Fenomenet
Undertecknad har haft obrytbar kraft hemmavid under ett tiotal år och har under den tiden drabbats av 6-7 strömavbrott och blixtnedslag som varit så allvarliga att server och arbetsstationer inte skulle ha överlevt dem utan obrytbar kraft. Vad händer när man drabbas av detta? Bortsett från att det du just jobbade med, försvinner? Filsystemet på hårddisken kan bli så skadat att det inte går att återhämta. Det är därför operativsystemet har en rutin för säker avstängning (Ta-daa! Windows avslutas).
Du har väl nytagna säkerhetskopior? Gjorda senast i morse? Då blir du bara av med dagens arbete. En skadad disk måste skickas till en diskräddningsfirma, som tar 20–30 tusen kronor för besväret. Om de klarar det. Undertecknads tester visar att så inte alltid är fallet.
Man kan tycka att elleverantören borde lämna fin och jämn sinusformig 230 volt på 50 hertz, men så är det inte heller; 230 volt är bara ett riktvärde och försöker du ställa krav på leverantören kommer du ingenstans. Den som vill ha fin, jämn el får ordna det själv, eller använda utrustning som är mindre kräsen.
Låt oss börja med ett par exempel ur verkligheten. Undertecknad gjorde en gång reportage hos ett restaurangföretag som hette Carestel som hade ett antal vägrestauranger runt om i landet. De hade sådana besvär med strömavbrott att de var tvungna att ha UPS till datorerna, för att inte förlora kreditkortstransaktioner.
Carestel hade också en restaurang på Arlanda och hade så svåra problem med dålig ström att de fick sätta in UPS där också. Att dålig ström är ett problem för större outsourcinghallar, molnleverantörer, mobiloperatörer och framför allt, tycks det, för sjukvården, är måhända känt? Svensk ström är inte super-duper. Men låt oss återgå till hemanvändarperspektivet.
Jag besökte nyligen en vän som bor i Los Angeles-trakten och han visade mig, under en del hysch-hysch, att han hade en bensingenerator kamouflerad i en låda avsedd för trädgårdsredskap på altanen, för annars skulle hans servrar inte leva så länge. ”Man få inte ha sånt i det här bostadsområdet” väste han.
Längre strömavbrott, som en timme eller flera dagar, är oerhört sällsynta i Sverige. Det är sekund-blinkningar som gemene man måste skydda sig emot.
Det finns naturligtvis andra saker som inte går att skydda sig emot. Strålad störning är svårt att mota i grind, och när blixten tar i trädet utanför huset och river upp en gata på en meter i gräsmattan på sin väg mot din dator, då är det inte mycket att göra. Men åskskydd kan vi tala om i en annan artikel.
Typer av aggregat
Det finns i huvudsak tre typer av obrytbara kraftaggregat: on-line, off-line och line-interactive.
On-line-aggregatet är konstruerat så att nätspänningen aldrig flyter tvärs igenom det. Den likriktas alltid, får ladda batterier och växelriktas efter batterierna. På så sätt uppstår aldrig några orenheter i utspänningen, oavsett vad som händer med inspänningen. Inkopplingstiden blir noll.
Off-line-aggregatet är konstruerat så att en mindre (mycket billigare) batteriladdare alltid håller batterierna laddade, medan nätspänningen flyter på en annan ledare tvärs igenom aggregatet. Skulle inspänningen fallera, startas växelriktaren från batterierna och utspänningen kopplas om från den spänningslösa genomkopplingen till växelriktaren. Utspänningen drabbas av ett kortare avbrott.
Line-interactive-aggregatet är en hybridtyp som ligger mellan de båda andra. Växelriktaren ligger alltid inkopplad på den genomgående ledningen, men är inte alltid aktiv. När spänningen fallerar, startas växelriktaren, vilket tar ett par millisekunder, men inte innan reläet före, som kopplar bort inkommande nät, har fallit (så man inte råkar driva ut kraft på bostadens övriga elnät).
Dessutom brukar man ha en spänningsregulator av någon typ före brytaren som kan justera längre under- och överspänningar utan att man ska behöva bryta bort inspänningen. Det ökar verkningsgraden och minskar slitaget på batterierna som inte behöver kopplas in så ofta om man har problem med underspänningar. Detta gör att man numera kan nå över 97–98 procent verkningsgrad vid nätdrift i ett line-interactive-aggregat. Det är svårt att komma högre.
