Början av 2000-talet var en turbulent tid på processormarknaden då Intel och AMD pressade varandra för att ta över prestandatronen. I början av 2002 visade AMD sin första processor baserad på arkitekturen Hammer, vilket Intel kontrade genom att släppa Pentium 4-familjen Northwood med klockfrekvenser över 3 GHz.
Arkitekturen Hammer skulle introduceras med Athlon 64, men dröjde då AMD väntade på en 64-bitarsversion av Windows XP. Istället släppte företaget i början av februari 2003 den första processorn baserad på kärnan Barton, med namnet Athlon XP 3000+. Det handlade om en modell med en enstaka kärna samt 512 KB cacheminne, vilket var en fördubbling jämfört med tidigare Athlon XP-processorer.
Processorn gick upp mot Intels Pentium 4, men levde aldrig upp till sin högre klockade konkurrent när det kom till prestanda i spel. I rendering och liknande scenarion presterade den allt bättre, men även där hade Intel ett övertag i många scenarion tack vare den nyintroducerade flertrådstekniken Hyperthreading.
Athlon XP 3000+ var en av de sista processorerna i Athlon XP-serien och i september 2003 introducerade AMD den efterlängtade uppföljaren Athlon 64 FX. Den blev den första konsumentinriktade 64-bitarsprocessorn och marknadsfördes specifikt till spelare och entusiaster, med funktioner som upplåst multipel.