Tillverkningstekniska framsteg dröjer allt längre, någonting som blev uppenbart för såväl AMD och Nvidia som under mer än 4 år stod still på 28 nanometer. Det här gjorde att bolagen fick lägga extra fokus på förbättrade arkitekturer och göra större, dyrare, kretsar för att få ut mer prestanda.
I maj tillkännagav Nvidia arkitekturen Volta och grafikkretsen GV100, som med sina 815 mm2 är den största genom tiderna. Däromkring ligger även gränsen för hur stor en krets kan göras, varför industrin börjat titta på alternativa sätt för att få plats med fler transistorer och få ut mer prestanda. I början av juni proklamerade också Nvidias VD att "Moores lag är död".
Nu föreslår forskare och ingenjörer på Arizona State University, Nvidia, University of Texas i Austin och Barcelona Supercomputing Center något de kallar MCM-GPU – Multi-Chip Module GPU. Konceptet påminner om AMD:s nya serverprocessorer i familjen Epyc, där fyra 8-kärniga kretsar huserar på samma substrat för att skapa modeller med upp till 32 kärnor.
Förutom svårigheterna att ens tillverka större kretsar är det svårt att få bra yield, antalet fungerande kretsar efter tillverkning. Enligt förslaget skulle Nvidia kunna producera fyra mindre kretsar och sätta samman dessa, istället för att ta fram en enorm monolitisk likt GV100.
Lösningen är inte att jämföra med Nvidia SLI, där bandbredden mellan grafikkretsar ofta begränsar prestandaskalningen i olika arbetslaster. Enligt forskarlaget har den senaste tidens utvecklingen gjort att det på sikt kan vara möjligt att koppla samman flera grafikkretsar på ett substrat, där bandbredden mellan dessa räknas i flera terabyte per sekund.
När en lösning som denna från Nvidia kan tänkas bli verklighet framgår inte. Värt att nämna är att Intel tidigare talat om liknande lösningar på processorsidan, där AMD redan omfamnat detta med gränssnittet Infinity Fabric i Epyc.
Källa: Techreport
