Teori

Många olika parametrar ska vägas in vid bedömning av en nätdel. Därför kommer vi på den här sidan snabbt gå genom ett par olika aspekter och begrepp som kan vara bra att känna till.

ATX12V och EPS12V

En modern PC-nätdel har utspänningarna 3,3 V, 5 V och 12 V, samt -12 V, 5 V SB (standby). Det finns gränsvärden och rekommendationer för hur strömfördelningen mellan de olika utspänningarna bör fördelas i Intels ATX-specifikation. Den senaste versionen är skrivande stund ATX12V 2.3. Bland annat säger den att variationer på utgångsspänningarna måste hålla sig inom ±5 procent.

En klar trend sedan version 1.0 av standarden är att effektkravet på 12 V ökat. Det är rimligt med tanke på att både processorer och dagens kraftfulla grafikkort använder den i stor utsträckning. Sedan ATX12V 2.0 har det rekommenderats att det finns ytterligare 12 V-linor om 12 V-strömmen överstiger 18 A. Detta är främst för att tillgodose säkerhetsföreskrifterna i UL 60950 om maximalt 240 VA genom varje enskild strömkabel. Denna rekommendation har dock slopats i och med ATX12V 2.3, vilket innebär att allt fler tillverkare har gått tillbaka till en enskild 12 V-lina.

Många av dagens nätdelar följer förutom ATX-standarden även SSI-standarden EPS12V som beskriver nätdelar lämpliga för mindre servrar. Senaste versionen är 2.92. I jämförelse med ATX12V specificerar EPS12V-standarden att en 8-pins 12 V-kontakt ska finnas tillgänglig på nätdelen för strömmatning till CPU:n. Sedan ett par år tillbaka har det blivit allt vanligare med 8-pins-kontakter på moderkort utanför servermarknaden, vilket gör att allt fler konsumentnätdelar utrustas med denna kontakt.

Man bör ta sig en noggrann titt på hur den angivna effekten är fördelad mellan utspänningarna innan man köper sin nätdel. Tillverkarna gör inte uppgiften lättare, eftersom de angivna effektuppgifterna ibland inte är maximal kontinuerlig uteffekt, utan enbart ”peak”-effekt (maximal belastning under en kort tid). Hur begreppet peak definieras skiljer dessutom. Även vilken temperatur som tillverkaren använder när de specificerar sin nätdel kan skilja; maximal uteffekt minskar med ökad temperatur. Kryddar tillverkaren specifikationerna med olika tveksamma angivelser bör man tänka till både en och två gånger innan man slår till.

Effektfaktor och PFC

Effektfaktor (Power Factor, PF) och effektfaktorkorrigering (Power Factor Correction, PFC) är komplicerade begrepp som kräver en del kunskaper i ellära för att förstå.

Förenklat kan man säga att effektfaktorn är ett mått på fasvridningen mellan ström och spänning. En effektfaktor på 1 är idealt, då är spänning och ström helt i fas. Det ligger framförallt i kraftbolagens intresse att hålla effektfaktorn nära 1 eftersom förlusteffekter i elnätet då minimeras. För hemanvändare kan det också vara positivt, speciellt om man använder en UPS då dess prestanda påverkas negativt vid en lägre effektfaktor.

I okompenserade ATX-nätdelar är lasten kapacitiv, vilket gör att effektfaktorn kan bli ungefär 0,6–0,7. Denna kan förbättras på olika sätt. Enklaste sättet är att faskompensera nätdelens kapacitiva last med en spole (passive PFC). Det är ett minimikrav inom EU för switchade nätdelar över 75 W såsom dessa. Passive PFC användes främst för ett par år sedan i nätdelarnas budgetsegment, då tekniken helt enkelt är billigare att tillverka.

Faskompensering med passiva komponenter.
Dölj bildtext

De flesta nätdelar i dagsläget använder dock istället aktiva komponenter för att skapa en nära resistiv last (active PFC). Det gör att effektfaktorn hamnar mycket nära 1, men i regel minskas nätdelens verkningsgrad något.

databas img_1552 natdelar
Faskompensering med aktiva komponenter.
Dölj bildtext

Det man bör lägga på minnet är att en högre effektfaktor inte medför högre verkningsgrad, men är positivt av andra orsaker.

Verkningsgrad

Högre verkningsgrad medför inte bara att strömförbrukningen sänks. Eftersom mindre effekt går förlorad och blir värme inuti nätdelen krävs inte lika kraftfull kylning vilket gör att ljudnivån kan sänkas. De senaste åren har högre verkningsgrad blivit ett starkt försäljningsargument bland nätdelstillverkarna, samtidigt som kraven i ATX12V-standarden ökat. Vid en typisk belastning kring 50 procent av den maximala kräver ATX12V 2.3 en verkningsgrad på 72 procent, men rekommenderar 80 procent.

På senare tid har även en ny certifierings-process uppkommit för att bedöma nätdelars verkningsgrad. 80 Plus-märkningen utförs av en oberoende organisation som mäter de inskickade nätdelarnas verkningsgrad vid tre olika laster. Beroende på verkningsgrad får de olika modellerna olika graderingar, där 80 Plus är den lägsta och 80 Plus Platinum den högsta för konsumentnätdelar. Minimikravet för att få en 80 Plus-märkning är en verkningsgrad på minst 80 procent vid samtliga testlaster samt en effektfaktor på minst 0,9 vid maximal belastning.

Belastning20%50%100%
80 PLUS80%80%80%
80 PLUS Bronze82%85%82%
80 PLUS Silver85%88%85%
80 PLUS Gold87%90%87%
80 PLUS Platinum90%92%89%

Rippel och brus

Rippel och brus är störningar på utgångsspänningen som enklast undersöks med hjälp av ett oscilloskop. Kravet på maximalt rippel och brus i ATX12V 2.3 är 120 mVt-t (topp till topp) för 12 V och -12V, och 50 mVt-t för övriga utgångsspänningar.

I ATX-nätdelar hittar man ofta rippel, överlagrad växelspänning, som härstammar från arbetsfrekvensen hos nätdelens inbyggda pulsbreddsmodulator. I många nätdelar kan man dessutom hitta en överlagrad 100 Hz-komponent som härrör från elnätets frekvens på 50 Hz.

69

Rekordår för nordisk spelförsäljning – digital distribution tar över

För första gången någonsin kan Dataspelsbranschen redovisa siffror över den digitala spelförsäljningen i Norden, som nu omsätter mer än den traditionella butiksförsäljningen. Läs mer

26

Recension: Silverstone Raven RVZ01

I väntan på Steam Machines tar Silverstone sikte på vardagsrummen med den nya datorlådan Raven RVZ01, som trots kompakta mått ska kunna husera ett fullfjädrat gamingsystem. Läs mer

6

Toshiba och Sandisk gör flashminne i 15 nanometer

Två minnesjättar tillkännager produktionsstarten av NAND-flashminne i 15 nanometer, som ska användas i allt ifrån smarta telefoner till SSD-enheter. Läs mer

32

Priserna på DRAM-minnen väntas stiga under tredje kvartalet

Branden i SK Hynix fabrik, skiftat fokus mot mobila enheter och konsolidering väntas tillsammans med säsongsvariationer bidra till ökade priser av DRAM-minnen under årets tredje kvartal. Läs mer

36

Japan Display tillkännager 4K-skärm för surfplattor i tiotumsklassen

Högre upplösning står på dagordningen när Japan Display presenterar en ny 4K-upplöst skärmpanel för surfplattor, denna gång i den mer lätthanterliga storleksklassen på tio tum. Läs mer

26

Microsoft släpper Remote Desktop Preview för Windows Phone 8.1

Kort efter lanseringen av Windows Phone 8.1 följer Microsoft upp med en förhandsversion av Remote Desktop, som låter användare fjärrstyra sin Windows-dator med mobiltelefonen. Läs mer

9

Linksys lovar skaka fram öppen källkod till WRT1900AC för OpenWRT

Den nya trådlösa routern Linksys WRT1900AC marknadsförs för öppen källkod och OpenWRT, men det stämmer inte riktigt med verkligheten. Nu lovar tillverkaren att uppfylla alla löften. Läs mer

96

Oneplus presenterar One – prispressat flaggskepp med Cyanogenmod

Efter månader av rykten och väl utplacerade läckor lanserar Oneplus telefonen One, som erbjuder specifikationer i toppsegmentet och 64 GB lagringsminne för endast 2 849 kronor. Läs mer

12

NZXT lanserar Phantom 240

Det senaste tillskottet från NZXT är Phantom 240, som behåller den säregna design bolaget blivit känt för. Samtidigt ligger fokus på god funktionalitet till ett lågt pris. Läs mer

33

Asus lanserar Transformer Book T100 med mekanisk hårddisk

På efterfrågan av svenska konsumenter plockar Asus in Transformer Book T100 med mekanisk hårddisk på 500 GB i tangentbordsdockan. Själva surfplattan lämnas däremot helt orörd. Läs mer

27

Asus lanserar Geforce GTX 760 ROG Striker

Senast ut i den entusiastorienterade serien Republic of Gamers är ett ovanligt påkostat Geforce GTX 760 med skräddarsydda lösningar och 4 GB minne. Läs mer

120

Windows 8.2 med startmeny till hösten

Färska rykten talar för att startmenyn till Windows 8 introduceras till hösten och att Microsoft planerar en ny version av gränssnittet Modern UI till Windows 9, som även kan bli gratis. Läs mer

35

Intel Thunderbolt till 40 Gbps med Skylake

Med arkitekturen Skylake och ny kontrollerkrets ska Thunderbolt kliva upp till 40 gigabit per sekund, vilket ackompanjeras av en tunnare anslutning som ska kunna leverera upp till 100 watt. Läs mer

16

Intel Haswell Refresh för överklockare i juni

I samband med mässan Computex 2014 i Taipei lanserar Intel överklockningsorienterade processorer med arkitekturen Haswell Refresh, kända under kodnamnet Devils Canyon. Läs mer

Skribent
Jonas Thörnqvist
Videoartiklar

Tv-belysning med Lightpack

Dynamisk bakgrundsbelsyning blir allt populärare och marknaden fylls snabbt av alternativ för såväl skärmar som tv-apparater. SweClockers tar en titt på Kickstarter-finansierade Lightpack.
Läs mer

Cooler Master Cosmos SE

De jättelika datorlådorna i den välkända serien Cosmos får sällskap av en mindre och betydligt mer prispressad variant. Nu hittar den senaste kreationen till SweClockers testlabb.
Läs mer

Obsidian 350D och Arc Mini R2

Formfaktorn Micro ATX står i fokus när Corsair och Fractal Design äntrar testlabbet på nytt. SweClockers tar en titt på de kompakta datorlådorna Obsidian 350D och Arc Mini R2.
Läs mer

Macintosh fyller 30 år

För trettio år sedan lanserade Apple den första Macintosh. Detta firas med en video där några av användarna berättar om upplevelserna med Apples revolutionerande datorsystem.
Läs mer

Das Keyboard och Filco Majestouch

Tangentbord med mekaniska brytare fortsätter att skölja över marknaden. SweClockers tar en närmare titt på de omtalade modellerna Das Keyboard och Filco Majestouch 2.
Läs mer

Sök jobb