SweClockers guide till bildskärmsköpet

Funderar du över att köpa bildskärm och känner dig vilse i djungeln? SweClockers guide är ett första steg för att förstå vilka vägar du kan gå för att finna skärmen som passar dig och dina behov.

De tre vanligaste fällorna

Bildskärmsguiden tar upp det mesta runt bildskärmar och de aspekter som är värda att tänka på. Det är en lång läsning men ger också kött på benen så att du väljer rätt skärm.

Fälla 1: Har skärm och dator rätt anslutning?

I dagsläget är det Displayport som är den anslutning som svarar bäst för att ansluta alla skärmar och ta del av alla funktioner som adaptiv synkronisering, höga frekvenser och hög upplösning. Det är också betydligt mer troligt att din dator och ditt grafikkort med Displayport också orkar med att driva skärmen i hög upplösning.

sammanfatt_2.jpg

Däremot är det en annan fråga att driva spel i en viss upplösning. Ditt fem år gamla grafikkort kanske kan driva en spelskärm i 2 560 × 1 440 pixlar i 144 Hz. Men att driva spel i 2 560 × 1 440 pixlar och 144 fps kan vara helt omöjligt.

  • Displayport är vad du ska prioritera – Displayport är det säkra alternativet för att driva skärmar som de är tänkta, särskilt med hög frekvens och stor pixelmatris. Moderna skärmar kräver ofta Displayport för att kunna användas till fullo.

  • HDMI klarar ofta snarlika möjligheter som Displayport. Däremot är det ovanligare att själva skärmen använder HDMI för sådant som hög frekvens. Många skärmar är också strypta till 60 Hz över HDMI trots att högre frekvenser är möjligt. Först på senare år kör grafikkorten tillräckligt hög bandbredd på HDMI. HDMI ger också andra fördelar likt att det fungerar bättre med långa kablar. TV-apparater använder uteslutande HDMI.

  • Undvik DVI – DVI och DVI-DL (Dual Link) är gammal teknik från 1999 och fasas ut från nya grafikkort. Deadline var 2015. DVI finns i princip heller inte på bärbara datorer sedan många år tillbaka. Äldre skärmar kanske endast kör full kapacitet likt 144 Hz via DVI-DL och då är det besvärligt eller omöjligt att koppla dem till nya grafikkort eller bärbara datorer. DVI som anslutning bör därför undvikas för framtida användning.

  • Vid 60 Hz och upp till 1 920 × 1 200 pixlar är Displayport, HDMI och DVI lika kapabla. Bildkvaliteten är rent tekniskt lika kapabel och ger identisk bildkvalitet när HDMI, DVI och Displayport kör samma sorts signal.

  • Kör rätt anslutning hela vägen – undvik så långt det går att köra adaptrar och omvandlare, särskilt i samband med högre frekvens och större pixelmatris. Detta eftersom adaptrar och omvandlare ökar risken för krångel, ger högre kostnader och sällan fungerar när kraven ökar.

  • 60 Hz och upp till 1 920 × 1 200 pixlar är enkelt att konvertera från Displayport till DVI eller HDMI, samt mellan DVI och HDMI i valfri riktning så länge du kör just 60 Hz och och upp till 1 920 × 1 200 pixlar. Högre krav än så är svårare, dyrare och ofta omöjligt. Det skiljer sig även mellan adapter och adapter med vad som är tekniskt möjligt i fråga om bildsignal.

  • Tänk på riktningen. Du kan gå från Displayport till HDMI och DVI via enklare adaptrar. Tvärtom, från HDMI eller DVI till Displayport, är däremot exotiskt och så pass dyrt att det är bättre att köpa en annan skärm. Alla Displayport-adaptrar du ser är därför från Displayport till någon annan anslutning. Dessa fungerar endast åt det hållet.

  • VGA är gammal analog teknik och används aldrig i annat än i absoluta nödfall med nya skärmar. Skärmar som enbart har VGA ska därför undvikas då det ofta är gamla och väldigt enkla produkter

Avsnitt 21 i bildskärmsguiden tar upp detta med anslutningar till bildskärm. Ofta har användare för höga förväntningar på en ny skärm, vilka grafikkortet inte kan svara mot.

Fälla 2: Responstid säger ingenting om någonting

Frågor kring responstid är en av de vanligaste på forumet. Är det bättre med en skärm som har 1 ms i specifikationerna jämfört med den som har 4 ms? Om du väljer 2 ms, vad förlorar du då? Och kan du spela spel på en skärm som har 6 ms responstid?

Bildskarmsguide_ms-vs-hz.jpg

Är du känslig för eftersläp? Då ska du sikta på högre frekvens. Millisekundspecifikationen säger inte mycket om något och är inget mått på hur man upplever eftersläp.

Svaret är att responstiden inte säger något om hur skärmen kommer att se ut när du spelar spel. Det är en godtycklig siffra i en specifikationstabell. Ska du få så lite eftersläp som möjligt ska du välja en spelskärm kapabel till hög frekvens och då gärna också någon form av eftersläpsredudering. Detta då det är det som ger minst eftersläp.

Vad som står i specifikationerna säger alltså ingenting om hur skärmen är att spela på. Att det står att modellen har en responstid på 1 ms innebär inte att det är det bästa valet, utan det kan lika gärna vara det sämsta.

Bildskärmsguiden: Avsnitt 18 om latens och input lag.
Bildskärmsguiden: Avsnitt 19 om eftersläp och responsstid
Bildskärmsguiden: Avsnitt 20 om eftersläpsreducering

Observera att latenstid, input lag, och responstid är två olika saker. Det som stör spel är höga latenstider, alltså fördröjningen från att signal blir till bild, det som kallas input lag. Responstid som specificeras av tillverkaren är en papperssiffra som rudimentärt beskriver trögheten hos kristallerna, det vill säga nivån av eftersläp. En skärm kan specificeras som ”1 ms” i fråga om responstid och tolkas som lämplig för spel. Men samma skärm kan ha en latens, input lag, om 50 ms och därför vara ganska olämplig.

Återigen, välj en spelskärm ifall detta är viktigt då dessa egenskaper är mer prioriterade på den typen av skärmar. Men läs så mycket tester du bara kan finna först.

Fälla 3: 75 och 76 Hz är ofta bara 60 Hz

Ett problem med Prisjakt är att det bygger mycket på användarnas information och där finns en förvirring som leder till felköp. Många skärmar listar att 75 och 76 Hz (och liknande) frekvenser är möjliga.

Denna information kan dock komma från att produkten tar emot en äldre signal av kompatibilitetsskäl, likt 1 024 × 768 pixlar i 75 Hz. Panelen fortsätter dock likt förbaskat att köra 60 Hz och de 15 extra bildrutorna ignoreras med extremt ryckig bild som följd. Skärmen egen upplösning kommer ofta enbart fungera i 60 Hz.

Bildskarmsguide_frekvenstabell.png

Handboken kan mycket väl lista högre än 60 Hz och skärmen tar också emot signalen, men det är inte alls självklart att skärmen faktiskt återger detta. Bilden är från handboken till en skärm som helt enkelt hoppar över alla bildrutor över 60 Hz.

Räkna med att 60 Hz är den faktiska gränsen om inte tillverkarens information, eller tester, pekar ut vilken frekvens som är möjlig. Står det uttryckligen i handböcker att skärmen kör till exempel 2 560 × 1 440 pixlar i 75 Hz över Displayport? Ja, då är det en sak. Men står det ingenstans är det troligtvis 60 Hz som är den praktiska gränsen.

Detta problem är mer vanligt när du tittar på allround- och budgetskärmar. Är det tvekan, googla fram tester, handböcker och detaljerade specifikationer som beskriver i klartext.

Spelskärmar som kör 144 Hz och liknande brukar köra den frekvens som utlovas. Här är problemet snarare det omvända hos Prisjakt, då många spelskärmar kan ha en form av överklockningsfunktion där de kör 60 Hz som bas men kan köra högre i praktiken. Detta kräver också att grafikkortet är modernt nog och matchar. Återigen: läs så mycket tester det bara går och använd forumet.

Bildskärmsguiden: Avsnitt 17 tar upp detta med att köra högre frekvens än specificerat och förväntat.

Skicka en rättelse
I samarbete med NZXT
44

Testpilot: NZXT H1 – kompakt chassi med inbyggd vattenkylning och nätaggregat

Trenden med riktigt små chassin omfamnas av NZXT, som med förmonterad kylare och nätaggregat vill konvertera ofrälsta entusiaster. Läs mer

9

Micron hoppar på HBM2-tåget

Under året ska minnesmakaren Micron göra entré med eget HBM2-minne – år efter rivalerna Samsung och SK Hynix. Läs mer

8

Zombieskjutaren World War Z gratis

Epic Games Store bjuder på fjolårets moderna tappning av tidlösa Left 4 Dead – gratis fram till den 2 april 2020. Läs mer

27

Intel Core i9-10980HK får åtta kärnor och turbofrekvens på 5,3 GHz

Med mobila Comet Lake-H-processorer ska Intel passera 5,0 GHz med marginal, om temperatur och strömbudget tillåter. Läs mer

63

Från butik till ytterdörren – vi granskar hemleveranser och villkor

Hemleveranser från butik till din dörr är här för att stanna, men hur ligger svenska hårdvarubutiker till egentligen? Läs mer

51

Quiz: Vad kan du om nästa generations spelkonsoler?

Både Sony och Microsoft har lyft på skynket för tekniska detaljer om Xbox Series X och Playstation 5. Vad kan du om de båda? Läs mer

114

SweClockers Marknad får nya funktioner och priser – firar med gratishelg!

Vi fortsätter att storinvestera i SweClockers Marknad, som nu får nya funktioner, priser och inte minst – en gratishelg! Läs mer

44

SweClockers för datorer får bredare design

Som ett första steg i en mer genomgripande omdaning breddas artikelvyn. Detta följs snart av samma designförändring på fler håll. Läs mer

29

Swish kommer till Huawei App Gallery

En viktig pusselbit faller på plats när Huaweis egna applikationsbutik App Gallery får betaltjänsten Swish. Läs mer

24

Microsoft Flight Simulator-utvecklare pratar multiplayer

I Flight Simulator 2020 får flygfantaster flera möjligheter att dela luftrummet med andra spelare i multiplayer-lägen. Läs mer

30

Apples ARM-datorer får USB 4 år 2022

Apples omtalade introduktion av ARM-processorer i Macbook-datorer ska enligt rapporter även introducera USB 4. Läs mer

37

Intel "Comet Lake" med 10 kärnor och sockel LGA 1200 avtäcks den 30 april

Senare under våren anländer Intels kontring till AMD Ryzen 3000-serien. Nu avslöjas datumet för när "Comet Lake" ser dagens ljus. Läs mer