Tolv praktiska råd för Freesync
Föregående avsnitt tydliggör att Freesync uppenbart inte fungerar klockrent med Eizo Foris FS2735. Frågan är då vad som krävs för att få funktionen att fungera.
Du måste först aktivera Fresync för 35–90 Hz (låg) eller 56–144 Hz (hög) i administratörsmenyn.
Du kan behöva matcha spelets frekvens och eller Windows till den gräns du har på Freesync-läget. Alltså 90 Hz eller 144 Hz. Vissa spel kan kräva att du gräver i installationsfiler då de saknar val av frekvens och till exempel drar igång skärmen i 144 Hz när du vill hålla dig på 90 Hz.
Du måste köra i 2 560 × 1 440 pixlar.
Freesync fungerar endast med fullskärmsläge. Inte fönster (windowed) eller borderless-lägen. En del speltitlar envisas med att om och om igen köra det ena eller det andra.
AMD:s drivrutin måste ha Freesync aktiverat. Det kan meddela fel frekvensspann i Crimson, så du måste själv hålla reda på vad som gäller.
Efter ändringar av frekvenser i skärm och i Windows, starta gärna om datorn också. Vi hade ovanligt många mjukvarukrascher innan vi gjorde detta. Spel som inte ville starta eller i värsta fall, tokflippet vi fångade på video.
Eftersläpen och overdrive-skuggor varierar tydligt med vilken frekvens skärmen körs i. Du kan behöva matcha overdrive-reglaget med övriga inställningar, till exempel Standard-läget när du kör låga frekvenser för att undvika besvärliga skuggor. Förbättrad kan var bättre när du ligger högt i frekvens.
Dubbelkolla efter varje ändring så att inte skärmen ansluter i 60 Hz som följd av att AMD-drivrutinen anser att Displayport-anslutningen inte räcker till. Detta tycks öka risken för fel likt det fångade på video eller att spel och program inte vill starta.
Olika AMD-kort lyckas olika bra med att driva skärmen i 144 Hz över Displayport. Sapphire R9 380 och R9 390X var helt problemfria oavsett kabel. AMD:s eget Radeon R9 Nano lyckades inte alls utan ger bitfel med grafik som hoppar till, snö, tappar bilden etc. Olika kablar har olika effekt.
När skärmens lysdiod lyser vitt är inte Freesync möjligt.
När lysdioden lyser rött betyder det att skärmen arbetar i en frekvens som fungerar med Freesync, det vill säga 90 eller 144 Hz. Det betyder inte Freesync faktiskt fungerar.
När det är tvekan, kontrollera med skärmens Information-ruta och se ifall de angivna frekvensen pendlar eller inte. När Freesync fungerar ska skärmens rapporterade frekvens pendla och matcha exempelvis FRAPS.
Kombinera skärmens info-ruta ihop med lysdioden på höger hörn. Vit lysdiod och Freesync fungerar inte. Röd lysdiod betyder att skärmen kan köra Freesync. Men du måste fortfarande bekräfta att frekvensen ändrar sig i takt med mjukvarumätare som FRAPS eller spelets inbyggda fps-mätare.
Mycket av problemen ovan kan komma att försvinna i takt med att AMD uppdaterar sina drivrutiner. Men så här såg det ut januari och februari 2016.
Det kan också vara värt att tänka på att G-Sync-skärmar inte har problemen ovan på samma sätt. Motsvarande G-Sync-skärmar vi testat fungerar i 30 till 144 Hz med kontrollerade nivåer på eftersläp och skuggor. De fungerar i Windowed eller Borderless-läge och skalningen sker via grafikkortet. Tuta och kör i betydligt högre utsträckning.
Det underlättar att ställa uppdateringsfrekvensen i Windows till den övre Freesync-gränsen, alltså 90 Hz ifall du kör 35–90 Hz-läget.
Mycket av problemen vi upplever med Eizo Foris FS2735 kan därför kanske skyllas på AMD snarare än Eizo. Omöjligt att peka ut en skurk i detta läge. Men vi upptäcker också fler problem med AMD-kort, bland annat att korten klipper signalen mot vitt, något vi tar upp i avsnittet om färgåtergivning.
Vilket är bäst? Låg eller Hög?
Så vilket intervall ska man då köra med? Freesync (Låg) för 35–90 Hz eller Freesync (hög) för 56–144 Hz? Svaret är att båda fungerar där adaptiv synkronisering har som störst effekt, alltså runt 40 till 80 fps. Lägre än så märker de flesta i vilket fall att låg fps är låg fps. Det går inte att trolla bort. Högre frekvenser än 100 Hz och effekten av adaptiv synk blir allt subtilare och till slut kanske omärkbar. Gränsen, tycket och smaken för detta är individuellt.
Fördelen med 35–90 Hz-läget är att det vid låga frekvenser fortfarande är ett mjukt och sömlöst flyt kring 40–50 fps. Vid 56–144 Hz-läget är istället dubbleringen aktiv och dess traditionella V-sync ger inte riktigt samma upplevelse. För att jämföra de två Freesync-lägena måste vi starta om skärmen och även datorn och mjukvaran som annars kraschar. Då tar det flera minuter att växla lägen och man kan inte få en direkt jämförelse.
Väg eftersläp mot bildflyt
Med betoning på det subjektiva intrycket ger 35–90 Hz-läget därför bättre flyt för dig som prioriterar hög grafikkvalitet och vill hålla spelen flytande runt 40 till 50 fps. Men eftersom skärmen också drivs i låga frekvenser är det mer eftersläp och skuggor.
Med 56–144 Hz-läget aktiveres dubbleringen under 56 Hz. AMD:s drivrutiner dubblerar bilden och kör vanlig V-sync. 44 fps renderat V-syncas alltså mot 88 Hz i panelen. Detta ger inte samma subjektiva flyt som Freesync i 44 Hz. Samtidigt undviker man de allra värsta eftersläpen hos panelen eftersom frekvensen aldrig kliver långt ned.
Värt att tänka på är att skärmen ställd till 144 Hz, Freesync avstängt, Overdrive på Förbättrad och med oskärpreducering aktiverad är en alldeles ypperlig rapp och trevlig skärm med minimala eftersläp. Inga konstigheter, inga dolda fällor. Och det fungerar lika bra med AMD- som Nvidia-kort.
