Nätaggregat i budgetklassen 2010

Nätaggregat i budgetklassen 2010

Inte mindre än 15 nätaggregat i budgetklassen har fått sig en omgång i testlabbet. Med facit i hand kan vi stolt presentera SweClockers mest ambitiösa nätdelstest genom tiderna.

Teori

Många olika parametrar ska vägas in vid bedömning av en nätdel. Därför kommer vi på den här sidan snabbt gå genom ett par olika aspekter och begrepp som kan vara bra att känna till.

ATX12V och EPS12V

En modern PC-nätdel har utspänningarna 3,3 V, 5 V och 12 V, samt -12 V, 5 V SB (standby). Det finns gränsvärden och rekommendationer för hur strömfördelningen mellan de olika utspänningarna bör fördelas i Intels ATX-specifikation. Den senaste versionen är skrivande stund ATX12V 2.3. Bland annat säger den att variationer på utgångsspänningarna måste hålla sig inom ±5 procent.

En klar trend sedan version 1.0 av standarden är att effektkravet på 12 V ökat. Det är rimligt med tanke på att både processorer och dagens kraftfulla grafikkort använder den i stor utsträckning. Sedan ATX12V 2.0 har det rekommenderats att det finns ytterligare 12 V-linor om 12 V-strömmen överstiger 18 A. Detta är främst för att tillgodose säkerhetsföreskrifterna i UL 60950 om maximalt 240 VA genom varje enskild strömkabel. Denna rekommendation har dock slopats i och med ATX12V 2.3, vilket innebär att allt fler tillverkare har gått tillbaka till en enskild 12 V-lina.

Många av dagens nätdelar följer förutom ATX-standarden även SSI-standarden EPS12V som beskriver nätdelar lämpliga för mindre servrar. Senaste versionen är 2.92. I jämförelse med ATX12V specificerar EPS12V-standarden att en 8-pins 12 V-kontakt ska finnas tillgänglig på nätdelen för strömmatning till CPU:n. Sedan ett par år tillbaka har det blivit allt vanligare med 8-pins-kontakter på moderkort utanför servermarknaden, vilket gör att allt fler konsumentnätdelar utrustas med denna kontakt.

Man bör ta sig en noggrann titt på hur den angivna effekten är fördelad mellan utspänningarna innan man köper sin nätdel. Tillverkarna gör inte uppgiften lättare, eftersom de angivna effektuppgifterna ibland inte är maximal kontinuerlig uteffekt, utan enbart ”peak”-effekt (maximal belastning under en kort tid). Hur begreppet peak definieras skiljer dessutom. Även vilken temperatur som tillverkaren använder när de specificerar sin nätdel kan skilja; maximal uteffekt minskar med ökad temperatur. Kryddar tillverkaren specifikationerna med olika tveksamma angivelser bör man tänka till både en och två gånger innan man slår till.

Effektfaktor och PFC

Effektfaktor (Power Factor, PF) och effektfaktorkorrigering (Power Factor Correction, PFC) är komplicerade begrepp som kräver en del kunskaper i ellära för att förstå.

Förenklat kan man säga att effektfaktorn är ett mått på fasvridningen mellan ström och spänning. En effektfaktor på 1 är idealt, då är spänning och ström helt i fas. Det ligger framförallt i kraftbolagens intresse att hålla effektfaktorn nära 1 eftersom förlusteffekter i elnätet då minimeras. För hemanvändare kan det också vara positivt, speciellt om man använder en UPS då dess prestanda påverkas negativt vid en lägre effektfaktor.

I okompenserade ATX-nätdelar är lasten kapacitiv, vilket gör att effektfaktorn kan bli ungefär 0,6–0,7. Denna kan förbättras på olika sätt. Enklaste sättet är att faskompensera nätdelens kapacitiva last med en spole (passive PFC). Det är ett minimikrav inom EU för switchade nätdelar över 75 W såsom dessa. Passive PFC användes främst för ett par år sedan i nätdelarnas budgetsegment, då tekniken helt enkelt är billigare att tillverka.

De flesta nätdelar i dagsläget använder dock istället aktiva komponenter för att skapa en nära resistiv last (active PFC). Det gör att effektfaktorn hamnar mycket nära 1, men i regel minskas nätdelens verkningsgrad något.

IMG_1552.jpg

Faskompensering med aktiva komponenter.

Det man bör lägga på minnet är att en högre effektfaktor inte medför högre verkningsgrad, men är positivt av andra orsaker.

Verkningsgrad

Högre verkningsgrad medför inte bara att strömförbrukningen sänks. Eftersom mindre effekt går förlorad och blir värme inuti nätdelen krävs inte lika kraftfull kylning vilket gör att ljudnivån kan sänkas. De senaste åren har högre verkningsgrad blivit ett starkt försäljningsargument bland nätdelstillverkarna, samtidigt som kraven i ATX12V-standarden ökat. Vid en typisk belastning kring 50 procent av den maximala kräver ATX12V 2.3 en verkningsgrad på 72 procent, men rekommenderar 80 procent.

På senare tid har även en ny certifierings-process uppkommit för att bedöma nätdelars verkningsgrad. 80 Plus-märkningen utförs av en oberoende organisation som mäter de inskickade nätdelarnas verkningsgrad vid tre olika laster. Beroende på verkningsgrad får de olika modellerna olika graderingar, där 80 Plus är den lägsta och 80 Plus Gold den högsta för konsumentnätdelar. Minimikravet för att få en 80 Plus-märkning är en verkningsgrad på minst 80 procent vid samtliga testlaster samt en effektfaktor på minst 0,9 vid maximal belastning.

Belastning

20%

50%

100%

80 PLUS

80%

80%

80%

80 PLUS Bronze

82%

85%

82%

80 PLUS Silver

85%

88%

85%

80 PLUS Gold

87%

90%

87%

Rippel och brus

Rippel och brus är störningar på utgångsspänningen som enklast undersöks med hjälp av ett oscilloskop. Kravet på maximalt rippel och brus i ATX12V 2.3 är 120 mVt-t (topp till topp) för 12 V och -12V, och 50 mVt-t för övriga utgångsspänningar.

I ATX-nätdelar hittar man ofta rippel, överlagrad växelspänning, som härstammar från arbetsfrekvensen hos nätdelens inbyggda pulsbreddsmodulator. I många nätdelar kan man dessutom hitta en överlagrad 100 Hz-komponent som härrör från elnätets frekvens på 50 Hz.

Kommentarer till artikeln

118 debattinlägg

Skicka en rättelse
7

Intel Skylake testas i stora mobiltelefoner

Framsteg i energieffektivitet gör att Intels fullskaliga Core-processorer på sikt kan hitta in i större mobiltelefoner, någonting Intel-chefen Kirk Skaugen avslöjar håller på att testas med Skylake. Läs mer

19

Asus ROG GX700 är bärbar speldator med vattenkylningsdocka

Hög prestanda är bara förnamnet när Asus introducerar en ny bärbar gamingdator med överklockad och dessutom vattenkyld processor i Skylake K-serien. Läs mer

53

Acer Predator Z35 kan överklockas till 200 Hz

Ytterligare en gamingskärm passerar 144 Hz-strecket när Acer tillkännager att den ultrabreda Predator Z35 kan överklockas till hela 200 Hz uppdateringsfrekvens. Läs mer

174

Asus ROG Swift PG279Q först till 165 Hz

På mässan IFA 2015 i Berlin avslöjar Asus att gamingskärmen ROG Swift PG279Q kliver upp till rekordhöga 165 Hz uppdateringsfrekvens med såväl Nvidia G-Sync som IPS-panel. Läs mer

71

Asus RT-AC5300 sägs vara världens snabbaste trådlösa router

Det blir inte mindre än åtta antenner och en sammanlagd trådlös bandbredd på 5 333 Mbps när Asus presenterar ett ny flaggskeppsrouter med 802.11ac. Läs mer

32

Acer släpper modulär och stapelbar dator för skrivbordet

Den som inte har lust att krångla med skruvmejseln kan se fram emot en behändig lösning från Acer, som presenterar det modulära datorsystemet Revo Build. Läs mer

40

AMD tillåter inga utsvävningar med Radeon R9 Nano

Det blir korta tyglar när AMD låter partnertillverkarna skapa egna grafikkort baserade på Radeon R9 Nano, vars låga TDP-värde inte får överskidas. Läs mer

33

Intel uppgraderar Compute Stick med Skylake – HEVC och 4K-upplösning

Nästa anhalt för Intels datorsticka Compute Stick är Core M och den nya arkitekturen Skylake, som öppnar upp för video i 4K-upplösning. Läs mer

19

Intel sjösätter Skylake för bärbara datorer

Inför IFA-mässan släpper Intel Skylake för bärbara datorer, där alltifrån de strömsnålaste modellerna för passiv kylning upp till prestandaorienterade fyrkärniga modeller står på menyn. Läs mer

70

AMD: "Fullt stöd för DirectX 12 finns inte"

Efter ett smärre angrepp rycker oväntat nog AMD ut till konkurrenten Nvidias försvar och påminner om att ingen grafikprocessor klarar allt i Microsofts nya grafikgränssnitt DirectX 12. Läs mer

50

Star Wars: Battlefront blir öppen beta

Svenska DICE håller hårt på traditionerna och avslöjar att det blir en öppen betatestning av Star Wars: Battlefront i början av oktober. Läs mer

61

Test: XFX Radeon R9 390X Black Edition

XFX vill locka prestandakrävande entusiaster med sitt Radeon R9 390X Black Edition, där både uppskruvade klockfrekvenser och fläskig kyllösning står på menyn. Läs mer