Början av 2000-talet var en turbulent tid på processormarknaden då Intel och AMD pressade varandra för att ta över prestandatronen. I början av 2002 visade AMD sin första processor baserad på arkitekturen Hammer, vilket Intel kontrade genom att släppa Pentium 4-familjen Northwood med klockfrekvenser över 3 GHz.

Arkitekturen Hammer skulle introduceras med Athlon 64, men dröjde då AMD väntade på en 64-bitarsversion av Windows XP. Istället släppte företaget i början av februari 2003 den första processorn baserad på kärnan Barton, med namnet Athlon XP 3000+. Det handlade om en modell med en enstaka kärna samt 512 KB cacheminne, vilket var en fördubbling jämfört med tidigare Athlon XP-processorer.

Processorn gick upp mot Intels Pentium 4, men levde aldrig upp till sin högre klockade konkurrent när det kom till prestanda i spel. I rendering och liknande scenarion presterade den allt bättre, men även där hade Intel ett övertag i många scenarion tack vare den nyintroducerade flertrådstekniken Hyperthreading.

Athlon XP 3000+ var en av de sista processorerna i Athlon XP-serien och i september 2003 introducerade AMD den efterlängtade uppföljaren Athlon 64 FX. Den blev den första konsumentinriktade 64-bitarsprocessorn och marknadsfördes specifikt till spelare och entusiaster, med funktioner som upplåst multipel.

SweClockers firar 20 år, 1999–2019

Sedan 1999 har SweClockers varit samlingsplatsen för datornördar från hela landet. Det ska givetvis firas! Under året väntar retroosande tester, artiklar och forumsnack – givetvis tillsammans med er!

Häng med när vi blickar bakåt och siar om framtiden!

Följ SweClockers 20 år via vår specialsida