Dagens LCD-skärmar består av flera olika lager, där de flesta lagren är till för att släppa igenom olika mängder ljus genom de röda, gröna och blåa subpixlar som tillsammans gör att varje pixel på skärmen kan visa miljoner färger. Bakom dessa lager sitter en ljuskälla som står för det ljus som pixlarna släpper igenom för att kunna visa färgerna.

Bakgrundsbelysningen är en väldigt ineffektiv komponent på skärmen. Endast 5-10 procent av allt ljus släpps igenom till betraktaren. Lampan drar därför mycket ström och det är inte ovanligt att bakgrundsbelysningen kan stå för en tredjedel av strömförbrukningen i en bärbar dator.

Nu har forskare på University of Washington tillsammans med Microsoft klurat ut en annorlunda design av LCD-skärmar som kan använda bakgrundsbelysningen effektivare. Den nya metoden kan släppa igenom 36 procent av ljuset, och enligt simuleringar är hela 56 procents effektivitet möjligt. Detta skulle leda till 45 minuter extra batteritid på en typisk bärbar dator som klarar av 5 timmar med nuvarande skärmar.

Den nya designen sänker dessutom responstiden rejält. Forskarna har fått ner responstiden till låga 0,625 millisekunder, en ordentlig förbättring från de 2–10 ms som dagens skärmar mäktar med.

Den nya LCD-designen har hämtat inspiration från optiska teleskop, och tekniken kallas därför för ”teleskopisk pixel”. Varje pixel i skärmen består av två speglar. När pixeln är avslagen reflekteras allt ljus tillbaka till bakgrundsbelysningen. När pixeln är påslagen deformeras en av speglarna till en parabolform som fokuserar ljus till den andra spegeln, som i sin tur skickar ut ljuset till betraktaren.

För närvarande finns dock en svaghet med tekniken. Kontrasten kommer inte upp i ett större förhållande än 20:1, men enligt simuleringar är 800:1 möjligt vilket är mer i linje med moderna skärmar.

När produkter dyker upp som använder den nya tekniken återstår att se. Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge eftersom det går att framställa teleskopiska pixlar med nuvarande tillverkningsmetoder.

Källa: Ars Technica.