Nätaggregat i budgetklassen 2010

Nätaggregat i budgetklassen 2010

Inte mindre än 15 nätaggregat i budgetklassen har fått sig en omgång i testlabbet. Med facit i hand kan vi stolt presentera SweClockers mest ambitiösa nätdelstest genom tiderna.

Teori

Många olika parametrar ska vägas in vid bedömning av en nätdel. Därför kommer vi på den här sidan snabbt gå genom ett par olika aspekter och begrepp som kan vara bra att känna till.

ATX12V och EPS12V

En modern PC-nätdel har utspänningarna 3,3 V, 5 V och 12 V, samt -12 V, 5 V SB (standby). Det finns gränsvärden och rekommendationer för hur strömfördelningen mellan de olika utspänningarna bör fördelas i Intels ATX-specifikation. Den senaste versionen är skrivande stund ATX12V 2.3. Bland annat säger den att variationer på utgångsspänningarna måste hålla sig inom ±5 procent.

En klar trend sedan version 1.0 av standarden är att effektkravet på 12 V ökat. Det är rimligt med tanke på att både processorer och dagens kraftfulla grafikkort använder den i stor utsträckning. Sedan ATX12V 2.0 har det rekommenderats att det finns ytterligare 12 V-linor om 12 V-strömmen överstiger 18 A. Detta är främst för att tillgodose säkerhetsföreskrifterna i UL 60950 om maximalt 240 VA genom varje enskild strömkabel. Denna rekommendation har dock slopats i och med ATX12V 2.3, vilket innebär att allt fler tillverkare har gått tillbaka till en enskild 12 V-lina.

Många av dagens nätdelar följer förutom ATX-standarden även SSI-standarden EPS12V som beskriver nätdelar lämpliga för mindre servrar. Senaste versionen är 2.92. I jämförelse med ATX12V specificerar EPS12V-standarden att en 8-pins 12 V-kontakt ska finnas tillgänglig på nätdelen för strömmatning till CPU:n. Sedan ett par år tillbaka har det blivit allt vanligare med 8-pins-kontakter på moderkort utanför servermarknaden, vilket gör att allt fler konsumentnätdelar utrustas med denna kontakt.

Man bör ta sig en noggrann titt på hur den angivna effekten är fördelad mellan utspänningarna innan man köper sin nätdel. Tillverkarna gör inte uppgiften lättare, eftersom de angivna effektuppgifterna ibland inte är maximal kontinuerlig uteffekt, utan enbart ”peak”-effekt (maximal belastning under en kort tid). Hur begreppet peak definieras skiljer dessutom. Även vilken temperatur som tillverkaren använder när de specificerar sin nätdel kan skilja; maximal uteffekt minskar med ökad temperatur. Kryddar tillverkaren specifikationerna med olika tveksamma angivelser bör man tänka till både en och två gånger innan man slår till.

Effektfaktor och PFC

Effektfaktor (Power Factor, PF) och effektfaktorkorrigering (Power Factor Correction, PFC) är komplicerade begrepp som kräver en del kunskaper i ellära för att förstå.

Förenklat kan man säga att effektfaktorn är ett mått på fasvridningen mellan ström och spänning. En effektfaktor på 1 är idealt, då är spänning och ström helt i fas. Det ligger framförallt i kraftbolagens intresse att hålla effektfaktorn nära 1 eftersom förlusteffekter i elnätet då minimeras. För hemanvändare kan det också vara positivt, speciellt om man använder en UPS då dess prestanda påverkas negativt vid en lägre effektfaktor.

I okompenserade ATX-nätdelar är lasten kapacitiv, vilket gör att effektfaktorn kan bli ungefär 0,6–0,7. Denna kan förbättras på olika sätt. Enklaste sättet är att faskompensera nätdelens kapacitiva last med en spole (passive PFC). Det är ett minimikrav inom EU för switchade nätdelar över 75 W såsom dessa. Passive PFC användes främst för ett par år sedan i nätdelarnas budgetsegment, då tekniken helt enkelt är billigare att tillverka.

De flesta nätdelar i dagsläget använder dock istället aktiva komponenter för att skapa en nära resistiv last (active PFC). Det gör att effektfaktorn hamnar mycket nära 1, men i regel minskas nätdelens verkningsgrad något.

IMG_1552.jpg

Faskompensering med aktiva komponenter.

Det man bör lägga på minnet är att en högre effektfaktor inte medför högre verkningsgrad, men är positivt av andra orsaker.

Verkningsgrad

Högre verkningsgrad medför inte bara att strömförbrukningen sänks. Eftersom mindre effekt går förlorad och blir värme inuti nätdelen krävs inte lika kraftfull kylning vilket gör att ljudnivån kan sänkas. De senaste åren har högre verkningsgrad blivit ett starkt försäljningsargument bland nätdelstillverkarna, samtidigt som kraven i ATX12V-standarden ökat. Vid en typisk belastning kring 50 procent av den maximala kräver ATX12V 2.3 en verkningsgrad på 72 procent, men rekommenderar 80 procent.

På senare tid har även en ny certifierings-process uppkommit för att bedöma nätdelars verkningsgrad. 80 Plus-märkningen utförs av en oberoende organisation som mäter de inskickade nätdelarnas verkningsgrad vid tre olika laster. Beroende på verkningsgrad får de olika modellerna olika graderingar, där 80 Plus är den lägsta och 80 Plus Gold den högsta för konsumentnätdelar. Minimikravet för att få en 80 Plus-märkning är en verkningsgrad på minst 80 procent vid samtliga testlaster samt en effektfaktor på minst 0,9 vid maximal belastning.

Belastning

20%

50%

100%

80 PLUS

80%

80%

80%

80 PLUS Bronze

82%

85%

82%

80 PLUS Silver

85%

88%

85%

80 PLUS Gold

87%

90%

87%

Rippel och brus

Rippel och brus är störningar på utgångsspänningen som enklast undersöks med hjälp av ett oscilloskop. Kravet på maximalt rippel och brus i ATX12V 2.3 är 120 mVt-t (topp till topp) för 12 V och -12V, och 50 mVt-t för övriga utgångsspänningar.

I ATX-nätdelar hittar man ofta rippel, överlagrad växelspänning, som härstammar från arbetsfrekvensen hos nätdelens inbyggda pulsbreddsmodulator. I många nätdelar kan man dessutom hitta en överlagrad 100 Hz-komponent som härrör från elnätets frekvens på 50 Hz.

Kommentarer till artikeln

118 debattinlägg

Skicka en rättelse
69

Test: Antec Signature S10

Med uppbackning från designbyrån Astro Studios tar Antecs nya flaggskeppschassi Signature S10 plats i testlabbet, med löften om skyhög kvalitet och ett unikt kammarkoncept. Läs mer

23

Intel Kaby Lake är inhoppare till Cannonlake – introduceras sent 2016

Efterträdaren till Intels processorfamilj Skylake lanseras inte förrän hösten 2016, vilket antyder om att övergången till 10 nanometer dröjer till sent 2017. Läs mer

38

Samsung lanserar SSD 850 Pro och 850 Evo på två terabyte

Koreanska Samsung utökar serierna SSD 850 Pro och SSD 850 Evo med modeller på två terabyte, och blir därmed först ut att erbjuda den högre kapaciteten på konsumentmarknaden. Läs mer

68

AMD hoppar över 20 nanometer – varnar för sämre kvartal än väntat

Resultaten för årets andra kvartalsrapport blir sämre än förutspått, varnar AMD i ett meddelande till investerare. Samtidigt framgår att planerna om tillverkning på 20 nanometer slopas. Läs mer

79

Windows 10 färdigställs under veckan – godkänns för RTM

Efter dryga nio månader av publika tester kommer Windows 10 under veckan att nå RTM-status och därmed anses redo för allmänheten i slutet av juli. Läs mer

67

Tävla och vinn Geforce GTX 980 Ti G1 Gaming med Gigabyte

Det är dags för en ny tävling på SweClockers. Den här gången har medlemmarna chansen att vinna ett exemplar av Gigabytes påkostade grafikkort Geforce GTX 980 Ti G1 Gaming. Läs mer

38

Intel Core i7-6700K, i5-6600K och styrkretsen Z170 lanseras den 5 augusti

När Intel lanserar arkitekturen Skylake läggs inledningsvis allt fokus på överklockare, som tidigt i augusti kan lägga vantarna på två K-märkta processorer och moderkort med styrkretsen Z170. Läs mer

35

Asus förbereder Radeon R9 Fury Strix med kylaren DirectCU III

Med Radeon R9 Fury får partnertillverkare fria händer att ta fram egna skräddarsydda lösningar. Det här har Asus fasta på med R9 Fury Strix, som bestyckas med nya kylaren DirectCU III. Läs mer

40

AMD Radeon R9 Fury får specifikationer

För den som inte fattat tycke för AMD:s vattenkylda lösning på Radeon R9 Fury X släpps inom kort det nedskalade syskonet R9 Fury, vars specifikationer nu hittar ut på nätet. Läs mer

34

Test: AOC G2460PG – Gamingskärm med 144 Hz och Nvidia G-Sync

Testlabbet hugger tag i den renodlade gamingskärmen AOC G2460, en något billigare modell med synkroniseringstekniken Nvidia G-Sync i upp till 144 Hz och Full HD-upplösning. Läs mer

84

AMD svarar om missljud i Radeon R9 Fury X

Efter kritikerstormen mot missljudet med Radeon R9 Fury X svarar AMD att problemet så gott som åtgärdats och att de arbetar med partner för att kompensera missnöjda kunder. Läs mer

63

AMD Radeon R9 Nano får fullskaliga Fiji

Den energieffektiva minstingen Radeon R9 Nano blir ingen avskalad historia utan baseras på fullskaliga grafikkretsen Fiji, rapporterar tekniksidan Anandtech. Läs mer