Teori

Många olika parametrar ska vägas in vid bedömning av en nätdel. Därför kommer vi på den här sidan snabbt gå genom ett par olika aspekter och begrepp som kan vara bra att känna till.

ATX12V och EPS12V

En modern PC-nätdel har utspänningarna 3,3 V, 5 V och 12 V, samt -12 V, 5 V SB (standby). Det finns gränsvärden och rekommendationer för hur strömfördelningen mellan de olika utspänningarna bör fördelas i Intels ATX-specifikation. Den senaste versionen är skrivande stund ATX12V 2.3. Bland annat säger den att variationer på utgångsspänningarna måste hålla sig inom ±5 procent.

En klar trend sedan version 1.0 av standarden är att effektkravet på 12 V ökat. Det är rimligt med tanke på att både processorer och dagens kraftfulla grafikkort använder den i stor utsträckning. Sedan ATX12V 2.0 har det rekommenderats att det finns ytterligare 12 V-linor om 12 V-strömmen överstiger 18 A. Detta är främst för att tillgodose säkerhetsföreskrifterna i UL 60950 om maximalt 240 VA genom varje enskild strömkabel. Denna rekommendation har dock slopats i och med ATX12V 2.3, vilket innebär att allt fler tillverkare har gått tillbaka till en enskild 12 V-lina.

Många av dagens nätdelar följer förutom ATX-standarden även SSI-standarden EPS12V som beskriver nätdelar lämpliga för mindre servrar. Senaste versionen är 2.92. I jämförelse med ATX12V specificerar EPS12V-standarden att en 8-pins 12 V-kontakt ska finnas tillgänglig på nätdelen för strömmatning till CPU:n. Sedan ett par år tillbaka har det blivit allt vanligare med 8-pins-kontakter på moderkort utanför servermarknaden, vilket gör att allt fler konsumentnätdelar utrustas med denna kontakt.

Man bör ta sig en noggrann titt på hur den angivna effekten är fördelad mellan utspänningarna innan man köper sin nätdel. Tillverkarna gör inte uppgiften lättare, eftersom de angivna effektuppgifterna ibland inte är maximal kontinuerlig uteffekt, utan enbart ”peak”-effekt (maximal belastning under en kort tid). Hur begreppet peak definieras skiljer dessutom. Även vilken temperatur som tillverkaren använder när de specificerar sin nätdel kan skilja; maximal uteffekt minskar med ökad temperatur. Kryddar tillverkaren specifikationerna med olika tveksamma angivelser bör man tänka till både en och två gånger innan man slår till.

Effektfaktor och PFC

Effektfaktor (Power Factor, PF) och effektfaktorkorrigering (Power Factor Correction, PFC) är komplicerade begrepp som kräver en del kunskaper i ellära för att förstå.

Förenklat kan man säga att effektfaktorn är ett mått på fasvridningen mellan ström och spänning. En effektfaktor på 1 är idealt, då är spänning och ström helt i fas. Det ligger framförallt i kraftbolagens intresse att hålla effektfaktorn nära 1 eftersom förlusteffekter i elnätet då minimeras. För hemanvändare kan det också vara positivt, speciellt om man använder en UPS då dess prestanda påverkas negativt vid en lägre effektfaktor.

I okompenserade ATX-nätdelar är lasten kapacitiv, vilket gör att effektfaktorn kan bli ungefär 0,6–0,7. Denna kan förbättras på olika sätt. Enklaste sättet är att faskompensera nätdelens kapacitiva last med en spole (passive PFC). Det är ett minimikrav inom EU för switchade nätdelar över 75 W såsom dessa. Passive PFC användes främst för ett par år sedan i nätdelarnas budgetsegment, då tekniken helt enkelt är billigare att tillverka.

Faskompensering med passiva komponenter.
Dölj bildtext

De flesta nätdelar i dagsläget använder dock istället aktiva komponenter för att skapa en nära resistiv last (active PFC). Det gör att effektfaktorn hamnar mycket nära 1, men i regel minskas nätdelens verkningsgrad något.

databas img_1552 natdelar
Faskompensering med aktiva komponenter.
Dölj bildtext

Det man bör lägga på minnet är att en högre effektfaktor inte medför högre verkningsgrad, men är positivt av andra orsaker.

Verkningsgrad

Högre verkningsgrad medför inte bara att strömförbrukningen sänks. Eftersom mindre effekt går förlorad och blir värme inuti nätdelen krävs inte lika kraftfull kylning vilket gör att ljudnivån kan sänkas. De senaste åren har högre verkningsgrad blivit ett starkt försäljningsargument bland nätdelstillverkarna, samtidigt som kraven i ATX12V-standarden ökat. Vid en typisk belastning kring 50 procent av den maximala kräver ATX12V 2.3 en verkningsgrad på 72 procent, men rekommenderar 80 procent.

På senare tid har även en ny certifierings-process uppkommit för att bedöma nätdelars verkningsgrad. 80 Plus-märkningen utförs av en oberoende organisation som mäter de inskickade nätdelarnas verkningsgrad vid tre olika laster. Beroende på verkningsgrad får de olika modellerna olika graderingar, där 80 Plus är den lägsta och 80 Plus Gold den högsta för konsumentnätdelar. Minimikravet för att få en 80 Plus-märkning är en verkningsgrad på minst 80 procent vid samtliga testlaster samt en effektfaktor på minst 0,9 vid maximal belastning.

Belastning20%50%100%
80 PLUS80%80%80%
80 PLUS Bronze82%85%82%
80 PLUS Silver85%88%85%
80 PLUS Gold87%90%87%

Rippel och brus

Rippel och brus är störningar på utgångsspänningen som enklast undersöks med hjälp av ett oscilloskop. Kravet på maximalt rippel och brus i ATX12V 2.3 är 120 mVt-t (topp till topp) för 12 V och -12V, och 50 mVt-t för övriga utgångsspänningar.

I ATX-nätdelar hittar man ofta rippel, överlagrad växelspänning, som härstammar från arbetsfrekvensen hos nätdelens inbyggda pulsbreddsmodulator. I många nätdelar kan man dessutom hitta en överlagrad 100 Hz-komponent som härrör från elnätets frekvens på 50 Hz.

32

Intel Skylake skickas ut för validering – lansering andra kvartalet 2015

Trots tillverkningstekniska problem under året planerar Intel att redan det andra kvartalet 2015 lansera arkitekturen Skylake, som nu har skickats ut till testare för validering. Läs mer

22

Globalfoundries tar över IBM:s fabriker

Efter åratal av rykten står det klart att Globalfoundries tar över IBM:s verksamhet för tillverkning av halvledare och ingår ett långsiktigt partnerskap för tillverkningen av IBM:s serverprocessorer. Läs mer

61

Nvidia kan halvera priset för GTX Titan Z

I slutet av augusti började Nvidia subventionera Geforce GTX Titan Z för systemintegratörer och snart kan grafikkkortet även bli billigare i den ordinarie försäljningskanalen. Läs mer

24

Microsoft uppges lansera smart klocka inom de närmaste veckorna

Inom de närmaste veckorna uppges Microsoft släppa en smart klocka, där träningsfinesser och ett i kategorin jämförelsevis brett stöd för operativsystem står på menyn. Läs mer

66

Corsairs tangentbord med Cherry MX RGB kan endast visa 512 färger

Trots löftet om miljoner kan Corsairs nya RGB-belysta tangentbord inte åstadkomma mer än 512 färger, men gamingföretaget lovar bot och bättring. Läs mer

24

Lenovo Yoga 3 Pro med Broadwell butikslistas

Hybriddatorn Lenovo Yoga 3 Pro listas nu hos svenska återförsäljare och finns att förbeställa för 13 490 kronor. Det har även uppdagats att processorn till skillnad från tidigare rapporter inte har en passiv kyllösning. Läs mer

142

Fredagspanelen: Maxwell för bärbart, AMD:s nya vd och Google Nexus 6

Det blir nypremiär på riktigt när Jonas och Emil tar plats i SweClockers nya studio för ett nytt avsnitt av Fredagspanelen. Veckans avsnitt behandlar allt mellan Maxwell och Nexus. Läs mer

24

Archos VR Glasses är virtuell verklighet för användare på budget

Att ta steget till den virtuella verkligheten behöver inte kosta skjortan. Archos introducerar ett par enkla glasögon för bara några enstaka hundralappar. Läs mer

78

Intel's Kitchen sänds på torsdag

Nu börjar nedräkningen till Sveriges första tv-show för datorentusiaster. På torsdagen den 23 oktober sänds den stora uppgörelsen i datorbyggartävlingen Intel's Kitchen. Läs mer

30

Meegopad gör Windows-kompatibel mediasticka för under tusenlappen

Små mediaspelare finns i alla möjliga prisklasser och gemensamt för de flesta är operativsystemet Android. Nu hittar en Intel-baserad sticka ut på nätet med stöd för Windows 8.1. Läs mer

62

AMD presenterar rapport för Q3 2014 – kapar sju procent av arbetsstyrkan

Att PC-marknaden vaknat gynnar inte AMD, vars segment för processorer och grafikkort faller. Nu varnar bolaget för ett svagt fjärde kvartal och att sju procent av arbetsstyrkan ska bort. Läs mer

345

Apple lanserar Imac med 5K-skärm

Marknadsföringsnamnet Retina överförs till det stationära utbudet, där Apple omgående inleder leveranserna av Imac med 5K-skärm eller hela 5 120 x 2 880 pixlar. Läs mer

41

Apple lanserar Ipad Air 2 och Mini 3

En ny generation surfplattor tillkommer i familjen Ipad. Huvudnyheten är fingeravtrycksläsaren Touch ID, men även den nya processorn Apple A8X med rekordhöga tre miljarder transistorer. Läs mer

66

Recension: Corsair Gaming K70 RGB

Först ut med Cherrys nya RGB-belysta brytare är Corsair Gaming, som introducerar de färgglada och programmerbara knapparna i flera tangentbord. Jonas låter fingrarna dansa på nya K70 RGB. Läs mer

Skribent
Jonas Thörnqvist
Videoartiklar

SweClockers provkör Oculus Rift DK2

Virtuell verklighet är i ropet och främst i ledet står Oculus med den andra utvecklingsversionen av glasögonen Rift. Emil och Jonas delar med sig av erfarenheterna från första veckans testande.
Läs mer

Corsair visar Cherry MX RGB

Amerikanska Corsair är först ut att demonstrera ett tangentbord med de nya mekaniska brytarna Cherry MX RGB, vars bakgrundsbelysning kan justeras i 16,8 miljoner olika färger.
Läs mer

Sök jobb