Inledning

Internet, det är väl sladden i väggen, som slutar i ett stort moln, där all data blandas och hittar rätt adress själv? Det visar alla systemskisser. Så är det inte riktigt. Att utreda hur Internet är uppbyggt är en stor uppgift. Internet är en samverkan mellan ett antal leverantörer, allt från din lokale sladd-operatör, till ägare av sjökablar som är så långa att de räcker jorden runt.

så här ser det inte ut.jpg

Så här är Internet inte uppbyggt, om du nu trodde det.

I korthet är Internet fysiskt uppbyggt i ett antal nivåer, som hanteras av ett antal operatörer. Varje stad eller kommun har normalt en stadsnätsoperatör som sköter kontakten med de enskilda användarna och företagen genom att lägga ut fiber inom en kommun och anslutna hushåll.

Ovanför detta finns regionoperatörer som knyter ihop alla stadsnät i en region som exempelvis Mellansverige med stora knippen av snabba fiberförbindelser. Ofta samexisterar flera regionoperatörer och stadsnäten är normalt anslutna till dem alla för redundans.

Regionoperatörerna utbyter data med varandra och med landsoperatörerna i så kallade samtrafikpunkter eller GIXar (Global Internet Exchange). Ett särskilt företag kallat Netnod har skapats för att ta hand om detta på riksnivå i Sverige.

På riksnivå har Netnod kontakt med de stora landsviorna som ägs av Telia, Telenor med flera. Netnod har också kontakt med ägarna av de stora internationella viorna, alltså ännu större fiberknippen som binder samman länder. På den allra översta nivån tar operatörerna kontakt med ägarna av de interkontinentala viorna, atlantkablarna, SEA-ME-WE med flera liknande som binder samman kontinenter.

Data vandrar upp från stadsnätsnivån, tillräckligt högt för att nå en via som kan ta det vidare till avsedd mottagare och därefter ned genom hierarkin igen, vare det inom samma stad, eller till andra sidan jorden. Metoderna för framförande och adressering är desamma oavsett avstånd.

På vägen kan operatörerna erbjuda andra tjänster, som till exempel tidstjänster, eller som på det senaste, datatunga tjänster som videoströmning. Video kräver hög bandbredd och brukar hanteras av globala företag som Akamai, med serverparker på regionnivå i olika länder, där videon injiceras.