Nätaggregat i budgetklassen 2010

Nätaggregat i budgetklassen 2010

Inte mindre än 15 nätaggregat i budgetklassen har fått sig en omgång i testlabbet. Med facit i hand kan vi stolt presentera SweClockers mest ambitiösa nätdelstest genom tiderna.

Teori

Många olika parametrar ska vägas in vid bedömning av en nätdel. Därför kommer vi på den här sidan snabbt gå genom ett par olika aspekter och begrepp som kan vara bra att känna till.

ATX12V och EPS12V

En modern PC-nätdel har utspänningarna 3,3 V, 5 V och 12 V, samt -12 V, 5 V SB (standby). Det finns gränsvärden och rekommendationer för hur strömfördelningen mellan de olika utspänningarna bör fördelas i Intels ATX-specifikation. Den senaste versionen är skrivande stund ATX12V 2.3. Bland annat säger den att variationer på utgångsspänningarna måste hålla sig inom ±5 procent.

En klar trend sedan version 1.0 av standarden är att effektkravet på 12 V ökat. Det är rimligt med tanke på att både processorer och dagens kraftfulla grafikkort använder den i stor utsträckning. Sedan ATX12V 2.0 har det rekommenderats att det finns ytterligare 12 V-linor om 12 V-strömmen överstiger 18 A. Detta är främst för att tillgodose säkerhetsföreskrifterna i UL 60950 om maximalt 240 VA genom varje enskild strömkabel. Denna rekommendation har dock slopats i och med ATX12V 2.3, vilket innebär att allt fler tillverkare har gått tillbaka till en enskild 12 V-lina.

Många av dagens nätdelar följer förutom ATX-standarden även SSI-standarden EPS12V som beskriver nätdelar lämpliga för mindre servrar. Senaste versionen är 2.92. I jämförelse med ATX12V specificerar EPS12V-standarden att en 8-pins 12 V-kontakt ska finnas tillgänglig på nätdelen för strömmatning till CPU:n. Sedan ett par år tillbaka har det blivit allt vanligare med 8-pins-kontakter på moderkort utanför servermarknaden, vilket gör att allt fler konsumentnätdelar utrustas med denna kontakt.

Man bör ta sig en noggrann titt på hur den angivna effekten är fördelad mellan utspänningarna innan man köper sin nätdel. Tillverkarna gör inte uppgiften lättare, eftersom de angivna effektuppgifterna ibland inte är maximal kontinuerlig uteffekt, utan enbart ”peak”-effekt (maximal belastning under en kort tid). Hur begreppet peak definieras skiljer dessutom. Även vilken temperatur som tillverkaren använder när de specificerar sin nätdel kan skilja; maximal uteffekt minskar med ökad temperatur. Kryddar tillverkaren specifikationerna med olika tveksamma angivelser bör man tänka till både en och två gånger innan man slår till.

Effektfaktor och PFC

Effektfaktor (Power Factor, PF) och effektfaktorkorrigering (Power Factor Correction, PFC) är komplicerade begrepp som kräver en del kunskaper i ellära för att förstå.

Förenklat kan man säga att effektfaktorn är ett mått på fasvridningen mellan ström och spänning. En effektfaktor på 1 är idealt, då är spänning och ström helt i fas. Det ligger framförallt i kraftbolagens intresse att hålla effektfaktorn nära 1 eftersom förlusteffekter i elnätet då minimeras. För hemanvändare kan det också vara positivt, speciellt om man använder en UPS då dess prestanda påverkas negativt vid en lägre effektfaktor.

I okompenserade ATX-nätdelar är lasten kapacitiv, vilket gör att effektfaktorn kan bli ungefär 0,6–0,7. Denna kan förbättras på olika sätt. Enklaste sättet är att faskompensera nätdelens kapacitiva last med en spole (passive PFC). Det är ett minimikrav inom EU för switchade nätdelar över 75 W såsom dessa. Passive PFC användes främst för ett par år sedan i nätdelarnas budgetsegment, då tekniken helt enkelt är billigare att tillverka.

De flesta nätdelar i dagsläget använder dock istället aktiva komponenter för att skapa en nära resistiv last (active PFC). Det gör att effektfaktorn hamnar mycket nära 1, men i regel minskas nätdelens verkningsgrad något.

IMG_1552.jpg

Faskompensering med aktiva komponenter.

Det man bör lägga på minnet är att en högre effektfaktor inte medför högre verkningsgrad, men är positivt av andra orsaker.

Verkningsgrad

Högre verkningsgrad medför inte bara att strömförbrukningen sänks. Eftersom mindre effekt går förlorad och blir värme inuti nätdelen krävs inte lika kraftfull kylning vilket gör att ljudnivån kan sänkas. De senaste åren har högre verkningsgrad blivit ett starkt försäljningsargument bland nätdelstillverkarna, samtidigt som kraven i ATX12V-standarden ökat. Vid en typisk belastning kring 50 procent av den maximala kräver ATX12V 2.3 en verkningsgrad på 72 procent, men rekommenderar 80 procent.

På senare tid har även en ny certifierings-process uppkommit för att bedöma nätdelars verkningsgrad. 80 Plus-märkningen utförs av en oberoende organisation som mäter de inskickade nätdelarnas verkningsgrad vid tre olika laster. Beroende på verkningsgrad får de olika modellerna olika graderingar, där 80 Plus är den lägsta och 80 Plus Gold den högsta för konsumentnätdelar. Minimikravet för att få en 80 Plus-märkning är en verkningsgrad på minst 80 procent vid samtliga testlaster samt en effektfaktor på minst 0,9 vid maximal belastning.

Belastning

20%

50%

100%

80 PLUS

80%

80%

80%

80 PLUS Bronze

82%

85%

82%

80 PLUS Silver

85%

88%

85%

80 PLUS Gold

87%

90%

87%

Rippel och brus

Rippel och brus är störningar på utgångsspänningen som enklast undersöks med hjälp av ett oscilloskop. Kravet på maximalt rippel och brus i ATX12V 2.3 är 120 mVt-t (topp till topp) för 12 V och -12V, och 50 mVt-t för övriga utgångsspänningar.

I ATX-nätdelar hittar man ofta rippel, överlagrad växelspänning, som härstammar från arbetsfrekvensen hos nätdelens inbyggda pulsbreddsmodulator. I många nätdelar kan man dessutom hitta en överlagrad 100 Hz-komponent som härrör från elnätets frekvens på 50 Hz.

Kommentarer till artikeln

118 debattinlägg

Skicka en rättelse
18

Define Signature är nytt bygge från MetallicAcid

Med Fractal Design Define S i botten plockar Justin "MetallicAcid" Ohlsen fram verktyg och skrider till verket. Resultatet är i vanlig ordning ruskigt läckert. Läs mer

35

Fredagspanelen 109: Intel clockblockar och undermåliga USB Type-C-kablar

Intels kommande överklockningsblockad av de låsta Skylake-processorerna är ett hett ämne för Jonas och Jacob i veckans avsnitt av Fredagspanelen. Läs mer

60

Apple och Cisco dödförklarar 2,4 GHz wifi

Wifi i 2,4 GHz-bandet har blivit mindre populärt på senare år, och nu slår företagen Apple och Cisco ytterligare en spik i kistan i en ny rapport som mer eller mindre dödförklarar frekvensbandet. Läs mer

15

Googles AI mot mänskliga Go-mästaren ska livesändas på Youtube

Under föregående vecka blev det klart att Googles AI-algoritm besegrat en av världens bästa spelare i brädspelet Go. Nu framgår att matchen mot den världsmästaren ska livesändas. Läs mer

52

Tunn plasthinna kan förvandla ögonlinser till datorskärmar

Skärmar framför ögonen finns redan i form av Google Glass och VR-headsets, men nu har forskare i Australien lyckats skapa grunden för att integrera detta i linser. Läs mer

31

Asrock blockerar överklockning av låsta processorer med nya BIOS

Samtidigt som Intel täpper till den så kallade Prime95-buggen stryps möjligheten att överklocka låsta processorer, vilket nu får avtryck hos Asrocks Z170-moderkort. Läs mer

30

Aquaris M10 är surfplatta med Ubuntu för stationärt och mobilt bruk

Canonical har under en längre tid jobbat med att få Linuxutgåvan Ubuntu att fungera både som stationärt och mobilt operativsystem. Nu är den första surfplattan med systemet på ingång. Läs mer

12

Fulkultur om hur vi erövrade solsystemet

Efter decennier av uppehåll är det åter dags för mänskligheten att ta nya steg på avlägsna himlakroppar. Häng med när Fulkultur utforskar solsystemet! Läs mer

27

Microsoft vill använda Hololens för att förändra åskådarsport

Virtuell och förstärkt verklighet har hittills handlat mest om spel, men Microsoft siar om en framtid där Hololens ska förändra hur åskådare upplever sport. Läs mer

24

Rösta fram Månadens Galleri!

Ett nytt år, ett nytt Månadens Galleri! Det har återigen blivit dags för medlemmarna att rösta fram det bästa hemmasnickrade bygget ur SweClockers galleri. Läs mer

59

Felaktiga kablar med vändbara USB Type-C kan förstöra datorn

Prylar som stöder den nya USB Type-C-standarden är smidiga, men de kan också vara farliga om de inte är rätt sammansatta. En Google-ingenjör har offrat sin bärbara för att uppmärksamma detta. Läs mer

51

Logitech lanserar det mekaniska tangentbordet G810 Orion Spectrum

Schweiziska Logitech breddar sitt sortiment av gamingtangentbord med nykomlingen G810 Orion Spectrum. I fokus ligger de egenutvecklade brytarna Romer-G och ett förvånansvärt sobert yttre. Läs mer