville jag nyansera med mina inlägg. Affärsmodeller kontrolleras direkt av producenter och distributörer, och därför har de all makt att själva justera dessa till något häftigt som fungerar jättebra. Lagen är för mig ett senare mål att ge sig på (särskilt eftersom den redan är implementerad i frågan), och teoretiska utlägg om hutlösa pengasummor ändrar inte min prioriteringsordning.

Och till din sista poäng säger jag, nej, det faller mig inte i smaken. Men företagen får självklart göra med sina produkter hur de vill. Min frihet som konsument gör att jag sälv väljer om det är värt besväret för att se en film eller använda ett program. Återigen en anledning till varför jag upprepat fokuserat på hur företagen väljer att göra sina affärer... bra lösningar = nöjda kunder = fett med cash.

och en till som du kanske kan tänkas förstå: http://www.dummies.com/education/psychology/important-theorie...

Ja, jag hittar på. Typiskt att du såg genom min textvägg. Mer skoj att läsa här: https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_cognitive_biases
Ja, rättfärdigande är vi människor duktiga på. Se tidigare länk.
Ja, olika brott har olika "värden" på straffskalan och olika namn.
Ja, det finns många exempel på detta (https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_criminal_justice)
"Målsättningen är att alla brott ska motarbetas"???? Jaaaaa, annars hade det ju troligen inte varit olagligt, eller hur?

Fyfan va bra skrivet. Varför öppnade du inte med detta!? Det hade sparat mig minst två timmar...
Jag håller med dig i det du skriver. Om du inte förstår varför ICA-exemplet är dåligt så blir det svårt att förtydliga mer än jag redan försökt. Din poäng är tydlig när du skriver extra enkelt så att en moron som jag kan fatta hur du tänker.

Men din fråga kvarstår ändå...

Och jag kan väl summera delar av textväggarna i enklar punkter. Alla bidrar mer eller mindre för att upphovsrättsbrott i form av exempelvis nedladdning av filer via sajter som pbay hamnar i en helt betydligt mer trivial kategori än stöld.

Om vi antar att vi börjar med ståndpunkten att stöld och upphovsrättsbrott har lika hög tröskel för en viss individ, och följer några resonemang som sänker tröskeln för att ladda ner en torrent...

• Anonymt klickande + maxa bandbredden = fil på datorn utan krusiduller. smidigt. Tröskeln till brottet sänks nog inte, men enkelheten lockar.

• Brott med låg risk = tröskelsänkning.

• Aktivitet som (för en person vid ett tillfälle) orsakar försumbar skada = sänkt tröskel.

• När man ser att man är 1 av 10 000 "leechers" = sänkt tröskel.

• Det är ju stor skillnad mot att sitta på bio och filma, cracka ett kopieringsskydd och tillgängliggöra det med en kopia av produkten, eller ladda upp t ex. en "reviewer's copy" för allmän spridning. Relativisering = sänkt tröskel.

• Stöld förstör för ägaren, kopiering förstör mindre (är vi ju överrens om, eftersom 1 kopia != 1 såld produkt (kanske 0.2-0.8?).

• Stöld stoppar möjligheten för ägaren att använda produkten igen, kopiering öppnar för möjlighen att fler som annars inte haft tillgång får det (individer som annars inte kunnat köpa, eller som annars inte vetat att de ville ha produkten) -> sänkt tröskel.

• Företagen förstår såklart dessa aspekter. De försvårar för licensfri produkthantering -> mer komplexa och begränsande produkter (t ex genom DRM) -> straffar laglydiga inköp på olika sätt (finns diverse exempel) = sänkt tröskel.

• Kopieringen (av mjukvara) tillåter oinskränkt test av programmet hur, och när, man vill. "Unlimited demo" utan registrering, tidtagning eller påminnelsespam. Kopiering av film: se om det är värt att köpa/se på bio utan att känna sig lurad på pengarna. = sänkta trösklar.

• "Crackade" program oftast utan diverse licenshanterare eller andra inskränkande program som körs i bakgrunden = funkar bättre, snabbare (framförallt spel) = sänkt tröskel.

• Kampen flyttar till samhällsnivå: företag går ihop och använder rättssystemet för att justera lagar och myndighetsprioriteringar -> siktar högt -> kostar samhällsresurser -> skapar starka motreaktioner -> sidor polariseras och demoniseras = tröskeln sänks

• Nya affärsmodeller dyker upp, som tar hänsyn till piratkopieringens verklighet (tröskeln höjs!)-> utmanar vedertagna självklarheter inom marknadsområdet -> motarbetas från etablerade ägare eftersom vinstmodellen justeras -> sämre produktutbud -> uppfyller inte användarförväntningar = sänkt tröskel

• Inskränkt internet pga lobbyism för att få bukt på piratkopiering -> motreaktion från digitaliseringsentusiaster och nätaktivister, med bidrag från ökat missnöje mot medier och politiker (orelaterade samhällsproblem) -> ställningstaganden förstärks = justerar tröskeln.

• "Det är ingen rättighet att få se vad man vill närsomhelst" --- "vem är du att tala om för mig att jag inte får kopiera dvd:n jag köpte till min telefon? vem är du att bestämma att jag måste godkänna att du får bestämma hur jag använder programmet i min egen dator?"

Efter flera varv av samma resonemang tror jag vi kan konstatera att trösklarna för de två brotten kanske inte är lika höga. Om man alls inte har tänkt på, eller exponerats för, pirakopiering som fenomen så är förmodligen båda delar odiskutabelt fel. Om man redan har en stöld-karriär så är nog upphovsrättsbrott ingen moralisk puckel. Men bara för att man är för fri kopiering (oavsett IP-rätt) följer det inte att man kan tänka sig en liten stöldvåg.

Du menar väl inte att beslut om piratkopiering generellt sker i ett vakum, där alla aspekter kring samhällsfrågor och ekonomi och diverse ställningstagande är helt bortkopplade? Om man anser att det är fel så är man svag om man gör det ändå. Men hur många är aldrig svaga? Särskilt med tanke på hur verkligheten ser ut i frågan.

Du frågar hur det är möjligt att så många piratkopierar. Take your pick.

För mig är det svårt att se hur ALL piratkopiering skulle stävjas utan en ordentligt dystopisk kontroll av informationsflödet på internet. Jag lever hellre i världen med piratkopiering än det andra alternativet. Båda kommer att utvecklas vidare och hitta någon form av balans. Det gäller för alla aktörer att lära sig leva med verkligheten, och kämpa för det som leder framåt. Snacket om den dåliga kalkylen för spotify, den oinskränkta rätten att behålla vilken företagsmodell man vill, eller viljan att få allt gratis är aspekter som snart är historiska bisaker. Var produktiv och jobba med det som fungerar så får vi bättre produkter, mer jobb och bättre verktyg och underhållning.

Vad är egentligen den faktiska kostnaden för piratkopieringen idag? När tror DU att det tar slut?

Oj vad du tar i.
Diverse avtal kan ge mig rätt till någon annas verk. Tänker du på någon särskilt krånglig variant, eller?

Och det andra du skriver är väl inte paradoxalt? Annars låter det som du menar att vi antingen får ha upphovsrätt eller integritet, men att de två inte kan förekomma samtidigt.

Först och främst: kul att vi efter bara några timmar kommer till en punkt där vi (tror jag) båda ser tydligt att vi håller med varandra mer än vi inte håller med varandra.

Vi skiljer oss i att du är starkare troende att nettoeffekten, allt sammantaget, är negativ för inkomst. Det låter ju inte orimligt, men självklarheten är för mig inte lika solklar. Vi är båda överrens om att ökad exponering i sig är ett värde, och att det ökar av piratkopiering, även om du verkar luta åt att den effekten är försumbar, marginell eller ovidkommande för "the bottom line". Detta tror jag dock hela PR industrin skulle anse vore att underskatta exponering.

Du lägger också en hel del illvilja i förekomsten av piratkopiering. Bästa förklaringsmodellerna jag har hört om lägger stor vikt vid tillgånglighet. Det rimmar också med kommentarer som säger "ge mig bara ett netflix som har allt" och liknande.... och bästa förklaringen till spotifys marknadsframgång. Det betyder att komponenten av illvilja snarare består av det som kan kallas "common mischief" eller snarlika mekanismer som ligger bakom att man kan tänka sig köra 80 på 70-väg, 130 på 110-väg osv. Jag tror mycket mer på människan som i grunden inte är perfekt, och detta är ett typiskt sådant yttrande. Att tillskriva fenomenet för mycket "politisk aktivism" och reaktionära baktankar är nog en vinkling som blir starkare eftersom de flesta som tar debatten är just av mer utanförliggande åsikter, några standardavvikelser bort från medelsvensson.

Bekvämlighet är ju en tämligen universell grej bland folk. Därför är tillgänglighet, eller affärsmodeller, en så stor diskussionspunkt inom ämnet. Precis som fenomenet, eller numer: strategin, "gamification", och området game theory, så finns geniala sätt att utveckla affärsmodeller i takt med förändrad kultur och ökad kunskap om beteende (ekonomi, psykjologi, sociologi). Men med gemensamma intresseorganisationer, inte olikt t ex oljeindustrin, tobaksindustrin, elindustrin eller andra samlingar av företag med liknande produkter och önskemål, så blir ibland marknadsaktörerna nära nog ett monopol i många avseenden. Detta tror jag ligger bakom mycket av stelheten och likheterna i det du menar på är "beslut som producenten själv har rätt att ta", och det jag menar är "stela affärsmodeller och strategier som etablerade aktörer egentligen inte vågar bryta" (eftersom beslutet att bryta är en individs, medans vidareutveckling av existerande arbetssätt är att fortsätta längs med redan etablerade vägar och därmed karriärsmässigt okontroversiellt). Du får det verkligen att låta som att t ex Kevin Feige, själv sitter och grunnar på vem han tycker ska få se filmen och inte, och när. Han frångår väl sällan företagspolicy, och har kanske inte alls särskilt starka åsikter om sådant som vi diskuterar, bortom de aspekter vi redan tacklat: vinstdrivande företagsamhet för att visa bra siffror för delägarna.

Klimatpåverkan är nog viktigare och tydligare exempel än piratkopieringen på hur mänskligt beteende kan te sig kontraproduktivt. Men en hel del överreaktioner, precis som inom kost och motionsindustrin, svenska pedagogiska modeller, genusaktivism eller ekologisk konsumentpolitik, leder till tämligen kraftiga mot-motreaktioner. Ett vanligt påstått exempel på sådana drivkrafter är Trumps valresultat, även om jag själv inte vet i stor utsträckning missnöjesröster bidrog. SDs framfart tillskrivs också ofta missnöje mot vedertagen mainstream; "om man inte är del av lösningen är man del av problemet" - "ta ditt ansvar, välj det som är rätt". Det låter ju så rimligt tills det kommer till nivån "trött på att bli beskylld för XYZ världsproblem, jag gör så mycket jag orkar".

Till sist "att revertera till treåringsnivå" är ju inget som är unikt för diskussionen om piratkopiering. Öppna valfri tidning, gå ut på sociala medier eller försök diskutera (insert issue here) i fikarummet. "Omoget" is all around us. Jag flyger ju själv mellan nivåerna med alla smygdissar och insinueringar jag lägger in. Det är ju känslorna som ges mer eller mindre utrymme, balanserat av tålmodighet och välvilja. Men min kvota av skitsnackstolerans är efter 1 år av Trumpnyheter, Brexitmesserschmittande, femtio11 terroristattacksanalyser, är så långt överstigen att jag bara måste se om det går att föra en konstruktiv diskussion någon gång någonsin med folk jag inte känner om något jag ändå har följt ett tag. Hade swec haft en tråd om akademisk publicering eller relativiseringens roll inom naturvetenskaperna så hade jag nog fått hjärblödning mitt i en fasansfullt känslomässig mening. Nivån på dessa trådar, generellt, påminner mig om apple/mac vs ms/pc, nvidia vs ati (sedermera amd), men det sprider sig som en löpeld.

Tack för att du tog dig tid, Ingetledigtnamn. Men du har fortfarande inte förklarat varför snatteri på ica är likställt med nedladdning av en olagliga kopia via pbay. Eftersom du menar att den FYSISKA skillnaden inte spelar roll (därav exemplet med magiska skjortan, och "the DVD-ultimatum"), så måste jag tolka det som att det är etiska principer som du tänker på: att tillskansa sig något man inte har laglig rätt till. I det fallet låter det som att du egentligen tänker att rätt och fel är samma distinktion som lagligt och olagligt. Det köper inte jag, och det finns väldigt enkla exempel på varför de inte är samma sak (lagar beror på vad någon bestämmer är lagligt, oavsett om denne personen tänker på rätt eller fel - så en absolut lag kräver väl en absolut lagstiftare?). Samtidigt kan vi komma ner till att du tror på det och det gör inte jag, och då får vi fortsätta diskussionen med den vetskapen.

Bra inlägg.
Jag tycker det är hårt att påstå att "steamargumentet" är skit. Det är ju principiellt samma argument som "spotifyargumentet". Båda har bevisligen minskat respektive mediekategorins piratkopieringsnivåer, och ökad andelen laglig konsumption. Nu är dessa siffror mycket svårare att få tag på för steam än för spotify (statistiken är mer unik för enskilda spel än för enskilda låtar). Men tjänsternas tillgänglighet minskar piratkonsumptionen. Steam är gratis, och där betalar du per spel, medans spotify kostar månadsavgift som fördelas till det du konsummerar. HBO drar in bra med stålars, och de lägger ändå ut t ex John Oliver gratis på youtube. Att påstå att affärsmodell (tillgänglighet) inte spelar in på "svart" konsumtion är nog tämligen motbevisat.

Onekligen finns fler kopior av alla spel än vad som sålts lagligt, och piratkopiering finns säkert kvar sålänge det är tekniskt möjligt. Men många stör sig, jag själv inkluderat, på att det finns bevisligt effektiva affärsmodeller (ur konsumenthänseende, t ex spotify) som är smidigare än piratkopiering, men som ändå inte riktigt verkar fungera pga av inkompatibilitet med den väletablerade affärskultur högre upp i kedjan (licensmodellerna tänker jag på) som är så stela att deras förespråkare hellre försöker genomföra lagändringar än affärsstrategiska förändringar.

Jag väljer att lägga tid på dessa inlägg, inte bara för att det är skön mental avkoppling, utan för att nyansera det påstodda allvaret i den världshotande piratverksamhet som bortskämda förortsfjortisar gör sig skyldig till. Den svartvita argumentationen som lobbas fram i media och i almedalen leder till förändringar i lagens sätt att hantera informationsflödet via internet. Pbay-rättegången har ju redan lett till att vi har en stor röd avstängningsknapp för valfri hemsida (tekniskt/lagmässigt). Detta är inte i proportion till brottet. Enligt mig.

Det finns en del att spinna vidare på, på det jag saxat bort ur ditt inlägg, men vi är nog båda rätt så spretiga redan, så jag väljer att fokusera på sådant där vi kanske lyckas komma framåt i diskursen... jag är ärlig när jag säger att jag inte sätter stolthet som motivator för att vinna argument (detta eller andra), utan för mig handlar det ofta om att jag hör så underliga resonemang som flätas samman.

Å ena sidan så är det olagligt att stjäla, men alla som har en cykel i sverige har minst ett cykellås med sig. Och ändå stjäls det cyklar åt höger och vänster. Kriminalitet är verkligheten, och lagens "långa" arm (... kanske ska det heta sveriges arma långa lag?) sätter gränser för vad som är kriminellt eller inte, och det ändras delvis med tiden. Staten har (på papper iaf) ett våldsmonopol genom polismyndigheten som vi som Svenska medborgare helt enkelt måste förhålla oss till.

Det är starten för att tala om brott och straff i verkligheten.

Sedan kan man, och bör, gå in på de detaljer man vill debattera för att endera göra något lagligt eller olagligt, och vilka straffskalor som är rimliga givet sin syn på straff kontra rehabilitering osv. Häri ligger mycket idealism, åsikter, övertygelser och tyvärr alldeles för lite evidens.

I det läget kan man fundera på vilken "etisk" grund man själv väljer att applicera på problemet, och vilka hänsyn som tas i sina resonemang. Hänsyn inkluderar de antaganden man gör, eftersom det är rimligt att förstå att det är oerhört svårt att vara fullt insatt i alla aspekter av komplexa problem som rör människor i sammhället.

När det kommer till internet så har många myndigheter varit, och är fortfarande, oerhört oförberedda och oförstående. Man har alltid varit långt efter utvecklingen när det kommer till nya fenomen som faktiskt direkt överlappar med "analoga" motsvarigheter. Ett av de största problemen har varit det geografiska gränslösheten som plötsligen erbjuds, vilken har satt ett lands självbestämmande gentemot varor, tjänster, skatter och innehåll ur spel. Många saker har varit positiva, och många utmanande. Jämför t ex klassisk valutareglering med digital valuta, eller nationella brandväggar mot VPN-tjänster, eller privatkopiering mot internetbaserade vänskapskretsar.... osv. Interpols förmåga att spåra barnporrsnätverk är ju mycket bättre när lagarna tillåter ett specifikt samarbete och när fenomenet använder sig av olika spårbara nätverkslösningar. Harmonisering och digitalisering av finansiella instrument och konton erbjuder också internationella samarbeten vad gäller skattekontroll. Sjukvården har mycket att hämta, dels i kontakt mellan patient och vårdnadsgivare, eller klinik och diagnostiker. Mycket av "beta-testandet" som bör göras i dessa avseenden hindras, på gott och ont, av att lagen tar tid att anpassa.

Att växa upp i ett land som tillåter opium men inte alkohol är inte konstigare än att växa upp i ett land som tillåter tvärtom. Men att leva i en tid när ett land vill ställa om från det ena till det andra kan vara väldigt konstigt. Men många av oss minns skillnaden i interkontintalflygningar när rökning förbjöds ombord. Välkommet (jag röker inte)! Några decennier senare blev det stopp på rökning i baren/klubben, och även om det blev en del knorr så var det i stort sett mycket lyckat och välkommet. Gå in på ett café i Wien och andas in bordsgrannens andrahandsrök och njut av vetskapen att du slipper det hemma i sverige.

Nu finns det säkert folk som tycker att rökning kanske borde vara ok ändå, att lagen är felaktig. Men det verkar inte vara något som är ett samhällsproblem idag. Rökning ger trots allt andra människor cancer.

Nedladdning, som vi talar om, är idag olaglig. Upphovsrättsskydd osv. Det finns flera som talar om hur detta är fel och kopiering borde bli lagligt. Jag lyssnar gärna på vad dessa individer har att säga, men ser inte själv vilka argument som faktiskt stöder det i någon praktisk utsträckning.

Så för att komma till kärnan av ditt problematiserande:

Skadelösa: det är inte universellt bevisat, heller ej fullt logiskt, att allt som piratkopieras (jag begränsar mig nu till film, musik och programvaror via digital, icke-förstörande, kopiering - det som åsyftas med piratebay osv) medför en nettoskada i alla fall. Äns en majoritet av fallen.

Exempel: John Oliver & HBO - https://www.quora.com/Why-does-HBO-allow-John-Olivers-Last-We...

Ett exempel... Adobe har ryktats tidigt vara OK med olaglig kopiering (sent -90tal) eftersom de förstod att unga användare inte hade råd med mjukvaran, generellt inte använde den kommersiellt, och skulle lära sig photoshop bättre än några av konkurrenternas program. Eftersom dessa tidiga och unga pirater erkändes som individer som med hög sannolikhet skulle fortsätta använda bildbehandling framledes så kunde Adobe räkna med att vara företag #1 att sälja sina program till dessa individer när de väl jobbar på företag osv. Vet inte vad sanningshalten är, men det verkade etablerat på den tiden iaf. Och det funkade på mig och många av mina vänner...

Att du därför uttrycker dig så svart-vitt gör att jag vill svara dig och nyansera din åsikt, inte att polarisera diskussionen så att du inte kan släppa efter eller öppna dig för att se lite mer nyanserat på verkligheten. Vi står ändå uppenbarligen på samma sida lagen (tror att adobekopiering via hemlig bbs på 90talet är preskriberat - det var dessutom inte i sverige - och ja, telefonräkningen blev dyr, men inte lika dyrt som programmet).

Och din sista poäng försökte jag förklara med både en variant av kulturrelativism (se ovan), och med etik och psykologi (föregående inlägg).

Ta t ex. "eye for an eye" principen, som syftar till att straff skall stå i proportion till brottet (inte hämnd, som många tror - öga för ett öga, inte huvud för ett öga exempelvis). Så om jag laddar ner en film som jag kunnat köpa för 100:-, så har jag orsakat kanske 20:- i skada för filmägaren, beroende på intäktsmodellen, och viss skada fördelat över alla de möjliga ställen där jag kunnat köpa produkten, och viss skada för att jag bidragit till svarta marknaden (mycket av detta är i princip okvantifierbart eller så lite att det är försumbart). Sedan kan man tänka sig kostnader för advokater osv om jag blir dömd. Men beskrivs ofta också att den lagliga tillgängligheten är så dålig att nedladdning av olaglig kopia är enda sättet att rimligen få tag i produkten. Då är ju skadan gentemot utvecklaren eller licensägaren i princip noll.
Brottet jag gör mig skyldig till är alltså egentligen oerhört litet, fall till fall och film till film. Vad är ett rimligt straff för detta? Motiverar det extra polisresurser, politiska arbetstimmar osv.... alltså ansenliga summor skattemedel?

Man kan ju absolut säga JA till det, eftersom det rör sig om så stora volymer totalt sett. Det kan anses vara ett samhällsproblem. Men jag anser inte att det motiverar inskränkningar på den personliga integriteten som har varit det huvudsakliga svaret på detta problem.
Warner brothers och deras jägare ska inte ha tillstånd att söka igenom min internettrafik, lägga in spionprogram på min dator eller tvinga mig att delge privat information för att de skall kunna avgöra om jag uppfyller deras krav eller ej. Självklart finns det DRM som följer med mjukvara (t ex licenservrar, kopieringsskydd, diverse minnessökare osv) men sådant väljer jag ju själv om jag vill köpa/installera (använda programmet eller inte).

När bredbandsbolaget blir tvingade, av staten - mina representanter och förvaltare, att censurera hemsidor som jag vill besöka så är vi jävligt illa ute. Detta står absolut inte i proportion till brottet att ladda ner en film eller fem, eller hundra. Det öppnar upp för hemska möjligheter, precis som inskränkandet av rätten att tala fritt. Jag vill hävda att en stor skuld till denna typ av inskränkande på internet kommer från drivkrafter inom antipiratlobbyn med starka intressenter inom mediebranschen (läs: hollywood). Tyskland har det visst värre än sverige i det avseendet.

Det finns alltså verkligen starka sätt att motivera för sig själv varför den skada man orsakar är försumbar, trots en moralisk kompass som visar att man i princip gör fel... den andre parten (dessutom opersonlig och långt bortom ens sociala tillhörighet) orsakar långt mycket mer skada, och är för envist inkörd på förstörelse för att vilja satsa på konstruktiva lösningar. Kort och gott en illa agerande psykopat med oproportionerlig makt. Här finns en beskrivning av idén inom etik/psykologin...

Vi har dessutom redan flera exempel (spotify, steam, netflix osv) där moderniserade och effektiva affärsmodeller kan lösa de påstodda problemen med piratkopiering. Att inskränka mina rättigheter innan denna anpassning sker är för mig lätt att förstå ur klassisk företagsstrategiskt tänk, men historien har redan visat att fenomenet "market disruption" innebär tydliga exempel att följa. Introduktionen av minitaxi i malmö medförde ju enorma konflikter, men de vann klart och tydligt. Introduktionen av uber i sverige är idag nästan helt omöjlig, eftersom regleringar kring taxiverksamhet gör modellen olaglig (jag kan inte extraknäcka som taxichaffis utan taxikort, alltså konkurrera uber om personal med alla taxibolag och då försvinner stora delar av vinsten med extraknäckandet för föraren, och stora fördelar för kunden infinner sig inte, och då kommer heller inte övriga förbättringar som uber hade kommit med - tex appen, systemen och smidigheten - att vara något som övriga taxibolag behöver förhålla sig till. marknaden får inte den förnyelse som annars hade "påtvingats" av marknadskrafterna).
Min poäng är samma som redan upprepats otaliga gånger... nya affärsmodeller kan spöa skiten ur de gamla, och förbättra för såväl företagen som kunderna. Men det kostar en omställning, och den omställningen förhalas genom att investera i att jobba för att anpassa marknadsregleringen till den gamla modellen och försvåra för nya modeller som istället kallas "disruption".

Moraliskt rätt eller fel? Ja, det beror på hur man argumenterar.
Konsekvensetiskt, utilitaristiskt, deontologiskt...

Är det fel att bryta mot lagen? Det borde vara JA i alla tre fall, men det är det såklart inte, eftersom verkligheten är så varierad.
Är det fel att piratkopiera? Ja, och nej, och det beror på definitionerna.
Är det olagligt att piratkopiera? Japp. Men man får privatkopiera. Så kopieringen i sig är inte olaglig, utan det beror på kontextet som kopieringen sker i.
Är straffen som utdelats hittills i pbay och swefilm osv i proportion till brotten? Jag tycker inte det, men det tycker visst rättsväsendet.
Är rättsväsendet kunnig i ämnet? De borde vara det, men i en del intervjuer och uttalanden har viktiga personer inte övertygat mig om deras insyn i tekniken eller dess relevans för målet.
Är rättsväsendet neutralt/ojävigt? Hoppas det, men återigen finns för många antydan till intressekonflikter som inte behandlats på ett för mig övertygande sätt.
Försöker problemet med piratkopiering lösas på ett bra sätt? Delvis... amazon, viaplay, hbo kommer alla från etablerade företag som breddar sin affärsmodell. De tjänar rätt så bra på det. Men Sony music, hollywood, och hela gänget verkar jobba i motsatt riktning. Svenska myndigheters trubbiga och ineffektiva behandling av problemet verkar inte heller vara superbra. Som land har vi (tämligen objektivt) betydligt viktigare problem att jobba på än piratebay. Hellre jobba på att lösa våldtäkter än nedladdningar OM VI NU MÅSTE VÄLJA. Beslutet att blockera hemsidor med motivation att en hemsida tillgängliggör upphovsrättsintrång är ju att sätta ribban ganska lågt. När terroristhemsidor stängs ner är SD-hemsidor inte långt borta, och inte heller t ex erowid eller realdoll, bonsai kittens eller mustang wanted. Vill vi ha avstängningsknappen så lättillgänglig när Donald Trumpsson eler Kim Jong-son blir statsminister?

Om du får två val, vilket skulle du välja:
jag tar din BlueRay/DVD-samling, eller att jag rippar den utan att du märker det ?

I ena fallet blandar vi in en ICA-handlare som köper en sak som skall säljas vidare, och stölden av den saken sätter stopp för dessa planer och gör att du kostar ICA handlaren dennes inköpspris, minus momsavdrag, och eventuellt pålägg som ICA-handlaren bestämt sig för (prislappen). I andra fallet är vi tillbaka till föregående inlägg om inkomstbortfall och skadlig åverkan osv...

Om du frågar vad skillnad är MORALISKT... så är det det jag spenderat en timme på. Se tidigare textmassa...

Jag inser ju nu iofs att det är olyckligt att vi diskuterar film så specifikt, eftersom du är programmerare. Programvarupiracy berör lite andra aspekter än film. Du väljer själv om du vill fortsätta diskussionen åt det hållet....

Vad jag förstår så är det upp till företagen, enligt lagen. Piratkopiering är ju olagligt...
Men det betyder inte att piratkopiering som förekommer kan ha mer positivt än negativt värde.

Agreed.

Inte samma sak. Lokalerna, tillstånden, brandsäkerhet osv sätter stopp för sånt (om bion är full t ex). Men om jag känner biografägaren så är några gratistitt då och då inget konstigt.

Dessutom är "målgruppsargumentet" inte en ursäkt att inte betala för sig, utan en beskrivning av varför det beräknade inkomstbortfallet (baserat på beräknad inkomst som inkluderar målgruppsanalys, dvs del av marknadsanalysen) kan vara 100% likaväl som 0% rätt. Utan hänsyn taget till felmarginalerna kring den beräknade inkomsten för ett givet verk så blir skadeståndskraven för ev inkomstbortfall för höga. "Målgruppsargumentet" är bara en enkel illustration av varför beräkningen lätt blir helt fel.

Du använder likväl jämförelser med snatteri/stöld trots att du erkänner att stöld och kopiering inte är samma sak. Därför kommenterade jag ogillandet av att länka dessa så kraftigt som du gör. Kopiering skadar inget fysiskt, utan som värst "intangibles". Lägg argumenten och exemplen på den nivån fortsättningsvis.

Och igen: piratkopiering är olagligt. Men piratkopierade alster och inkomstbortfall per enhet är inte 1:1. Om vi nu ser att folk är villiga att betala men inte har tillgång till produkten så är inkomstbortfallet i detta läge en konstnad som bör läggas på rättighetsägaren (ni hade kunnat sälja 3 miljon exemplar mer, men väljer att låsa denna marknad -> förlust av potentiell inkomst). Men eftersom det är ett beslut som finns med i budgetberäkningen är det tekniskt sett inget bortfall, precis som det inte går att säga att alla nedladdningar som görs av folk är del av målgruppen (som är tänkt att stå för inkomsten från filmen, dvs betalande kunder som kan tänkas välja att köpa filmupplevelsen).

Vad är egentligen ett rimligt antagande? Om det finns 100 miljoner olagliga kopior av Spectre, hur många är duplikat? Alltså, har laddats ner av samma individ flera ggr, pga kvalitetsändringar, olika datorer osv.. Hur stor andel av nedladdningarna sker av folk som faktiskt redan har köpt filmen? (tex, svårare att rippa DVDn till datorn pga DRM än att ladda ner 720p filen)-> detta kan i vissa fall vara olagligt, men betyder INTE NÖDVÄNDIGTVIS inkomstbortfall. Hur många som kan ladda ner bor i regioner där filmen aldrig släpps (t ex av politiska skäl)? Hur många laddas ner av personer som inte har pengarna att köpa originalet? Ska vi anta att 50% av nedladdningarna hade genererat inkomst om möjligheten til nedladdning inte fanns? 20%? 90%?

Det är olagligt, och kan tyckas omoraliskt, att kopiera något du inte har rätt till. Men för mig är det fullständigt begripligt hur en (potentiellt mild) omoralisk handling inte känns fel - om den är riktas mot en psykopat (juridisk person) som ljuger, mutar, hotar och använder sin betydande styrka för att sabotera istället för att konstruera, och har klorna i människor som skall vara i rikets (folkets) tjänst och jobbar i det yttersta för att kriminalisera en stor grupp minderåriga och unga vuxna. Det är ju i detta som oförståelsen på båda sidor av diskussionen ligger.

Ja, nu flyttar du exemplet från dig till den du köpte skjortan av. Det var väl inte meningen med exemplet från min sida eftersom det antog dig som enda källa till skjortan. Och det skulle illustrera skillnaden mellan att ta en CD från ICA och dra en torrent.

Men ok, exemplet du ger nu handlar egentligen om t ex enskild konstnär/indiefilm osv, där kopiering av det enda sålda verket skulle medföra att alla som ville fick se ffilmen utan att generera någon inkomst till skaparen vilket medför att skaparen måste byta jobb. Ja, det rimmar med argumenten som intresseorganisationerna rabblar om hur ansträngd marknaden har blivit osv och att det kommer att göra framtida produktion omöjlig. Men historisk data stödjer inte detta. Alla stora filmbolag har ökat sina vinster, filmer slår försäljningsrekord och marknaden är på det stora hela väldigt hälsosam. Hur skulle de annars ha råd att lobba så mycket som de gör? Massproducera så mycket dyra filmer med ganska tama teman? Vad gäller små aktörer så vet jag inte några exempel på rak arm där någon har satts i konkurs pga olagliga nedladdningar, men det är inte omöjligt att det hänt. Det finns flera olika affärsmodeller som minskar problemen med inkomstbortfall pga nedladdningar, t ex (valbart anonyma) donationsknappar på hemsidor, crowdfunding, regionsupplåsning, tillgänglighet via internet med valfri kvalitet, "enhanced experiences" eller annat bonusmaterial, bättre PR genom t ex sociala medier (tillbaka till influencers), publika och/eller nischade visningar, dessutom kan innehållet vara av sådan art att stimulera till givmildhet, eller användning av produktplaceringar eller subtil marknadsföring, presentation av moraliska aspekter osv. Generellt är frivillig öppenhet en bättre strategi än försök till att stävja ofrivillig öppenhet.

Jag tror du missade mitt inlägg direkt efter mitt första respons till dig. Där har jag tittat på några netflix-siffror. Top 5 filmer som du nämner faller enkelt inom Netflix budget för 2017 för filmproduktion. Där betalar snittanvändaren runt 80:-/mån (svenskar betalar ju mer än snittet av deras 100 miljoner subscribers). Ditt antagande är fel, och underskattar fullkomligt summan pengar som flyger runt. Att 8 miljarder kronor per år inte räcker till ALLA flmer under ett år är ju korrekt, men då har vi ju ändå bara samlat 2% av jordens befolkning som betalande. Dessutom går merkostnaden till licensiering av rättigheter, inte till produktion av film. Det är därför netflix satsar på eget i större utsträckning.... alltså flyttar till en smidigare, modernare och vinnande affärsmodell. Notera också att de främst satsar på serier, vilket är rimigt för modellen att hålla användare intresserad över längre perioder. På det hela håller de på att rita om kartan för mediekonsumption, och alla andra streamingföretag kommer i sinom tid att följa efter. Då kommer troligen också licensmodellerna att revideras kraftigt, och det kommer bli en vinst för mänskligheten eftersom kulturen (tycka vad man vill om den) att bli mer tillgänglig och bättre bevarad.

Jag måste ha varit otydlig eftersom du misstar mina åsikter i båda punkter...

Innan jag förtydligar vill jag kommentera din "gamla vanliga argumentet" att Pelle sprider till vänner osv...
En stor anledning till dagens hetska politiska debatt i så spridda läger bland befolkningen är just internet och sociala medier. Det har ritat om spelplanen totalt. Kopplat till högre upplösning på personlig data så ger "gräsrots"-rörelser och sociala trenden helt andra nivåer och hastigheter av influensspridning (hittepåord, ursäkta imprecisionen) Det betyder att t ex. top #10 mest nedladdade filmer kommer att få en helt annan nivå av spridning än "Pelles kompisar" - det kommer att dyka upp på bloggar, i referenser inbakade i t ex Big Bang theory eller andra kontemporära dramatiseringar, på nöjessiter där skribenter vill använda pop-referenser osv osv. Detta är helt sjukt mycket mer värt idag än för tio år sedan. Så att komma att påstå att det argumentet du själv använder om social spridning skulle vara ett gammalt och uttjatat fenomen är ju att helt blunda för den utveckling som skett sedan "kasettbandspiratkopieringen" på 70/80-talet, då kanske argumentet var i nivå med det du vill ge sken av gäller även idag. Fel, enligt mig.

Min poäng var att nyansera ditt tidigare påstående om att inkomstbortfall kan tydliggöras genom att investeringar i film är beroende av kalkyler som görs med demografisk data och andra jämförelser och liknelser. Alltså, att nästa Expendables kommer att ses av 70% av 12-18 åriga killar i sverige ... och det betyder att vi kan tänkas ha en SÅ stor budget för att genomföra filmen, men att piratkopieringen alltså blir ett automatiskt inkomstbortfall.
Jag vill bara nyansera ditt antagande eftersom det kan vara 100% sant, 100% falskt eller mittemellan. Att därför använda dessa antaganden utan väldigt specifika siffror blir helt galet när man söker skadestånd för inkomstbortfall. För att göra en löjlig, men illustrerande, jämförelse: tänk om fortkörning i sig även skulle innebära straff för uppsåt till mord? Det går att säga att "hastighet dödar", att veta vad hastighetsbegränsningen är del av att ha körkort och därför vet man när man kör för fort - sammanlagt vet man alltså att man är en fara för liv och man gör det ändå med uppsåt... det är ju ett absurt exempel, men poängen är densamma: att "infringe" på IP, alltså ladda ner olagligt, är inte samma som att orsaka inkomstbortfall. Piracy:Cost är inte 1:1 utan artificiell amplifiering av kostnaden för piracy, t ex. att investera 100 miljoner i en "allians mot piratkopiering" eller att köpa programmerare för att utveckla en ny standard för DRM under 10 års tid... därav subjektiva, propagandasiffror och "åtgärder" som är bortom idiotin av en Monty Python-sketch.

Det är heller inte SAMMA SAK som att stjäla en dvd från ICA.... ett exempel du tydligen inte vill släppa. Vi skippar ICA och går till din garderob istället. Låt oss säga att du har en väldigt fin skjorta. Jag gillar den. Jag tar den från dig utan kompensation, eller ditt medgivande.
Men tänk nu om vi lever i en magisk värld, en värld där när jag tar din skjorta så sker en magisk duplicering av din skjorta istället. Den hänger kvar, oberörd, i din garderob. Och en kopia av den har magiskt dykt upp i min. Det finns nu egentligen bara två problem som detta kan ha orsakat dig: 1) det var en unik skjorta, och dess värde bygger på exklusivitet; eller 2) det är en skjorta avsedd endast för dig, och jag har nu diminuerat värdet på den/förstört något för dig eftersom jag nu också har en likadan.

Jag menar inte att blint försvara piratkopiering, för det är inte mitt syfte med dessa inlägg. Jag vill bara motverka argument som du sprider som är dåliga - dåligt underbyggda, innehåller klart felaktiga antaganden, simplistiska verklighetsbeskrivningar och som blandar ihop olika aspekter som om de vore rationellt kausala eller sammanhängande. Normalt är jag trollimmun, men det är argument som har dykt upp på TV när politiker ska hålla tal, när nämndemän ska uttala sig om t ex Piratebayrättegången, här domare fattar beslut osv osv. Och dessa är svåra att kommentera, svårare än att svara på SweCs forum iaf.

Och gällande din sista kommentar så räcker 100:-/mån riktigt långt, se min föregånde lista av siffror. Bara för att SVT är usla på medelsoptimering betyder inte det att man inte kan få till 1 miljard om året för att investera i film.

Jag förstår argumentet, men det kan inte anses ett korrekt sätt att beräkna kostnaden för piratkopiering. Du säger det själv: förhållandet är inte 1:1, alltså är det inte korrekt att säga att "vi förlorar SÅ mycket på piratkopiering". Jag bestrider ditt påstående att det inte finns något annat sätt att se på det.
Det finns två underliggande siffror:

1) Priset som det kostar att köpa/se verket x antal som sett verket utan att betala. Tusen nedladdningar betyder teoretiskt 1000 gånger produkten inte har betalats för. Detta är vad du menar.

2) Inkomstbortfall beroende på att de som kopierade istället för att köpa orsakar färre intäkter. Tusen nedladdningar betyder förlust av 1000 betalande kunder. Detta är vad jag syftade på (här är vi långt ute på supply-demandkurvan).

I fallet (1) är siffran teoretisk. Vi vet kanske hur många kopior (eller paket) som laddas ner från vissa källor en given tid, men vi vet inget om hur många av kopiorna som tittas på eller innehas av någon individ. Vi vet heller inte riktigt vilket pris som skall sättas eftersom det är olika format, kvaliteter, lanseringsdatum, marknader osv som representeras via nedladdning (ofta laddas ju filmer ner innan lansering på den lokala marknaden). Det finns inga merkostnader (för mediebranschen) till piraterna vad gäller distribution, översättning, textning, visning, kopiering, fysiska material eller annat. Så då handlar "priset" för verket om kompensation, inte om inköp. Vilken kompensation skall bolaget ha för 1 kopia av ett verk de producerat, oavsett när eller var det laddats ner? 10 000 000 miljoner? Och skatt på det sen?

I fallet (2) handlar det om att få reda på hur mång inköp som inte görs en viss tid eftersom produkterna laddas ner gratis istället. Detta är vad branschen förlorar på piratkopiering. Man talar om att färre ser den nya filmen på bio eftersom den (t ex) redan setts av hela målgruppen i ett land under de tre månader som det tog för filmen att släppas på den lokala marknaden. Hur kvantifieras detta? Det talas om att färre köper dvd/bluray för att det finns gratis digitala versioner att tillgå - hur beräknar man inkomstbortfall av det? Det som gör dessa beräkningar svåra är att tidigare filmer inte kan förutsäga hur nya filmer kommer att bli (på enskild film-nivå), och hur film som underhållningsform står sig många år sedan mot idag (historiskt tittande jämf dagens tittande).

Det köps ju knappast några VHS längre, räknar man inkomstbortfall från VHS till kostnaden för DVD? Nej, inte efter att övergången är klar. Nu finns demand för digital distribution (tänk: alla har blurayspelare men företagen vill kränga VHS), och det är det starkaste argumentet att börja jobba för enklare och tydligare sätt att distribuera filmer till folk globalt. Eftersom tekniken har möjliggjort fildelning av även upphovsrättsskyddat material på epidemiska nivåer så har vi hamnat i en jobbig sits: många förväntar sig att få konsummera anything anytime (tekniskt trivialt och ekonomiskt och kulturellt fördelaktigt), men företagen fastnar i en konträr lobby-/lagverksamhet (motrespons) som dels bromsar deras egna utveckling (försvarar gamla modeller istället för att arbeta fram nya) och hotar att förstöra hela det fria informationsflödet (genom fokus på övervakning, DRM och tuffare straff för att skapa rädsla och statuera exempel). Pirater, som enkelt förstår varför pirakopiering är fel, får plötsligt en moralisk Robin Hood-känsla där informationsfrihet (och som bieffekt- fri nedladdning) måste försvaras till varje pris. I den polariseringen vet jag var jag står iaf (i mitten, som vanligt).

Samtidigt finns en fantastisk ovilja att se till den ökande spridningen och tillgänglighetens positiva sidor för mediebranschen, dvs det mervärde som ges av att verk sprids så brett och snabbt ("what's the song at 4:20?", "like in that movie with the alien robots"). Kulturen färgas av populärt innehåll och lämnar spår som är svåra att ekonomiskt kvantifiera men formar generationer.

Om nu vilken tjomme som helst kan göra film och musik på sin hemmadator, varför skulle inte detta medföra att tröskeln för att leva på film/musik blir svårare att uppnå? Det är väl inte piratkopieringens fel?
Några problem tas upp här: (2014) http://www.indiewire.com/2014/07/guest-post-heres-how-piracy-...

I grund och botten låter det som att befintliga artister inte vill jobba för det pris konsumenter vill betala (för att piratkopiering tydligen bevisar att vi konsumenter vill betala 0:-). Det målas upp som end-of-the-line för kulturbranschen. Båda sakerna är fel. Branschen anpassar sig till nya verkligheten, vare sig befintliga aktörer vill det eller ej, och folk är beredda att betala för kultur i den utsträckning det finns att köpa. Jag hoppas bara att lag, rättvisa och integritet inte har köpts sönder tills den digitala ekvilibreringen har skett, för det kan skada oss ganska mycket i längden.

Jag ville med förra inlägget just bara börja med att kommentera ett av dina argument - förlust av inkomst. Jag ville nyansera den delen och förklara varför piratkopia:potentiell laglig kopia inte är 1:1. Det är faktum. Det som kan vara värt att diskutera är hur många av piratkopiorna som ersätter lagliga kopior, men dessa uträkningar är sällan väl genomförda. Är det 2:1? 2000:1? Såklart olika från film till film (Jämf. Sharknado med Star Wars?).

Skillnader mellan att stjäla godispåse och kopiera data var ju också det jag var inne på: fundamentalt olika saker. Vedertaget och välbegripligt. Ökning av datamängd sker inte på bekostnad av originaldata, gynnar lagringsmarknaden, datatrafikmarknaden och är drivande för innovation inom olika sektorer (inte minst marknadsföring och affärstrategier). Stjäla en godispåse har inget med denna diskussion att göra. Det som har med diskussionen att göra är att spinna vidare kring IP (intellectual property) - ägandet av idéer.

Sen var det din kommentar om att jag skiter i att betala för filmer jag verkligen är sugen på. Vad vet du om detta? Rimligtvis inget. Ditt påstående blir alltså ett värdelöst påhopp som polariserar debatten. Debatten är redan ganska svår eftersom intresseorganisationer har som uppgift att skydda intresset hos de som representeras (https://en.wikipedia.org/wiki/Principal%E2%80%93agent_problem) detta handlar alltså inte om att försöka hitta en rimlig väg framåt, utan om att skydda det som är.

Inte heller beaktar du effekten av ökad spridning tack vare streaming och fildelning. Eller tror du på största allvar att lika många hade sett alla filmer om vi inte haft dessa distributionsvägar? Då menar du kanske att eftersom dessa extra tittare inte genererat någon direkt inkomst till filmbolagen så spelar det ingen roll? Svaret på det är mångfacetterat, men enkelt sagt så skulle ju inte reklam ha någon funktion som föregående påstående var sant. Distribution (popularitet) ökar hur många som ser, och ser om, filmen i fråga - viljan att titta sprider sig bland människor. Skådespelare, musiker, producenter osv osv tjänar alla på ökad spridning av sina skapelser.

Att vi alls har en så inflammerad debatt kan bero på två stora saker 1) lagen är inte riktigt anpassad för informationsflöde i dagens samhälle, och har inte harmoniserats internationellt 2) filmbolagens intresseorganisationer lägger mycket pengar och energi på advokater och lobbyister som jobbar på status quo istället för anpassning till nya modeller av copyrighthantering (läs de återkommande debattinläggen på t ex DN som signeras av 10 stortuppar inom svensk kultur och en handfull människor kring t ex rättighetsalliansen osv - argumentationen bemöter aldrig kritik, erkänner aldrig fel, och håller kvar utdaterade påståenden som vore de dogma. Detta leder inte till en respektfull diskurs, utan till en polariserad och hatisk debatt).

Här är några intressanta artiklar med olika vinklingar om ämnet, som redan behandlar diskussionen på en högre och bättre nivå...
2012: http://freakonomics.com/2012/01/12/how-much-do-music-and-movi...
2014: http://copyright.nova.edu/copyright-piracy-entertainment-indu...
2014: https://www.theguardian.com/technology/2014/may/06/piracy-fil...
2015: https://theconversation.com/from-convicts-to-pirates-australi...
2016: http://adage.com/article/media/mindshare-tru-optik-make-pirac...
2016: http://www.thehindu.com/opinion/lead/the-new-war-on-piracy/ar...

Notera:
1) enkla enkäter som testar hypoteser kommer förmodligen att ge svar på vilken av hypoteserna som är "sanna" - dvs metodik behöver analyseras för att värdera rimligheten (jämför med t ex kliniska studier och deras metodik);
2) data från 2010 eller tidigare är redan för gammal för att beskriva dagens användare - antalet användare och tjänster har ökat, globala användningen av internet ser annorlunda ut och har evolverat;
3) i sverige har vi tillgång till böcker, film och musik via bibliotek, och vi har en "kultur är till för alla"-mentalitet - därav bla att inträde till museum tas bort när sossarna styr landet. För oss är det en jämlikhets- och rättviseprincip. Det kommer såklart att färga debatten.
4) relaterat till (3) så har vi laglig rätt till privatkopiering, och det bekostas med "kasettavgift". Trots detta finns inga motkrav på DRM-frihet, och avgiften har höjts lite hursomhelst under åren. Det finns uttalad oro om att kasettavgiften används för att till viss del upphäva "kostnaderna" för piratkopiering, och debatt kring ämnet blandar ofta ihop pirat- och privatkopiering vilket gör att diskussionen haltar.
5) pragmatism vs idealism: hur det borde vara är olika beroende på vem man frågar, men desvärre gäller det också för förståelsen om hur det faktiskt ÄR. Innan man kommer vidare i debatt om hur det borde vara, bör man vara överrens om hur det ÄR just nu. Detta gäller egentligen all politisk debatt.

Det finns en del sanning i det du skriver. Men du gör samma "misstag" som (i princip) alla andra på den sidan debatten: att jag kopierar en film betyder inte att det automatiskt är ett inkomstbortfall eftersom jag ofta inte hade betalat för att se den. OCH kopian jag tittar på har inte kostat producenten ett enda öre mer än om jag hade låtit bli - det är detta som skiljer en digital kopia från alla fysiska produkter (jo, jag vet att torrent oftast innebär automatisk upload, men torrent är bara en av flera olika tekniker för att dela data och har egentligen inte med grundfrågan att göra - torrent blev ju populärt först efter att flera centraliserade tjänster fått stänga ner, och kommer ersättas med andra varianter när denna teknik inskränkts).

Att ignorera det faktum att alla inköpsbeslut fattas med priset i åtanke är att helt missa hur en marknad fungerar. Streaming i dessa fall kostar gratis, och då är det värt att se filmer som annars antas vara ovärda att betala pengar för.

Det är också denna premiss som mitigeras av tjänster som spotify - om en hel katalog filmer finns tillgängligt för en fast summa så är de sevärda filmerna billigare men de mer värdelösa filmerna dyrare än det pris som en individ hade valt att spendera på respektive film. Snittet jämnar ut sig till det värde individen anser att den får och det pris som den betalar (t ex per månad) för att få ta del av tjänsten. Detta är den "nya" modellen som ofta efterfrågas i debatten men som copyright-systemet och film-distributörerna verkar vilja ignorera.

jo, det suger när man inte kan customiza sin avatar som man vill ha den. verkligheten är dåligt programmerad.

bästa rekommendation jag har är att ta kontakt med ett proffs (t ex: http://plastikakademin.se/)

sen verkar det finnas en del alternativa tekniker också, tex https://www.skalp.com/treatment/

jag menar mest att de lär svara på frågor bättre än de flesta swec:are

samma sak med min. märkte att det gick att justera i programvaran - över en viss tröskel så skorrande pumpen, under det var den nästan tyst. testa justering i programvaran från nzxt

thulin82 (och tidigare inlägg) ger dig lämpligaste if-satsen.
Om du lägger kol A,B,C som sorterbar tabell så kan du alltid välja att sortera C så att alla tomma rader göms. Tabellen är dynamisk.