Även om Intel var först med att bygga in en grafikkrets i processorn med Clarkdale/Arrandale-familjerna är det utan tvekan AMD som numera satsar hårdast på området. I början av 2011 tog företaget sitt första steg i en helt ny riktning när de introducerade sitt koncept Fusion. I fokus låg den nya E-serien av processorer med kodnamnet Zacate.

Modellerna skulle komma att bli AMD:s första med integrerad grafikdel och gick in under företagets nya satsning på vad de själva kallade för APU:er. Tanken med APU:er, eller Accelerated Processing Units,är att komplettera en inte alltför kraftig CPU-del med en desto kraftigare integrerad GPU-del som kan ge stöd vid exempelvis generella beräkningar och lättare spel.

Sommaren 2011 var det dags för nästa del i sagan när AMD sjösatte sin A-serie med kodnamnet Llano. Där E-serien var riktad mot Intels Atom-processor ställde företaget nu in siktet på att tävla mot det blåa laget i det lite högre prestandasegmentet. Även om Llano inte riktigt kunde tävla mot Intel i ren processorprestanda hade modellerna i A-serien ett rejält övertag när det kom till grafikprestanda.

Efter en mindre lyckad lansering av sin nya FX-serie (Bulldozer) senare under året började AMD dra sig tillbaka från det högre prestandasegmentet för att lägga nästan allt krut på sina APU:er. Målet var att krossa Intel på det område de föll kort på, den integrerade grafikdelen, och vapnet skulle komma att kallas Trinity.

Trinity är kodnamnet på AMD:s nya A-serie av APU:er. Rent arkitekturellt har extremt mycket hänt sedan föregångaren Llano, där både CPU och GPU-delen har omarbetats från grunden. Den föråldrade Stars-arkitekturen slängs här bort till fördel för Piledriver, en vidareutveckling av den ursprungliga Bulldozer-arkitekturen vi såg i FX-serien under förra året.

Förbättringarna hos Piledriver är enligt företaget många, men höjdpunkterna listas som lägre strömförbrukning och högre prestanda per klockcykel. Likt sin föregångare består varje Piledriver-modul av två x86-kärnor som delar på resurser som exempelvis flyttalsenhet och L2-cache.

Förutom en ny processorarkitektur har även grafikdelen hos Trinity fått sig en rejäl uppgradering. Borta är den Evergreen-baserade kretsen från Llano och istället ser vi en VLIW4-baserad krets ur AMD:s Cayman-familj.

I toppmodellerna består denna krets av 384 streamprocessorer med klockfrekvenser som sträcker sig uppemot 800 MHz. Andra uppgraderingar i jämförelse med Llano är bland annat en kraftigt förbättrad turbofunktion för både CPU och GPU samt en ny minnesbuss för att tillåta GPU:n direkt åtkomst till systemminnet.

Den som inhandlade ett moderkort med FM1-sockeln för något år sedan kommer dessvärre att bli besvikna när det kommer till Trinity. Den nya processorserien kräver nämligen den nya sockeln FM2 och är alltså inte bakåtkompatibel med moderkort för den äldre A-serien. Tanken är dock att den nya sockeln ska hänga med åtminstone en generation till efter Trinity.

De gamla styrkretsarna A55 och A75 gör dock repris från tidigare och får även sällskap av den nya styrkretsen A85X. Nykomlingen riktar sig mot prestandaanvändare och lägger till stöd för fler SATA 6,0 Gbps-portar samt Crossfire.