Latens, eftersläp och synk
Latensen, eller input lag, är föredömligt låg och skärmen ligger endast ett par millisekunder efter bildrörsskärmen när vi använder kamerametoden. Panelen behöver närmare 6 ms på sig att vrida sig för fullt ljusgenomsläpp. Allt som allt en god bit under de 10 ms vi sätter som rimlig precision för den här metoden.
Leo Bodnar Input Lag Tester ger cirka 6, 13 respektive 21 ms latens för topp, mitten och botten och dess 1080p/60-signal. Typiskt för att panelen då arbetar i 60 Hz och det tar 16,7 millisekunder att uppdatera skärmen uppifrån och ned, inklusive blankningsfaser.
Eftersläpsnivån är likt många andra VA-paneler något besvärlig i övergångar från mörka nyanser där det kan bli en del smetande och mörka skuggor. Detta syns tydligast i UFO-testbilden och den övre varianten som går mot mörk bakgrund. Mot ljus bakgrund är eftersläp inte alls lika tydliga. Det finns sex nivåer av overdrive-inställningar där skillnaden är försvinnande liten i praktiken. Det gick lika bra med Level 5 som förvalda Level 3.
För att vara en VA-panel har XG49VQ förhållandevis milda problem med just eftersläp. Det störde sällan i spel och var mer en sådan detalj vi märker för att vi vet hur vi hittar det.
Adaptiv synk, Freesync 2
Freesync fungerar nästan som det ska inom spannet 48–144 Hz. Vad som utgör nästan som det ska är att skärmen vid adaptiv synkronisering kan blinka till. Hur ofta varierar med mjukvaran vi kör. Detta sker från en till två gånger per minut till kanske tio gånger så ofta i exempelvis Far Cry 5 där det blir väldigt irriterande och tveksamt om det ens kan räknas som spelbart. Blinkandet yttrar sig i att skärmen blir tillfälligt ljusare en kort stund.
Asus XG49VQ flimrar överlag också när vi kör i lägre frekvens och ju lägre frekvens, desto tydligare flimmer. Detta skiljer sig från det synliga blinkandet genom att det är mer konstant oro i bilden. Detta flimmer märks också av i spel när frekvensen sjunker, särskilt ned under 60 Hz.
Stänger vi av Freesync i skärmens meny upphör alla former av extra flimmerfenomen och blinkande ljusstyrka. Den är dock inte helt flimmerfri till att börja med, något vi tar upp i avsnittet om färgåtergivning.
Flimrar och blinkar
Vi testade också funktionen ihop med Nvidia-kort och G-Sync Compatible där det ironiskt nog fungerade bättre än med AMD:s kort. Flimret var inte lika påtagligt i AMD:s demoprogram. Dessutom verkar Nvidia vara bättre på att aktivera LFC där låga frekvenser helt enkelt dubbleras.
Under 49 FPS gör att skärmen arbetar i det dubbla, till exempel att 39 FPS ställer skärmen till 78 Hz. Så långt allting väl. Med AMD-kort hoppade skärmen dessutom omväxlande mellan låga och höga frekvenser i AMD:s demo.
Skärmen har en utmärkt indikator, FPS Counter, på hur frekvensen hos skärmen anpassar sig över tiden.
Med spel som exempelvis Far Cry 5 är det tydligt att Freesync-funktionen inte alls fungerar speciellt bra, då flimret var lika illa med Nvidia-kort som med AMD-kort. Med skillnaden att med AMD-korten (vi testade med Radeon RX Vega 64 och Radeon VII) uppstod också mer av rena hack och hopp utöver flimmer.
För AMD-kort fungerar också Freesync över HDMI inom spannet 48–120 Hz, som är övre gränsen för HDMI och 18 Gbit/s bandbredd. Vi märkte ingen skillnad eller förbättring med HDMI, utan det är samma problem som observeras där.
Den troliga lösningen för Freesync är att helt enkelt inte använda funktionen. Flimret och blinkandet blev bara för störande. Återigen kan vi konstatera att Freesync 2 inte bär den betydelse av ”certifiering” som AMD påstår.
