Nvidia Geforce GTX 1060

Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns även temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.

Nämnvärt är att SweClockers under våren 2016 bytt lokal och därmed har en ny mätsituation. Tidigare resultat för ljud och temperatur är därför inte jämförbara.

Temperatur och ljudnivå

Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som ofta inte speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i ett Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.

Ljudnivåerna fångas på cirka 14 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.

Chassit är bestyckat med två fläktar på 140 millimeter, en i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Be Quiet Dark Power Pro 10 850 W, lagring en ensam SSD-enhet och processorn är passivt kyld med Zalman FX100 Cube.

För att belasta systemet används testdelen av spelet Metro: Last Light Redux i upplösningen 2 560 x 1 440 pixlar, vilken får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 34 dBA och temperaturen på 22 °C.

Den maximala temperaturen som GP106 kan klara av utan att ta skada är så högt som 94 grader, och har därmed god marginal innan kortet klockar ned sig. Vid vila lägger sig temperaturen på låga 28 grader, som beror på att fläkten snurrar på cirka 33 procent pådrag i redaktionens fall.

Trots en något enklare kylanordning hamnar Geforce GTX 1060 strax ovanför sina större bröder med en halv grad förbättring under belastning.

Klockfrekvens under belastning

Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektåtgång, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.

SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under halvtimmens spelsession i Metro: Last Light med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.

Efter en lång tids belastning parkeras klockfrekvensen runt 1 822 MHz med mindre variation, och även när smärtgränsen för ström och temperatur höjs så hamnar de olika lägen på samma nivå. Med det sagt så är samtliga en bra bit över nominella turbofrekvensen 1 708 MHz som representeras av den blå linjen.

För att ge extra säkerhet mot konstiga resultat fick kortet ta ytterligare en vända i redaktionens testrigg. Resultaten är mer eller mindre identiska mot första rundan, vilket antyder andra faktorer som sätter stopp för högre klockfrekvenser.

Effektmätning

Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.

SweClockers plockar toppvärden från samtliga speltester och använder dessa för att skapa ett snittvärde. Förutom det presenteras även högsta noterade värdet under hela speltestsviten. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilken bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.

Verkningsgrad för Corsair AX1200i vid låga laster

För den som vill gräva ned sig lite extra bistår redaktionen med en profil för testsystemens Corsair AX1200i vid lägre laster. I princip handlar det om riktigt dålig verkningsgrad runt 50 watt och lägre, med snabbt bättre siffror närmare och över 100 watt.

En av förbättringarna med Pascal är energieffektiviteten, vilket syns tydligt hos Geforce GTX 1060 som hamnar nära toppen av listan med endast 8 procent skillnad till företrädaren GTX 960. Som tidigare visat hamnar prestandan jämsides med GTX 980 men hela 32 procent bättre i strömförbrukning.

Energieffektivitet

Förutom effekten i sig kan det även vara intressant att väga in aspekten prestanda. För tabellen nedan plockar redaktionen prestandaindex respektive snittvärdet från effektmätningen för respektive grafikkort. Ett schablonavdrag på 100 watt görs från samtliga modeller för att väga upp övriga plattformen.

Resultatet bygger på medelvärden, antaganden samt avrundningar och blir därmed inte exakt. Presentationen ger dock möjlighet att mellan tummen och pekfingret få en uppfattning om hur energieffektiva olika grafikkort är.

Det kommer inte som en överraskning att de tre Pascal-korten som har släppts hamnar högst upp i energieffektivitet med GTX 1080 i topp medan både GTX 1070 och GTX 1060 får dela på andraplatsen. Jämfört mot AMD Radeon RX 480 är Nvidias nykomling hela 30 procent mer energieffektiv.