Fractal Design Newton R3

Fractal Design Newton R3

Hög verkningsgrad med 80 Plus Platinum i kombination med låg ljudnivå är löftet med nätaggregatet Newton R3, som nu får bekänna färg i SweClockers testlabb.

Teori

Många olika parametrar ska vägas in vid bedömning av en nätdel. Därför kommer vi på den här sidan snabbt gå genom ett par olika aspekter och begrepp som kan vara bra att känna till.

ATX12V och EPS12V

En modern PC-nätdel har utspänningarna 3,3 V, 5 V och 12 V, samt -12 V, 5 V SB (standby). Det finns gränsvärden och rekommendationer för hur strömfördelningen mellan de olika utspänningarna bör fördelas i Intels ATX-specifikation. Den senaste versionen är skrivande stund ATX12V 2.3. Bland annat säger den att variationer på utgångsspänningarna måste hålla sig inom ±5 procent.

En klar trend sedan version 1.0 av standarden är att effektkravet på 12 V ökat. Det är rimligt med tanke på att både processorer och dagens kraftfulla grafikkort använder den i stor utsträckning. Sedan ATX12V 2.0 har det rekommenderats att det finns ytterligare 12 V-linor om 12 V-strömmen överstiger 18 A. Detta är främst för att tillgodose säkerhetsföreskrifterna i UL 60950 om maximalt 240 VA genom varje enskild strömkabel. Denna rekommendation har dock slopats i och med ATX12V 2.3, vilket innebär att allt fler tillverkare har gått tillbaka till en enskild 12 V-lina.

Många av dagens nätdelar följer förutom ATX-standarden även SSI-standarden EPS12V som beskriver nätdelar lämpliga för mindre servrar. Senaste versionen är 2.92. I jämförelse med ATX12V specificerar EPS12V-standarden att en 8-pins 12 V-kontakt ska finnas tillgänglig på nätdelen för strömmatning till CPU:n. Sedan ett par år tillbaka har det blivit allt vanligare med 8-pins-kontakter på moderkort utanför servermarknaden, vilket gör att allt fler konsumentnätdelar utrustas med denna kontakt.

Man bör ta sig en noggrann titt på hur den angivna effekten är fördelad mellan utspänningarna innan man köper sin nätdel. Tillverkarna gör inte uppgiften lättare, eftersom de angivna effektuppgifterna ibland inte är maximal kontinuerlig uteffekt, utan enbart ”peak”-effekt (maximal belastning under en kort tid). Hur begreppet peak definieras skiljer dessutom. Även vilken temperatur som tillverkaren använder när de specificerar sin nätdel kan skilja; maximal uteffekt minskar med ökad temperatur. Kryddar tillverkaren specifikationerna med olika tveksamma angivelser bör man tänka till både en och två gånger innan man slår till.

Effektfaktor och PFC

Effektfaktor (Power Factor, PF) och effektfaktorkorrigering (Power Factor Correction, PFC) är komplicerade begrepp som kräver en del kunskaper i ellära för att förstå.

Förenklat kan man säga att effektfaktorn är ett mått på fasvridningen mellan ström och spänning. En effektfaktor på 1 är idealt, då är spänning och ström helt i fas. Det ligger framförallt i kraftbolagens intresse att hålla effektfaktorn nära 1 eftersom förlusteffekter i elnätet då minimeras. För hemanvändare kan det också vara positivt, speciellt om man använder en UPS då dess prestanda påverkas negativt vid en lägre effektfaktor.

I okompenserade ATX-nätdelar är lasten kapacitiv, vilket gör att effektfaktorn kan bli ungefär 0,6–0,7. Denna kan förbättras på olika sätt. Enklaste sättet är att faskompensera nätdelens kapacitiva last med en spole (passive PFC). Det är ett minimikrav inom EU för switchade nätdelar över 75 W såsom dessa. Passive PFC användes främst för ett par år sedan i nätdelarnas budgetsegment, då tekniken helt enkelt är billigare att tillverka.

De flesta nätdelar i dagsläget använder dock istället aktiva komponenter för att skapa en nära resistiv last (active PFC). Det gör att effektfaktorn hamnar mycket nära 1, men i regel minskas nätdelens verkningsgrad något.

IMG_1552.jpg

Faskompensering med aktiva komponenter.

Det man bör lägga på minnet är att en högre effektfaktor inte medför högre verkningsgrad, men är positivt av andra orsaker.

Verkningsgrad

Högre verkningsgrad medför inte bara att strömförbrukningen sänks. Eftersom mindre effekt går förlorad och blir värme inuti nätdelen krävs inte lika kraftfull kylning vilket gör att ljudnivån kan sänkas. De senaste åren har högre verkningsgrad blivit ett starkt försäljningsargument bland nätdelstillverkarna, samtidigt som kraven i ATX12V-standarden ökat. Vid en typisk belastning kring 50 procent av den maximala kräver ATX12V 2.3 en verkningsgrad på 72 procent, men rekommenderar 80 procent.

På senare tid har även en ny certifierings-process uppkommit för att bedöma nätdelars verkningsgrad. 80 Plus-märkningen utförs av en oberoende organisation som mäter de inskickade nätdelarnas verkningsgrad vid tre olika laster. Beroende på verkningsgrad får de olika modellerna olika graderingar, där 80 Plus är den lägsta och 80 Plus Platinum den högsta för konsumentnätdelar. Minimikravet för att få en 80 Plus-märkning är en verkningsgrad på minst 80 procent vid samtliga testlaster samt en effektfaktor på minst 0,9 vid maximal belastning.

Belastning

20%

50%

100%

80 PLUS

80%

80%

80%

80 PLUS Bronze

82%

85%

82%

80 PLUS Silver

85%

88%

85%

80 PLUS Gold

87%

90%

87%

80 PLUS Platinum

90%

92%

89%

Rippel och brus

Rippel och brus är störningar på utgångsspänningen som enklast undersöks med hjälp av ett oscilloskop. Kravet på maximalt rippel och brus i ATX12V 2.3 är 120 mVt-t (topp till topp) för 12 V och -12V, och 50 mVt-t för övriga utgångsspänningar.

I ATX-nätdelar hittar man ofta rippel, överlagrad växelspänning, som härstammar från arbetsfrekvensen hos nätdelens inbyggda pulsbreddsmodulator. I många nätdelar kan man dessutom hitta en överlagrad 100 Hz-komponent som härrör från elnätets frekvens på 50 Hz.

Kommentarer till artikeln

65 debattinlägg

Skicka en rättelse
5

Häng med SweClockers på Birdie 27

Det är fullt LAN i Uppsala när andrika Birdie går av stapeln, med allt från gaming till datormodding. SweClockers är på plats med kameror i högsta hugg. Läs mer

17

Testpilot: Adata Ultimate SU900 256 GB

NVMe och PCI Express lagring är på framtåg men än är inte SATA-enheterna ute ur leken. Testpiloten David Kvist tar sig en närmre titt på Adatas mellanklassare Ultimate SU900. Läs mer

52

FSP avtäcker vattenkylda nätaggregatet Hydro PTM+

Tillverkaren FSP blir först ut på marknaden med ett vattenkylt nätaggregat i form av Hydro PTM+, en helmodulär modell med 80 Plus Platinum-certifiering och en effekt på 1 200 W. Läs mer

24

Acer lanserar Predator Z35P – högupplöst 35-tummare på 100 Hz med G-Sync

Taiwanesiska Acer fortsätter satsa på skärmar riktade mot gaming. Senast ut blir nu Predator Z35P, en ultrabred 35-tumsskärm som kan kan klockas upp till 120 Hz. Läs mer

2

FZ recenserar actionrollspelet The Surge

CI Games följer upp Dark Souls-inspirerade Lords of the Fallen med The Surge i samma genre. SweClockers syskonsajt har testat spelet och satt betyg. Läs mer

78

Microsoft lanserar Windows 10 China Government Edition

Tillsammans med kinesiska myndigheter har Microsoft tagit fram Windows 10 China Government Edition, en specialanpassad version av Windows med egen kryptering för information. Läs mer

87

Elgiganten öppnar i SweClockers forum

Återförsäljaren Elgiganten storsatsar på datorkomponenter och gaming och tar nu klivet in på SweClockers forum, där medlemmarna kan ställa frågor om alltifrån service till sortiment. Läs mer

18

Samsung visar töjbar OLED-skärmpanel

Koreanska Samsung gör nya framsteg när det kommer till flexibla skärmpaneler, med en töjbar skärm som både kan böjas, vikas och rullas ihop utan att förlora sin ursprungliga form. Läs mer

8

Techpowerup släpper GPU-Z 2.1.0 med flik för avancerad information

I nästa stora nyversion av GPU-Z tillkommer en "Advanced"-flik, där användare bland annat kan läsa av vilka minneskretsar grafikkortet är utrustat med. Läs mer

55

Microsoft tillkännager nya Surface Pro

Kort efter introduktionen av Surface Laptop lanserar Microsoft nästa generations Surface Pro, med bättre prestanda, 50 procent längre batteritid och ett nytt tangentbord. Läs mer

26

Tekken 7 får systemkrav

Under den kommande månaden lanseras Tekken 7 till konsol samt även för första gången till PC. Inför detta går nu utvecklaren ut med systemkraven för spelet på plattformen. Läs mer

33

Destiny 2 blir utan dedikerade servrar på PC

Bungie bekräftar att Destiny 2 precis som föregångaren blir utan dedikerade servrar, både på konsol och PC. Istället väntas det använda samma peer-to-peer-system som Destiny. Läs mer