Den finns datorentusiaster av alla sorter, men en sak verkar vara gemensamt. De flesta har ett minst sagt speciellt förhållande till historien. Det är något med pensionerade datorer berör, i synnerhet alla de konstiga ljud som en gång i tiden präglade upplevelsen framför datorn.

5. Hårddiskens uppvaknande och trygga surr

Hypermoderna SSD-enheter i all ära, men de nära nog dinosaurieklassade mekaniska hårddiskarna är i högsta grad fortfarande en del av datorvärlden. Turligt nog har tekniken utvecklats och moderna hårddiskar är betydligt mer lågmälda än förut, särskilt med en gnutta ljuddämpning. Det har dock inte alltid varit på det viset.

Förr i tiden var surrande hårddiskar den största källan till oljud. Den jetmotorliknande uppstarten och de tickande läsarmarna överröstade det mesta, åtminstone till en bit in på 1990-talet, då tillverkarna ansåg det nödvändigt att kyla allt törstigare processorer med små och ettriga fläktar.

Surret är dock inte bara ett enfaldigt brus. Uppmärksamma användare kan få en del ledtrådar om datorns hälsa genom att lyssna på hårddisken. En tyst läsarm kan signalera att datorn gått och hängt sig medan en ändring av ljudets karaktär eller ett mystiskt tickande i många fall är ett tecken på att hårddisken är på väg att kasta in handduken.

Det är mer än vad som går att säga om de pråliga SSD-enheterna, vars dödsdans är lika plötslig som brutal.

4. Modemets nyckfulla ringande

Ingen kunde föreställa sig att de gamla koppartrådarna skulle komma att användas för att koppla ihop datorer i ett världsomspännande nätverk och särskilt inte att till och med Svensson skulle vara intresserade av att delta. Så hände det, internet blev var mans egendom och i centrum stod en tjutande låda.

Uppringt internet eller dial-up blev många svenskars första kontakt med webben. Vissa ansåg att modemets mystiska signaler enbart var ett irritationsmoment och stängde av högtalaren, i det fall det var möjligt. Andra hörde ljuv musik och lyssnade förväntansfullt på det tillfälle då hela världen endast var ett par knapptryckningar bort.

Mer tekniskt sinnade personer kunde däremot följa hela uppkopplingsprocessen, från tonarterna som genererades av telefonnumret till modempoolen, handskakning, hastighetsförhandling och (i bästa fall) en fullbordad anslutning.

3. Diskettstationens envisa tuggande

Säg "720 KB" eller "1,44 MB" och varje erfaren datoranvändare kommer med skräckblandad förtjusning att tänka på disketter. Långsamma diskettstationer plågade datorentusiaster i årtionden och det tuggande ljudet framkallar fortfarande ångestfyllda minnen av tortyrliknande kopieringssessioner.

Trots att disketten sedan länge passerat bäst före-datumet levde tekniken kvar ända in på 2000-talet. Så gott som alla datorsystem var utrustad med diskettstation, även bärbara sådana, vilket gjorde det till en enkel och vedertagen teknik för att dela med sig av eller flytta filer mellan olika datorer.

En bit in på 1990-talet kunde CD-ROM-skivorna och senare inspelningsbara dito delvis ersätta den gamla floppyn och det gjordes åtskilliga försök med att utse en riktig efterträdare. Det skulle dock dröja till USB-minnenas intåg innan diskettstationen en gång för alla kunde förpassas till historiens sophög.

2. Ettor och nollor i skön melodi

I en tid då varenda kilobyte räknades och varje megahertz spelade roll låg inte ljud särskilt högt upp dagordningen. Många datorer kunde visserligen ge ifrån sig ett och annat pip, men detta var oftast inte till någons glädje utan markerade mestadels att någonting gått snett.

Ganska snart upptäcktes att det gick att framkalla primitiva trudelutter med ganska enkla medel och vips föddes det digitala ljudet. Det tog dock flera årtionden av utveckling och många banbrytande steg på vägen innan datorljudet nådde fram till det vi idag tar för givet, såsom psykoakustisk komprimering med CD-kvalitet.

Många uppskattar dock fortfarande det elektriskt pipande ljudet, vilket givit upphov till en egen musikgenre. Så kallade chiptunes är för många en nostalgisk hyllning till datorernas barndom.

1. Mekaniska tangentbord med det rätta klicket

Datordelar åldras vanligtvis inte med värdighet, men det finns undantag. Gamla tangentbord väcker fortfarande en närmast religiös vördnad bland renläriga entusiaster, som ofta och gärna talar om de mekaniska brytarnas förträfflighet.

Tangentbordet framför alla andra är IBM Model M med fjäderbrytare (eng. buckling spring). Denna modell introducerades i mitten av 1980-talet och hängde med i olika inkarnationer ända fram till millennieskiftet, även om tangentbordet ersattes av nya och framförallt billigare modeller betydligt tidigare än så.

Vad som egentligen framkallar de varma känslorna för IBM:s gamla tangentbord är dock långt ifrån självklart. Kanske är det den blytunga konstruktionen eller den omedelbara responsen, men klart är att ingenting annat klickar som Model M – ett kristallklart, oblygt och omisskännligt klickljud.